August Jernberg

Född:1826-09-16 – Gävle församling, Gävleborgs län
Död:1896-07-22 – Tyskland (i Düsseldorf)

Målare


Band 20 (1973-1975), sida 172.

Meriter

Jernberg, August, f 16 sept 1826 i Gävle, d 22 juli 1896 i Düsseldorf. Föräldrar: grosshandl Olof J o Anna Lindström. Elev vid Hillska skolan, Barnängen, 37—44, vid FrKA:s antik- o modellskola 44—46, studerade i Paris, bl a för Th Couture, 47—54, bosatt i Düsseldorf från 54. — Agrée vid FrKA 56, LFrKA 65.

G 28 nov 48 i Paris m Margareta Bjurling, f 3 febr 23 i Falun, d sommaren 1903 i Falkenberg, dtr till pigan Greta B.

Biografi

J:s mor var i grosshandlare Olof J:s tjänst; någon fader namnes inte i dopboken men faddrarna tillhörde Olof J:s vänner, bland dem hans bokhållare och senare kompanjon August Norman. Efter studier vid trivialskolan i Gävle sändes J 1837 till den Hillska internatskolan vid Barnängen, där han bl a blev kamrat med Carl d'Unker och fick Robert Brouhn till lärare i teckning. J fick även lektioner av konstnärerna J A Wetterbergh och Per Berggren. Från 1844 studerade han vid FrKA och hade ateljé i Brunkebergs hotell. Av J:s måleri från denna tid är bl a känt ett självporträtt från 1845 (enskild ägo) och en kopia efter Rembrandts Titus i dåv K museum, utställd 1846. Möjligen har han då även utfört ett par studiehuvuden (NM). Liksom sina kamrater torde han ha arbetat med sv historiska ämnen.

Olof J, som i sitt testamente 1836 utsett J till sin arvinge och sin kompanjon A Norman till J:s förmyndare, avled 1840. I samband med att J blev myndig såldes 1847 den J:ska gården i Gävle, varigenom J torde ha fått kapital för sin fortsatta utbildning. Något ytterligare arv torde han ej ha erhållit, då den J:ska firman gick i konkurs.

J reste 1847 till Paris, där han sedan under 18 månader studerade i Thomas Coutures ateljé. Han blev mycket uppskattad av sin lärare som skall ha betecknat honom som sin bäste elev. Där lärde han sig modern fransk färgkonst, som han senare tillämpade på ett individuellt sätt och som blev grundläggande för hela hans fortsatta måleri. Detta gäller även hans tekniskt avancerade målningssätt, med relativt breda penseldrag och lokalfärger utan sammansmältning. J:s motivkrets omfattade alltjämt porträtt och historiska ämnen, bl a målade han, troligen 1854, Loke och Sigyn, utställd på världsutställningen i Paris 1855.

Efter den stora skandinaviska konstutställningen i Sthlm 1850 kom Düsseldorf att bli det nya studiemålet för de unga sv konstnärerna. J:s skolkamrat d'Unker var den förste som reste dit, och 1853 uppskattades de skandinaviska konstnärerna där till 30, bland dem flera av J:s konstnärskamrater. Under ett längre uppehåll i Sthlm 1851— 52 bör J ha blivit väl informerad om förhållandena i Düsseldorf, och 1854 flyttade han dit. I reaktion mot det tidigare högtidliga historiemåleriet hade man i Düsseldorf övergått till ett folkligt genremåleri, i vilket man avsåg att realistiskt men i berättande och anekdotisk form återge livet hemma hos småborgare, fiskare och bönder.

Under sina första år i Düsseldorf fortsatte emellertid J att måla historiska ämnen som Den barmhärtige samariten (1855; enskild ägo) och Gustaf Wasa vid Margareta Leijonhufvuds dödsbädd (1858; Gävle mus). Den sistnämnda målningen blev mycket uppskattad bland konstnärerna i Düsseldorf. Han målade fortfarande porträtt, bl a ett självporträtt 1857 (FrKA) och s å ett av Marcus Larson (Norrköpings mus).Sin första kända folklivsskildring, En drinkares hemkomst, utförde han 1855 (Gbgs konstmus). Från 1860 fann han sin motivkrets framförallt i Westfalen. Gemensamt för düsseldorfmålarna var att färgen oftast blev tråkig och brun genom att handlingen tilldrog sig i dåligt upplysta rum. Genom sin franska skolning och koloristiska begåvning kom dock J aldrig att förfalla till ett genomfört brunmåleri, vilket sv kritiker fann vara ett fel. I J:s bondemåleri tilldrog sig handlingen som regel inomhus, de agerande personerna var få och målningarnas format små. Undantagsvis målade han större figurrika motiv, som Kermess i Westfalen, utställd på Salongen i Paris 1863, och Westfaliskt bondgille (NM) samt utomhusscener, som Björndans 1865 (NM) och Torgdag i Düsseldorf 1873 (StU). Han hämtade även motiv från det dagliga livet i sitt eget hem, som En gryende talang med sonen Olof 1863 (Gbgs konstmus) och Konstnärens hustru i ateljén (tidigare i T Laurins saml).

