Meriter

Johannes Hildebrandi (Hans Hildebrandsson), d 26 april 1454 (SRS 1:1, s 171). Föräldrar: borgaren i Söderköping Hildebrand Cruse o h h Elisabeth (C 6, f 40 v, UUB). Trol student (C 6, f 37 r—v) o baccalaureus i Prag 02, namnes som präst i Linköpings stift o som kejserlig notarie 7 mars 03 (SD 291), namnes som kanik i Linköping från 6 aug 06 (SD 766), grundade som kanik tills med modern Petri o Pauli kapell vid domkyrkan före 07 (C 6, f 40 v— 41 r, f 1 v, sp 2 överst), stod i begrepp att fara "till romerska kurian o annorstädes för devotion o studier" i mars 14 (SD 1922), anlände till Brügge i mitten av maj 14 (C 6, f 94 v—95 r), återfinns som förest för Linköpingshuset i Paris sept 14 (SD 2000; jfr 1990 o 2001), invigd till prästmunk i Vadstena kloster 6 maj 15 (SRS 1:1, s 136), vars intressen han redan under de närmast föregående åren företrätt (SD 1755, 1910), bevistade i klostrets o birgittinordens ärenden Konstanzkonciliet sommaren 16—sommaren 18 (avbrott för hemresa sommaren 17; SRS 1:1, s 137—139; SD 2247 mfl), medverkade vid klostret Marienwolds upptagande i birgittinorden hösten 18 (SD 2538), for, med bättre resultat för ordens privilegier o avlater än i Konstanz, till romerska kurian i dec 18 (SD 2551), återkom från Florens sommaren 20 (SRS 1:1, s 140 f), sändes på årslång visitationsresa till Munkalivs kloster i Bergen sommaren 40 (SRS 1:1, s 156 o 158; DN 16, nr 118), varvid han senast 12 sept (DN 16, nr 113) valdes till general-konfessor för den tid han vistades där.

Biografi

Som samvetsgrann representant för sitt kloster förde J på sina resor till Konstanz och påvehovet mycket upplysande räkenskaper bl a över bokinköp i Paris (Hildebrand, s 30—32, nr 18, efter C 6, f 106 v, med faksimil pl XII) och över vid kurian utlösta påvebullor från åren 1419—20 (G 74, f 30 r—33 r). Störst intresse knyter sig till J:s egenhändigt förda kopiebok (C 6), en guldgruva till tidens kyrko- och kulturhistoria. Bland handskriftens ännu otillräckligt utforskade innehåll skall i första hand nämnas de urkunder och privata skrivelser, av J och andra samtida, som här införts såsom formulär. Trots att uppgifterna om brevens datering, avsändare, mottagare och övriga personer i regel är ofullständiga eller helt saknas, utvinns härur ofta unik information om Linköpingskapitlets och Vadstena klosters inre förhållanden och politik liksom om birgittinordens utbredning under 1400-talets första decennier (se Höjer, Brilioth, Schück, Nyberg, Losman). Ett brev (C 6, f 64 r med forts f 66 v) innehåller det första observerade omnämnandet av glasögon ("oculares vitrei") i Sverige. Förutom brev har J i sin kopiebok avskrivit bl a ett kvitto på boklån i Rom (f 4 v), en mässa om "domina Simonia" (f 49 v; jfr Westman, s 293 f), utdrag ur Regula Sancti Salvatoris (f 78 v—80 r), latinsk poesi och prosa av framför allt didaktisk natur (bl a astrologi och metrik), stundom med marginalglossor, vidare minnesverser och makaroniska verser samt recept, bl a för användande av brännvin (Schmid, s 320 f) och räkenskaper, delvis på lågtyska.

