Meriter

Jon Jönsson, d 1519 mellan 28 mars o 5 nov. Fader: möjl bonden Jöns i Gladö, Huddinge, Sth (Gillingstam 1949). En av Sthlms båda kämnärer 1483, rådman där 83—94, en av stadens båda rättsfogdar 84, en av dess fyra skottherrar 85, en av dess båda inköpare s å, föreståndare för S: t Örjans hospital 87—90, för stadens våghus 90—93, fogde i Dalarna senast 22 juni 95 o ännu 13 april 00, slottsfogde i Sthlm senast 5 febr 03—15 sept 05, ånyo senast 18 febr 08 o sannolikt ännu 13 april 09, adlad senast 10 nov. 03, häradshövd i Svartlösa, Sth, senast 26 juni 07 o ännu 14, blev riksråd mellan sommaren 07 o 14 okt 09.

G 1) m Geseka, d senast 85, dtr till borgmästaren i Sthlm Claus Wises hustru Kristina i hennes föreg gifte; 2) möjl redan före 87 men säkert senast 92 m Anna Olofsdtr, d tidigast 13, dtr till bergsmannen Olof Olsson (stjärna) o Ingeborg Jakobsdtr (Svinhuvud) ; Anna Olofsdtr, som var syster till biskop Otte Svinhuvud i Västerås, var troligen tidigare gm västeråsborgaren Ewert Ochtorp.

Biografi

Uppgiften, att J: s föräldrar skulle tillhört frälsesläkter, torde vara oriktig (Gillingstam 1949). Han är i stället ett av de ytterst fåtaliga påvisbara exemplen på avancemang från ofrälse till riksråd under Sturetiden.

Sensommaren 1494 beskyllde ärkebiskop Jakob Ulvsson i brev till Sten Sture d ä J och en "Peder Iopson" — möjligen den senare så bekante Peder Jakobsson Sunnan-väder (Sjödén) — för agitation i Dalarna mot riksrådets beslut att följande sommar fullfölja Kalmar recess. Året förut hade Sten Sture tvungit Nils Sture att avstå från Västerås slottslän med Dalarna, och J blev därefter senast sommaren 1495 Sten Stures fogde i Dalarna. Som sådan fick han sitta kvar även efter konung Hans övertagande av makten i Sverige 1497. Sedan upproret 1501 mot denne vunnit framgång, ledde J tillsammans med sin svåger Stig Hansson den dalahär som 1502 tågade till sthlms-trakten och tvang Jakob Ulvsson till förlikning med Sten Sture vid Sthlms-Näs kyrka. Några månader senare var han fogde på Sthlms slott. Denna tjänst innehade J till hösten 1505 och ånyo 1508—09. Riksföreståndaren Svante Nilsson använde honom för agitation framför allt i Dalarna men även på marknaderna, så t ex i Västerås vid prästmötesmarknaden 1505 och mormässan 1507 och i Uppsala tillsammans med Sten Kristiernsson (Oxenstierna) vid distingen 1509. J var en av Svante Nilssons och Sten Sture d y:s trognaste anhängare. Den senare följde han bl a till Finland 1513 och vid sammanträffandet med Gustav Trolle i Uppsala 1516. Han var också närvarande vid mötena i Södertälje 1516 och i Arboga och Sthlm 1517 samt vid fredsförhandlingarna i Kaknäs 1518.

J hade av Sthlms stad arrenderat Sickla i Nacka från 1487 och av Helgeandshuset torpet Farsta i Brännkyrka från 1503. Som hans sätesgård namnes från sistnämnda år det ovannämnda Gladö. Han donerade 1508 Dormsjö i Garpenberg, Kopp, till Gudsberga kloster och 1513 två hus i Sthlm samt Edeby i Lovö, Sth, till johanniterordens nybyggda kyrka vid Österlånggatan i Sthlm.

