Jon Andersson

Död:1563-08-25

Upprorsledare


Band 20 (1973-1975), sida 361.

Meriter

Jon Andersson, d 25 aug 1563. Kronotorpare i Flaken, Torsås, Kalm (nu i Rödeby, Blek), senast 39, bosatt i Blekinge åtminstone från 44, bonde i Ulvsmåla, Eringsboda, Blek, senast 53. Upprorsledare.

Biografi

J framträdde för första gången hösten 1535 under Grevefejdens dagar. Tillsammans med sin landsman och mångårige kumpan Nils Dacke bragte han då ridfogden under Kalmar slott Inge (Ingel) Arvidsson om livet. Enligt Rasmus Ludvigsson var han sedan under någon tid "överste capitener" för de upproriska skarorna vid den södra riksgränsen. J synes alltså jämte Nils Dacke ha varit upprorsmännens ledare. 1538 företog han en resa till Lybeck i syfte att knyta förbindelse med Gustav I:s hätske fiende Berend van Melen. Följande år erlade Nils Dacke och J vardera 200 marker danska i böter, Dacke för att han skjutit och J för att han slagit ihjäl Inge Arvidsson.

J deltog inte personligen i Dackefejden utan sökte sig i stället över riksgränsen in i Blekinge. Om orsaken härtill är ingenting känt; antagligen har en brytning inträffat mellan honom och Dacke. Efter dennes död blev J gripen i Konga härad 1544 men släpptes mot en borgen av 100 oxar och 100 lod silver, vilken höga lösensumma antyder hans förbindelser. Han sökte därefter stöd hos den danske ståthållaren på Sölvesborg Verner Parsberg och den inflytelserike ståthållaren på Khvns slott Esge Bilde. De båda danska herremännen avlät skrivelser till fogden Jöran Jönsson (Svan) på Kronoberg till förmån för J.

1552 blev J ånyo fängslad, denna gång på Kalmar slott. Sedan Gustav I underrättats om att han dels erlagt böter för fogdemordet och dels inte deltagit i Dackefejden, förklarade han sig till freds med att några åtgärder inte vidtogs. Redan påföljande år godkände dock kungen en plan att bringa J om livet, vilket emellertid inte lyckades.

S å fick kungen meddelande från fogden Nils Birgersson (Rosenquist) på Kronoberg, att J personligen ingripit i de pågående un- dersökningarna om riksgränsens rätta sträckning. Han skulle löpt utmed gränsen tillsammans med en hop blekingar och sagt: "Dit upp går landamärket." 1555 besökte en dansk gränskommission J:s gård Ulvsmåla, vilken låg alldeles intill riksgränsen, numera i Eringsboda (Blek). Men han framstod då ej längre som någon bondeledare: "Denne J synes en sempel enfaldig mand att mand icke skulle tro hanem till nogot sönderligit." 1557 påtalade Gustav I hos den danske kungen ett övergrepp av J mot en sv undersåte och att han förordnats som ledamot av en gränssynenämnd.

Inför det nordiska sjuårskriget började J emellertid ånyo att aktivt taga del i händelserna vid sydgränsen. Från sv sida gjorde man i maj 1563 ett misslyckat försök att oskadliggöra honom genom att skjuta ihjäl honom i hans egen gård. 31 juli 1563 skriver Fredrik II till Verner Parsberg och uppmanar denne att röja vägarna som löpte till Brömsebro, så att de blev framkomliga för krigsfolket. Han skulle även kalla till sig J och några andra pålitliga bönder och förhandla med dem. Därvid skulle de uppmanas att förmå smålandsbönderna att resa sig, så snart det danska angreppet började, fängsla de sv fogdarna samt söka erövra den sv kungens slott och gårdar. 25 aug 1563 mötte J sitt öde och blev "bragt om halsen" av hövitsmannen för Konga och Kinnevalds knektefänika Anders östgöte.

Författare

Gerhard Hafström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: G Carlsson, Nils Dackes första framträdande som upprorsman (i dens: Från Erik Segersäll till Gustav Vasa, 1961); G Hafström, Nils Dacke före Dackefejden (PHT 1928); dens, J:s senare öden (HT 1934); dens, Riksgränsen mellan södra Möre o Blekinge (Kalmar läns fornminnesfören. Medd:n, 12, 1934), s 75—80; L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964); F Lindberg, Upprorsledaren J:s öden efter Dackefejden (HT 1934); A Åberg, Nils Dacke o Landsfadern (1960).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jon Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12186, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Hafström), hämtad 2020-11-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12186
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jon Andersson, urn:sbl:12186, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Hafström), hämtad 2020-11-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se