K Edvard Johanson

Född:1882-03-01 – Förlösa församling, Kalmar län
Död:1936-01-25 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Fackföreningsordförande, Politiker


Band 20 (1973-1975), sida 231.

Meriter

Johanson, Karl Edvard, f 1 mars 1882 i Förlösa, Kalm, d 25 jan 1936 i Sthlm, Gustav Vasa. Föräldrar: skräddaren Johannes Svensson o Hilda Sophia Pettersson. Skomakargesäll i Sthlm 97—13, ordf i Sthlms skoarbetarefackfören 05, sekr i Sv sko- o lä-derindustriarbetareförb 05, kassör o förtroendeman där 13—20, led av stadsfullm i Sthlm 19—21, av AK från 19, av löneavtalsnämnden 20, sekr hos LO 20—30, ordf där från 30, delegat vid internat arbetskonfe-renserna i Geneve 21, 24, 26, 29, 30, 31 o 32, v ordf i Kooperativa förb:s förvaltn:råd från 22, led av styr för internat arbetsbyrån i Geneve från 30, socialfullm o led av arbets-rådet från 32, led av flera statliga kommittéer 20—33.

G 26 sept 03 i Sthlm, Maria, m Ida Mathilda Gustafsson, f 25 juni 71 i Flöda, Söd, d 4 febr 39 i Sthlm, Högalid, dtr till arbetaren Gustaf Fredrik Zvick o Eva Lena Olson.

Biografi

Edvard J:s far dog tidigt, och modern flyttade i jan 1889 till Kalmar, där hon antecknats som klädsömmerska. Det tycks som om hon redan året därpå blivit ur stånd att försörja sig och de sina. J omhändertogs 7 jan 1890 på en illa beryktad anstalt för "vård och fostran" kallad Norrgård. Där sattes han i skomakarlära och ansågs vid fyllda 14 år i stånd att försörja sig i yrket. Med anstaltens medgivande tog han anställning med ettårskontrakt som gesäll hos en skomakarmästare i Nybro. Efter kontraktstidens utgång reste han till Sthlm, där han ägnade sig åt sitt hantverk.

J hade under barndoms- och uppväxtåren levat vid och stundom under svältgränsen inte endast i materiellt avseende. Med skolgången var det inte mycket bevänt. Han saknade kunskap om livet och människorna utanför anstalten. I Sthlm tyckte han sig emellertid hitta ett kunskapens källsprång först vid arbetareinstitutet och senare vid borgarskolan, vars kurser han bevistade och där han observerades som en flitig elev.

På verkstaden hörde J för första gången talas om arbetarnas och de fattigas drömmar om ett rikare och bättre liv. Arbetarrörelsen befann sig ännu i sin trevande och ovissa begynnelse. Det var farligt att tala öppet i egen sak och att förena sig med andra i fackföreningar. Initiativtagarna till sådana sammanslutningar löpte risken att förlora sina existensmedel. Detta till trots anslöt sig J vid 19 års ålder till Sthlms skoarbetarefackförening, där han kom att göra en uppskattad insats. 1905 invaldes han, som den yngste, i Sv sko- och läderin-dustriarbetareförbundets styrelse.

I febr 1913 anställdes J som förbundets avlönade sekreterare och valdes i april till organisationens förtroendeman. I denna tjänst stannade han till 1920, då han blev Landsorganisationens sekreterare, och under de närmast följande åren vann han erkännande och förtroende som en av fackföreningsrörelsens främsta män. Med insikter i näringslivets ekonomiska betingelser hade han modet att varna arbetarna för anspråk, som inte kunde tillgodoses under efterkrigsårens besvärliga förhållanden med deflation och massarbetslöshet.

1930 blev J ordf i LO, vars inflytande efterhand växte som en följd av en klok politik och arbetarnas ökade anslutning. Under åtskilliga år deltog han som sv ombud i internationella arbetskonferenserna i Geneve. Han hävdade sig väl och invaldes i juni 1930 i internationella arbetsbyråns styrelse — ett hedersuppdrag som förnyades under de följande åren. Tillika var han ledamot av delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, som räknade re- presentanter för staten, arbetarna och arbetsgivarna. Under en följd av år tillhörde J också arbetsrådet, en organisation som tillkom för att bevaka efterlevnaden av den 1919 lagfästa 48-timmarsveckan. Som LO:s ombud deltog han under sin aktiva period i en mängd fackföreningskongresser i in- och utland och bidrog verksamt till stärkandet av samhörigheten särskilt mellan de nordiska landsorganisationerna.

