P Christian Johansson

Född:1817-06-01 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1903-12-25 – Ryssland (i S:t Petersburg)

Dansare, Dansmästare


Band 20 (1973-1975), sida 255.

Meriter

Johansson, Pehr Christian, f 1 juni 1817 i Sthlm, d 25 dec 1903 i S:t Petersburg, Katarina. Son till Margareta J. Elev vid k teatern 1 juli 29, premiärelev 1 juli 34, premiärdansör 1 juli 37—1 juli 40, premiärdansör vid Mariinskijteatern i S:t Petersburg 27 jan 41, verksam som danslärare där från 60.

G 16 okt 53 i S:t Petersburg, Katarina, m Emma Löf, f 7 okt 29 i Sthlm, Ad Fredr, d 6 okt 03 i S:t Petersburg, Katarina, dtr till järnbäraren Henrik L o Charlotta Sjöblom.

Biografi

Christian J antogs 12 år gammal till dansutbildning vid k teatern. Upprepade studiebesök i Khvn hos Auguste Bournonville blev avgörande för hans konstnärliga förkovran. Han uppmärksammades tidigt för sina insatser på scenen och kronprins Oscar an-slog medel till hans fortbildning. Med sin lärare Bournonville knöt J vänskapliga förbindelser och han satte 1838 upp dennes balett Soldat och Bonde på operan under namnet Hemkomsten. Vid Marie Taglionis sthlmsbesök i sept 1841 blev J hennes partner på scenen. I Filippo Taglionis balett Sylfiden, varur brottstycken gavs, utförde M Taglioni titelrollen och J dansade James parti. Taglioni begav sig därefter till S: t Petersburg för en serie årliga framträdanden vid Kejserliga teatern. Troligen på hennes uppmaning infann sig även J i den ryska huvudstaden. I slutet av okt (g st) 1841 framträdde han på den ryska scenen i F Taglionis balett La Gitana mot Elena An-dreyanova, skedets ledande inhemska ballerina. Under flera årtionden var J en av den ryska balettscenens främsta manliga krafter. Hans stil förblev den klassiska franska som han tillägnat sig i Khvn. Alla rörelser utfördes med stilkänsla och osviklig säkerhet. Den klassiska epokens ballerinor framträdde vid gästspel i S:t Petersburg och J dansade som högt skattad partner tillsammans med Fanny Elssler, Carlotta Grisi och Fanny Cerrito.

J inledde 1860 en verksamhet som danslärare, vilket medförde att han 1869 — utan att ännu lämna scenen — fast anställdes som pedagog vid teaterhögskolans elitklass i S:t Petersburg. Han var därmed inne i sin andra karriär. Så gott som samtliga ballerinor i främsta ledet vid tidens högtstående ryska balett utbildades av honom. Som förmedlare av den ena av de båda linjer — den franska vid sidan av den italienska — som förenas i den ryska balettkonsten kom J att göra en insats av historisk betydelse. Serge Diaghilevs turnerande ryska balett framträdde from 1909 i Västeuropa och Amerika och dess särdrag spreds genom J:s elever över hela världen. Vänskapen med Bournonville befästes ånyo vid dennes besök i S:t Petersburg 1874. J synes ha haft utmärkta personliga egenskaper. Hans intresse för landsmän i förskingringen förblev oförminskat under de många åren i rysk miljö.

Författare

Åke Lilliestam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från J till A Bournonville i dennes saml i Det Kongelige bibliotek, Khvn (utg av A Lilliestam med kommentar i PHT 1973).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv Katarinaförs:s i S:t Petersburg arkiv, RA.

Art:ar i 111 tidn 1866, nr 10, i ryska tidskr Artist 1892, nr 20, i Sezon 1891—92, S:t Petersburg i 893; M V Borisoglebskij, Mate-rialy po istorii russkogo baleta, 1 (1938); A Bournonville, Mit theaterliv, 2 (1865), 3:2 (1878); F A Dahlgren, Sthlms theatrar (1866); M Fokine, Memoirs of a ballet master (1961); T Karsavina, Theatre Street. Reminiscences (1930); M Kschessinska, Souvenirs de la Kschessinska, prima ballerina du Théåtre impérial de Saint-Pétersbourg (1960); N Legat, Ballet russe. Memoirs (1939); S Lifar, L'histoire du ballet russe (1945); N Personne, Sv teatern. Några an-teckn:ar, 7—8 (1925—27); J O Olsson, Leningrad — S:t Petersburg (1960); N Roslavleva, Era of the Russian ballet (1966). — Nekr:er över J i Teatr i iskusstvo 1903, nr 52, o i DN 5 ian 1904.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Christian Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12134
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Christian Johansson, urn:sbl:12134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se