Meriter

Johannes Westfal (Hans Westfalsson), f omkr 1307 trol i Åbo, d 1385 på Niitty gård, Lemo, Åbo o Björneb, Finland. Var kanik i Åbo 59, var domkyrkoekonom där 68, var domprost 70, vald till biskop där 70, provi-derades till biskop av påven 31 aug 70.

Biografi

J, som 1377 uppges ha varit vid pass 70 år gammal, tillhörde en inflyttad tysk borgarsläkt. Om hans studier är intet bekant. Han är troligen identisk med den kanik och kh i Vemo som nämnes 1363; åt denna kyrka liksom åt Åbo domkyrka och Nousis utverkade J som biskop påvliga avlatsprivilegier. Han blev domprost efter Johannes Petri, då denne 1368 valdes till biskop.

J:s episkopat inföll under kung Albrekts tid av rättslöshet och oro. Om övergrepp mot kyrkan i Finland vittnar de bullor som J och hans domkapitel 1377 utverkade av påven, som utsåg biskoparna av Strängnäs och Reval samt abboten av Padis till domare. Också vid östgränsen var det oroligt; novgoroderna överföll Uleå 1377, vilket föranledde utverkandet av en korstågsbulla 1378.

J hade besvärligheter också i förhållandet till andra kyrkliga myndigheter. Så genomdrev Albrekt 1371 återställandet av Padis klosters patronatsrätt över Borgå sockenkyrka samt av dess rätt till laxfisket i Helsinge, vilka förmåner konung Magnus Eriksson en gång bortgett men J:s företrädare bestritt och återtagit. En annan stridsfråga var gränsen mellan Åbo och Uppsala stift i Norrbotten. Här fastslog Albrekt 1377 Ule älv som gräns, trots den hävd som uppvisats för en linje mellan Kaakama i Torneå och Kemi, och som drotsen Bo Jonsson accepterat. Faktiskt kom denna linje att bli den gällande.

Såframt man kan döma av det spröda urkundsmaterialet har J ivrat för själavården i stiftet; han har sökt övervinna de svårigheter landets glesa bygder och vintermörkret vållade genom att utverka påvens tillstånd till mässläsning vid portativt altare samt före dagbräckningen. Om J:s visitationsresor vittnar brevdateringar i Bjärnå, Karis och Kumo. I Karis fastställde han 1373 sättet för matskott och tiondeuppbörd i Nyland. J inrättade redan som kanik S:ta Katarina prebende och kor i domkyrkan, där han också blev begraven.

Författare

Jarl Gallén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Brilioth, Sv kyrka, kungadöme o påvemakt 1363—1414 (1925); FBH 1 (1903); FMU 1 (1910); P Juusten, Chroni-con episcoporum Finlandensium (H G Porthan, Opera selecta, 1, 1859); B Klockars, Biskop Hemming av Åbo (1960); A Mali-niemi, Suomen keskiajan piispainkronikan n s Palmsköldin katkelma (Xenia Ruuthiana, 1945); Åbo domkyrkas svartbok, ed R Hausen (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Westfal, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12118, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2024-05-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12118
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Westfal, urn:sbl:12118, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2024-05-01.