Genealogernas uppgift, att J var stamfar för adliga ätten Ulfsköld, är en konstruktion enbart grundad på vapenlikhet. Gladö, Dormsjö och husen i Sthlm bördades 1533 —34 av en son till den i Sthlms blodbad 1520 avrättade sthlmsborgaren svarte Sven, som torde varit brorson — eller möjligen systerson — till J (Gillingstam 1949). Han blev stamfar för en adlig släkt, som på 1600-talet antog namnet Svart. Den förde samma vapen som J och ägde Gladö under nära två sekler. Med denna släkts namn har J emellanåt kommit att benämnas i litteraturen.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

I Sturearkivet, RA, ett 40-tal brev från J till Svante Nilsson (många tr av Sjödin 1937, några i BSH 5, FMU o Dipl dalekarli-cum, ett i facsimile hos Sjödin 1933), tre till Peder Jakobsson Sunnanväder (tr av Sjödin 1937) o ett till Hemming Gadh (dito). Åtminstone tidigare har brev från honom även funnits i arkiven i Lubeck o Danzig (Carlsson 1914).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg-.brev 10 nov 1503, UUB; K H Karlsson, Biogr ant:ar för medeltiden, RHA (xeroxkopia SBL).

H Ahnlund, Den medeltida Johanneskyr-kan i Sthlm återfunnen (SSEA 1961), s 43 f; N Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); B Boethius, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott (1965); dens, Svinhuvud o Svinakula (PHT 1966); S J Boethius, Bönder, bergsmän o brukspatroner i Dalarnas hist (HT 1916), s 234, 237 f, 242 f; BSH 5 (1884); G Carlsson, Sverige o Lybeck år 1509 (HT 1914), s 151, 167; dens, Hemming Gadh (1915), s 89, 291; Dipl dale-karlicum, 1, 3 (1842^6); FMU 6—7 (1930—33); Fört öfver handskriftsamhen på Wiks sätesgård i Uppland (HH 4, 1864"), s 387 f; H Gillingstam, rec av Sjödéns nedan a a (PHT 1949), s 164 f; dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952 —53); dens, Ätten Ulfskölds ursprung (PHT 1960); dens, Svinhuvud o Svinakula (PHT 1966); GIR 8—9 (1883—85); I Hammarström, Finansförvaltning o varuhandel 1504 —40 (1956); Handl rör Helga Lekamens gille i Sthlm, 5—8 (1930); G Kellerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan under äldre Sturetiden 1470—97 (1935); dens, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan. Kyrka o stat åren 1497—1507 (KA 1938), s 45; Lags o doms; G Landberg, Om källorna till vår yngsta rimmade rikskrönika 1452—1520 (Saml 1926), s 148; Registratur å publique ärender. . . emellan . . . Sten Sture den äldre o . . . Jacob Ulfsson (HSH 18, 1833), s 4, 6; N I Roslund, Huddinge kyrka o gårdar (1932), s 49 ff; G C Sjödén, Sthlms borgerskap under Sturetiden (1950), s 94—102, 152 f, 161, 221 —27; L Sjödin, Berättelser om de lybeck-ska beskickningarna i Sverige 1509 o 1541 (HH 26:3, 1924); dens, Meddm om kanslistilar... (MRA 1933), s 95 f, 134, 140; dens, Arvid Siggessons brevväxling (Gamla ppr ang Mora sn, 2, 1937); dens, Handhar till Nordens hist 1515—23, 1 (HH: 39, 1967 —69), s 156; ST 3 (1895); N Staf, Marknad o möte (1935); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder (1947); STb 1483— 1520, 1601—02 (1930—57); Sthlms stads ämbetsbok 1419—1544 (1927); StRR; Sv medeltidens rim-krönikor, 3 (1867—68); T Söderberg, Stora Kopparberget... (1932); S Tunberg, Handhar till Sten Sture d y:s hist 1515—18 (HH 28:2, 1931), G T Westin, Striden kring riksföreståndarvalen 1512 (Sc 1948-4-9), s 254, 259, 263; dens, Riksföreståndaren o makten (1957); N Östman, Bidrag till johanniterordens hist i Sthlm 1334 —1526 (1932), s 39 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jon Jönsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12189
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jon Jönsson, urn:sbl:12189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-24.