Politiskt var J alltifrån ungdomen knuten till socialdemokratin. Han tillhörde SAP:s styrelse och representerade 1919—1921 detta parti i Sthlms stadsfullmäktige. 1919 invaldes han i AK, där han huvudsakligen visade intresse för arbetsmarknadsfrågor och särskilt ivrade för att den sv lagstiftningen skulle bringas i överensstämmelse med de i Geneve stadfästa konventionerna i sociala frågor. Han tillhörde andra lagutskottet, som i riksdagen handlägger sådana ärenden. Under sina sista år hade han också mandat i utrikesnämnden.

J var en i många avseenden märklig man. Han var danad av ett hårt virke, var sträv och ofta otillgänglig, inte sällan av sina närmaste arbetskamrater uppfattad som en byråkrat, som ställde formerna i förgrunden och avstod från att handla, om det fanns minsta tvivel om hans befogenheter. En stadgeträl, menade hans kritiker. Han ansåg sig bemyndigad av medlemsmassornas i stadgar och kongressbeslut preciserade uttalanden. Han var deras tjänare, inte deras överhöghet. Han var demokrat och undervisade ofta de missnöjda om förpliktelsen mot samfällighetens rätt till självbestämmande.

Kommunisterna gjorde vid denna tid sitt yttersta för att misstänkliggöra fackföreningsrörelsens mål och medel. De lyssnade till verklighetsfrämmande paroller från den röda fackföreningsinternationalen i Moskva. "Ledargarnityret" i den sv fackföreningsrörelsen beskrevs i en hämningslös propaganda som "kapitalistlakejer", vilka kunde misstänkas vara köpta av arbetarnas fiender. J tog ofta till orda i sådana sammanhang. Han framträdde då som en insiktsfull och myndig ledare, som inte sällan ställde de lika vettlösa som oansvariga i en besvärande dager.

Efter J:s bortgång tyckte sig hans vedersakare ha fått bekräftelse på sina misstankar om vad de kallade svek och handel med medlemmarnas intressen. Bouppteckningen visade, att den sv Oliver Twist — den fattige gossen från Norrgårds uppfostringsanstalt — efterlämnade en förmögenhet på 138 000 kr. Meddelandet härom ansågs ha sådan vikt, att TT fortplantade uppgiften till hela pressen. Kommentarerna var många och ibland illvilliga. Den kommunistiska propagandan sökte göra sannolikt, att fackföreningsrörelsens främste målsman haft personliga intressen att bevaka i företag, med vilka han förhandlade om arbetarnas löne- och arbetsvillkor.

En genomgång av J:s inkomstförhållanden under de sistförflutna elva åren visade, att hans årsinkomst varierade mellan 18 000 och 20 000 kr. Förmögenhetsbildningen styrkte antagandet, att han sparat en betydande del av inkomsten och att han inte spekulerat i börsvinster eller vunnit på lotteri. De som kände honom från nära håll kunde berätta, att han trots sina relativt stora inkomster fortsatte att leva som om han hade en skomakeriarbetares lön. Ärendet inspirerade till ett 80-tal motioner med skilda yrkanden till LO-kongressen 1936. Behandlingen resulterade i ett beslut, som tolkades så att J inte kunde anses ha förverkat sitt anseende på grund av sin sparsamhet.

Författare

Ragnar Casparsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp i AA. — R Casparsson, LO under fem årtionden, 1—2 (1951); dens, Fackliga påvar o röda kardinaler (Arbetets söner, 2, 1960); dens, Land du välsignade (1962); LO:s kongressprot 1936; LO:s pressinformation 1936; Sthlms stadsfullm 1913— 1938 (1938). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Edvard Johanson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2021-01-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12122
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Edvard Johanson, urn:sbl:12122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2021-01-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se