Meriter

Johansson, Jonas Frans Wilhelm, f 19 dec 1851 i Vårdsberg, Ög, d 22 jan 1922 i Motala. Föräldrar: lantbrukaren Johan Wilhelm Jonsson o Johanna Andersdtr. Kakelugnsmakare i Sthlm, bildade o organiserade egna-hemsfören Jordbruksfören i Godegård, Ög, 87—90, initiativtagare till fören Egna hem u p a i Kristberg, Ög, 92, ledare för denna 92—17, led av komm rör egnahemslånerörelsen 28 sept— 3 nov 06, initiativtagare till Egna hems låneförmedlingsfören u p a, Motala, 07, till Egna hems ömsesidiga brandförsäkr:fören 13, red för tidskr Egna hem 15—16.

G 11 okt 81 i Sthlm, Kat (vb för Kristberg), m Wendla Augusta Lilja, f 13 maj 48 i Kristberg, d 23 april 08 i Motala, dtr till torparen Anders Peter L o Inga Stina Jaensdtr.

Biografi

Under de tidiga ungdomsåren arbetade Frans Wilhelm J som dräng på hemgården. Han var en självständig natur, vantrivdes med beroendeställningen och lämnade hemmet för att söka sin utkomst i Sthhn, där han efter att ha prövat skilda sysselsättningar utbildade sig till kakelugnsmakare. Utlärd i yrket återvände han vid mitten av 1880-talet till Östergötland, närmast till Vadstena och senare till Kristberg och Motala. Utan djupare politisk förankring var han redan i unga år socialt intresserad. Två av hans syskon emigrerade till Nordamerika, och J planerade att följa efter men valde att stanna och på sitt sätt bidraga till att hejda emigrationsvågen. Han ansåg att ökad trygghet och försörjningsmöjligheter i hemlandet skulle kunna minska utvandringen. J hade sett hur torpare, som under många år strävat för att skaffa familjen ett hem, hade tvingats att lämna sina lägenheter, då de på grund av ålder eller sjukdom inte längre kunde fullgöra sina dagsverken. Med grämelse hade han uppmärksammat den eländiga tillvaro, som ofta var statarfamiljers lott på östgötska storgods, medan samtidigt stora jordbruksenheter, som hade kunnat ge utkomst åt många jordlösa, missvårdades av sina ägare. Vid sin återkomst till Östergötland började han propagera för sammanslutningar, genom vilka även obemedlade skulle få möjlighet att få egna hem på egen mark. Efter ihärdigt arbete bildades 1890 vid ett sammanträde av intresserade i Godegårds sn den s k Jordbruksföreningen, som skulle ha till uppgift att köpa jordegendomar för styckning i större och mindre lotter. Detta första försök misslyckades, men J kallade 1892 till en ny sammankomst, denna gång i Kristbergs sn. Där beslöts att bilda Föreningen Egna hem u p a. Avsikten var att medlemmarna genom små inbetalningar skulle bilda kapital för att på landsbygden köpa större jordegendomar som skulle styckas till småbruk och tomter för egnahemsbebyggelse och att i städer skaffa mark, som kunde användas för uppförande av flerfamiljshus. De som bodde i ett flerfamiljshus skulle gemensamt äga och förvalta fastigheten. Det rörde sig alltså om ett slags föregångare till senare tiders bostadsrättsföreningar. Egnahemsföreningen skulle söka grunda filialer på andra orter i Sverige.

J:s idéer stötte på segt motstånd från vitt skilda håll. Ekonomerna Knut Wicksell och Pontus Fahlbeck (bd 14) befarade befolkningsöverskott, arbetsgivarna fruktade brist på arbetskraft, de konservativa fördömde styckning av bondehemman och herrgårdar och vänstern hyste oro för att klassmedvetandet hos proletärerna skulle bli mindre, när de blev husägare. Mot denna front ställde J entusiasm och seg energi 1894 förvärvades fastigheter i Motala och 1895 köptes en jordbruksegendom i Kristberg. Sedan följde framgångarna snabbt, och föreningen växte till ett storföretag med invecklade affärstransaktioner, för vilka ansvaret under de första tio åren huvudsakligen vilade på J ensam. Fram till 1917, då han blev svårt sjuk, var han huvudkontorets chef och kassaförvaltare. Under sin aktiva tid hade han flera kommunala uppdrag, och 1906 kallades han av jordbruksministern A Petersson som sakkunnig i den nämnd, som utarbetade bestämmelser för statens egnahemslån. — J var en klen talare och hade svårt att vinna gehör på agitationsmöten. De framgångar som hans strävan rönte var att tillskriva hans okuvliga vilja, sega energi, goda huvud och matematiska begåvning.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Art om J i Egna hem 1942, nr 5; nekr:er över J i Egna hem 1922, nr 2, o i Motala Posten 25 jan 1922; Den sv egnahemsrörelsen. Handbok utg af Nationalfören mot emigration (1915); G Scheutz, Profiler från det svunna Motala (1955); Sv emigrations- o egnahemspolitik 1907—1932 (1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Frans Wilhelm Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12140
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Frans Wilhelm Johansson, urn:sbl:12140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.