J karakteriseras i en skrivelse av Vadstena kloster (SD 2247) såsom en man av föga vältalighet men med mycket gott omdöme och med välgörande inverkan på bröderna; av ett av J:s brev (C 6, f 64 r med forts f 66 v) framgår, att han led av talfel, något som han uppenbarligen redan under studietiden i Prag sökt bot för (C 6, f 37 v). Talfelet är kanske en förklaring till att han trots sin lärdom och användbarhet inte blev generalkonfessor i Vadstena. De sista tre decennierna av sitt liv synes han i huvudsak ha fört en stilla tillvaro i klostrets hägn. — J har ansetts som den sannolike upphovsmannen till de sv översättningarna av Barlaams och Josaphats saga och av Ansgars-biografin (Henning), vilka 1442 översändes från Vadstena till birgittinklostret Nådendal i Finland.

Författare

Jan Öberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: C 6 o C 74, UUB; registrant o regestlappar till G 6, VHAA:s diplomata-riekommittés saml, Sthlm; S Ljungs kartotek över medelt präster, RA.

Acta pontificum Suecica, 1, Acta cameralia, 2 (1957), nr 1064; M Andersson-Schmitt, Manuscripta mediaevalia Upsaliensia (1970), nr 713, 1775, 1830, 1932, s 85; F Ask, Zur ältesten Geschichte der Brille in Schweden (Acta ophtalmologica, 10, 1932); E Benzelius, Monumenta vetera ecclesias Sveogothicae (1709—13), s 156 ff; Y Brilioth, Sv kyrka, kungadöme o påvemakt (1925), särsk s 283 f; O Celsius, De coenobiis Birgittinis, Continua-tio, resp A A Burman (1717), s 38 f; Diarium Vazstenense, ed E Benzelius (1721), s 197 ff; Diarium Wazstenense (SRS 1:1, 1818); DN 16: 1 (1901), nr 73, 79 f, 116—120; FMU, 2 (1915), nr 1668; I Friedlaender, Suppliker från Vadstena kloster o dess gynnare 1416— 1419 (KA 1963); E Hildebrand, A Börtzell o H Wieselgren, Sv skriftprof (1894); T Höjer, Studier i Vadstena klosters o birgittinordens hist (1905), bl a s 167 ff; A Lindblom, En omtvistad biskopsstol i Sverge (Bidr till Sverges medeltidshist tillegn C G Malmström, 14, 1902); Liv-, Est- und Curländisches Urkun-denbuch, 7 (1881), nr 204; B Losman, Norden o reformkonsilierna 1408—1449 (1970), särsk s 37 ff; Monumenta historica universitatis Pragensis, 1:1 (1830); T Nyberg, Birgittinische Klostergriindungen des Mittelalters (1965), s 86 ff, 114; T Schmid, Medicinsk lärdom i det medeltida Sverige (Fornv 1951); I Schnell, Notiser om glasögonens hist i Sverige (Fataburen 1934); J H Schröder, Andreas Johannis episcopus Strengnensis, resp G A Hofstedt (1848); H Schiick, Ecclesia Lincopensis (1959), s 8 f, 444 f, 450; SD 1^1 (1875—1903); C Silfverstolpe, En blick i Vadstena klosters arkiv o bibi (1891), s 23 f; dens, Klosterfolket i Vadstena (1898), s 123 ff; SMR (1937), nr 199, 303, 733; C Thörnqvist, Sv studenter i Prag under medeltiden (KA 1929), s 281; [U v Troil,] Skrifter o handhar, til uplysn i sw kyrko o reformations hist (1791), 4, s 370 ff, o 5, s 345 ff; K B Westman, Birgittastudier, 1 (1911); j Öberg, Uber zwei spätmittelalterliche Formular-sammlungen aus dem Bistum Linköping (Cod Upsal G 204) (i Classica et Mediaeva-lia Francisco Blått septuagenario dedicata, 1973). — S Henning, Skrivarformer o vadstenaspråk i Siaslinna throst (1960), s 155 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Hildebrandi, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12113, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Öberg), hämtad 2024-05-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12113
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Hildebrandi, urn:sbl:12113, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Öberg), hämtad 2024-05-04.