John S Josephson

Född:1866-02-15 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1940-12-03 – Oscars församling, Stockholms län

Mecenat


Band 20 (1973-1975), sida 437.

Meriter

6 Josephson, John Salomon, son till J 2, f 15 febr 1866 i Sthlm, Mosaiska, d 3 dec 1940 där, Osc. Kontorslärling hos Bendix, Josephson & Co, delägare i firman 89, ensam innehavare 17, VD i Bendix, Josephson & Co ab 22, fullm i Sthlms köpmannafören 02, i Sthlms handelskammare 02—39 (v ordf 17—39; led av organisationsnämnden o verkst utsk, ordf i tullutsk), led av patentlagstiftn:komm juni 10—maj 15, av handelsrådet 11— , av Sthlms frihamnsnämnd 16 —25, av 1917 års bankkomm, sakk för beklädnadsransonering 18, led av komm för kommersiell information nov 20—sept 21.

G 20 mars 92 i Gbg, Mosaiska, m Ellen Josephsson, f 10 dec 71 där, ibid, d 15 juni 65 i Sthlm, Osc, dtr till grosshandl Herrman Samuel J o Emilie Amsberg.

Biografi

Vid faderns död 1917 blev John J ensam innehavare av firman Bendix, Josephson & Co. Genom att lansera varumärken och bredda sortimentet, främst i trikå, satte han alltifrån 1890-talet en ny prägel på rörelsen, och en kraftig expansion vidtog. Firman ombildades 1922 till ab och flyttade till Sthlms nya affärscentrum vid Sveavägen. Med biträde av söner, främst den blivande efterträdaren Wilhelm J, blev företaget ett av de ledande i kortvarubranschen.

I handelsvärldens organisationsliv blev J en drivande kraft. Han hade under ett volontärår i Frankfurt a M fäst sig vid handelskammarens roll där och väckte 1901 inom Sthlms köpmansklubb förslag om att inrätta en motsvarighet till denna. Förslaget bearbetades inom soliditetsorganet Sthlms köpmannaförening, och inom ett år var Sthlms köpmannaförenings handelskammare, senare Sthlms handelskammare, bildad. J medverkade även vid organiseringen av ackords- och konkursavdelningar inom köpmannaföreningarna 1905. — Sedan lag om frihamnar stiftats 1907, yrkade J på dess utnyttjande i Sthlm och deltog i en studieresa till kontinentala frihamnar. Emellertid sköt han först fram frågan om tullrestitution på transitogods, ett eget branschintresse, och gav avgörande impuls till 1912 års lag i ämnet. I Sthlms frihamns planering och utveckling var han bland de starkt aktiva.

En krävande uppgift på riksnivå mötte J i 1910 års patentlagstiftningskommitté, vars första huvudfråga gällde illojal konkurrens. Medan man kunde enas om att förbjuda vissa konkurrensmetoder, kom strid att stå för och emot en övergripande förbudsregel, en "generalklausul", förordad av J Sachs och av handelskammaren och avstyrkt främst av J, som befarade en oklar tillämpning. Då endast partiell reglering successivt genomfördes, beaktades kritiken. Bland 1918 års sakkunniga för beklädnadsransonering var J talesmannen för fabrikant- och köpmanskritiken av denna tekniskt särskilt svåra reglering och bidrog med hot om avgång till dess hävande efter vapenstilleståndet.

I det 1911 inrättade handelsrådet ingick J som importhandelns företrädare. Som målsman även för handelskammaren var han en av de tre som efter krisen 1915 i de sv-brittiska handelsförhandlingarna sökte påverka regeringen. Han deltog även i kammarens aktivitet för att främja exporten på Ryssland, vari hans egen firma under krigs- åren hade intressen, och i en näringslivets varning 1916 mot Ålandsfrågans aktualisering, formellt en vädjan till pressen om återhållsamhet.

J odlade intensivt konstnärliga intressen och var en bland tidens bemärkta mecenater. I hans samling, som enligt katalog 1937 upptog 180 nummer, märkes främst fem av Konstnärsförbundets "opponenter", kusinen Ernst Josephson, Karl Nordström, JAG Acke, Nils Kreuger samt Carl Eldh, bland yngre målare bl a Nils von Dardel och Isaac Grunewald. Vänskap med Eldh och kärlek till Sthlm förenades i J:s insatser för offentlig skulptur. Jämte O Mannheimer bekostade han Eldhs Karl Staaff-skulptur (gamla Riksdagshuset, replik vid Eriksbergsplan). Han var donator till Wennerberg-statyn på Djurgården samt initiativtagare och donator till Stadshusträdgårdens skulpturer av Strindberg, Fröding och Ernst Josephson. 1947 överlämnades hans samling till NM, utom främst familjeporträtt och skulpturer.

Familje- och firmahistorien, konstintresset och främst arbetet inom det allmänna behandlade J i Några anteckningar. I inlägg och tal dokumenteras där en närmast gammalliberal syn, och i frisinnade landsföreningen var han sporadiskt verksam. Fasta, stundom utmanande ståndpunkter förenades hos J med intuitiv blick för tidens krav. Han var en initiativens, den raska handlingens och koncentrationens man. Handelskammaren var näst det egna företaget hans skötebarn.

Författare

Tom Söderberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rhenfloden. Göteborg 1916. 29 s. — Åtgärder mot den s. k. kedjehandeln. Motion. [Rubr.] Sthlm 1917. 3 s. [Undert tills med J Collijn, O I Ohlin o J Wetterlind.] — Socialiseringsproblemet. Föredrag vid handelskammarmötet i Stockholm den 10 september 1920. Sthlm 1920. Ils. — Några anteckningar. Tr som manuskript. Sthlm 1927. 4:o. 166 s, 30 pl-bl, 1 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Asplund, Carl Eldh (1943); O Rabenius, Mellan Stockholms strömdrag (1941); H-K. Rönblom, Frisinnade landsfören 1902—1927 (1929); J Sachs, Mitt livs saldo, 1 (1949); G Serner, J J:s konstsaml. Med en inledn av R Josephson (1937); G Stiernstedt, Ett halvsekel. Anteckmar o minnesbilder omkr Sthlms handelskammare 1902—1952 (1952); dens, En hundraårig konjunkturspegel. Skildr: ar omkr Sthlms köpmannafören:s hist (1958); T Söderberg, Ett hundraårigt grosshandelshus. Bendix Josephson & Co AB 1857—1957 (1956); S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John S Josephson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12218, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2017-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12218
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John S Josephson, urn:sbl:12218, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2017-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se