I sina genremålningar arbetade J gärna in ett stilleben, först som en detalj, men senare, som i ett arbete från 1887, har han gjort detta till huvudsaken medan figurframställningen skjutits i bakgrunden. Hans tidigast kända rena stillebenmålning utställdes 1862 och en av de tidigaste, daterad 1863, finns i NM. När han lämnat de dunkelt belysta bondstugeinteriörerna, har han kunnat arbeta med klara, rena färger och framstår som den främste koloristen bland de sv düsseldorfmålarna. Här kommer också hans skicklighet att variera det gröna till sin rätt (G Wengström). Själv skattade han sina stilleben högt, då, som han skrev till J Chr Boklund 1878, dessa "för en konstnär äro intressanta, om icke för innehållets skuld så dock för utförandet". Det är tydligt att de gamla flamländska målarna här varit hans läromästare. Sin beundran för Rembrandt får han 1872 åter tillfälle manifestera i målningen Besökare framför Rembrandts Nattvakten (replik i Malmö mus).

Landskapsmåleriet var den andra gren, som odlades av düsseldorfskolan. J målade redan 1865 två utsikter från Düsseldorf, troligen från sitt ateljéfönster (en i NM), senare andra landskapsbilder från Tyskland, strandmotiv från Holland och, bl a 1881 vid ett besök i hemlandet, sv kustlandskap. Som landskapsmålare står han nära de franska friluftsmålarna. Kontakten med dessa kan ha bidragit till att han 1885 skrev under opponenternas skrivelse till FrKA och att han 1886 ingick i Konstnärsförbundet, som han dock lämnade redan 1892. J deltog flitigt i de stora konstutställningarna i Europa och erhöll medalj vid världsutställningarna i Wien 1873 och i Philadelphia 1876. Han deltog även i FrKA:s utställningar i Sthlm mellan 1856 och 1885. Han beskrives som en stilla och älskvärd man, som levde ett lugnt och harmoniskt familjeliv i sitt eget hus vid Rosenstrasse 5 i Düsseldorf.

En av J:s söner, Olof August Anders J (f 23 maj 1855 i Düsseldorf, d 15 febr 1935 i Berlin) var landskapsmålare. Han studerade först i Düsseldorf och sedan 1880—82 i Paris samt blev prof först vid konstakademin i Königsberg 1901 och sedan vid akademin i Berlin 1918. Olof J upprätthöll under yngre år en nära kontakt med Sverige, underskrev 1885 i Gbg opponenternas skrivelse till FrKA och var 1886—98 medlem av Konstnärsförbundet. Han deltog även i utställningar anordnade av FrKA och av Konstnärsförbundet.

Författare

Boo von Malmborg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Repr i NM, FrKA, NordM, Gbgs konstmus o i museerna i Malmö, Norrköping, Linköping, Gävle mfl. Handteckn:ar i NM. — Brev från J i KB, FrKA, NM, NordM o UUB.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Brevsaml, G Wengström, fragmentariskt ms om J, jämte brevsaml om J, NM; familjeanteckn:ar o prot, FrKA; Å Daun, A J 1826—1896. En studie i konstnärens liv med särsk hänsyn till hans målningar i folklivsgenren, stencil 1964, StU.

F v Boetticher, Malerwerke des 19. Jahr-hunderts, 1 (1895); E Hultmark, FrKA:s ut-ställn:ar 1794—1887 (1935); G Lindgren, inledn till kat Fem sv düsseldorfare, Lilje-valchs konsthall (1936); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer, 1 (1925); SKL; S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 1—2 (1945 —65); G Wengström, kat till minnesutställn över A J i Konstnärshuset, Sthlm, 1927.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Jernberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12087
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Jernberg, urn:sbl:12087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se