Georg (Göran) H Jägerhorn

Född:1747-10-06 – Finland (i S:t Michel, Savolax)
Död:1826-08-29 – Huddinge församling, Stockholms län (på Vårby)

Författare, Arméofficer


Band 20 (1973-1975), sida 505.

Meriter

1 Jägerhorn, Georg (Göran) Henrik, f 6 okt 1747 i S:t Michel, Savolaks, d 29 aug 1826 på Vårby i Huddinge, Sth. Föräldrar: kaptenen Carl Fredrik J o Elsa Margareta v Fieandt. Volontär vid Savolaks lätta infanterireg 3 april 58, rustmästare 4 juni 62, fältväbel 1 april 66, fänrik 5 juni 71, löjtn 15 nov 75, kapten 7 juni 80, major 12 sept 86, överstelöjtn i armén 19 aug 89, generaladj av flygeln 20 jan 90, överste i armén 15 april 90, chef för Karelska dragonregementet o Savolaks fotjägarkår 23 sept 90, även för Karelska jägarkåren 28 juni 91, generalmajor i armén 16 nov 99, överste o chef för Savolaks lätta infanterireg 9 juni 00—15 april 03, avsked ur krigstjänsten 20 dec 04, ge-nerallöjtn i armén 29 juni 08—22 april 12, befälhavande generaladj i Sthlm o led av den i kungens frånvaro tf regeringen 08. — LKrVA 96, HedLKrVA 21.

G 20 jan 93 i Sthlm, Ridd, m Fredrica Charlotta Hongelin, f 24 mars 59 i Sthlm, Maria, d 12 april 05 på Vårby, dtr till sidenfabrikören Jakob H o Maria Charlotta Nentwig samt förut g m förste fältmedicus MD Ernst Didrik Salomon.

Biografi

J kom från ett fattigt officershem med starka militära traditioner och tjänade sig upp i graderna från menig soldat. Med järnhård flit bedrev han självstudier. När G M Sprengtporten 1775 blev chef för Savolaksbrigaden, fick J en avhållen och stimulerande lärare och kom med liv och lust att ägna sig åt de av Sprengtporten organiserade rekognosceringsarbetena i Savolaks. Han fick härigenom en ingående förtrogenhet med de viktiga gränsområdena mellan Finland och Ryssland. I Finska rekognosceringsverkets arkiv (KrA) finns ett antal av J signerade kartor. Han deltog också i undervisningen på Sprengtportens boställe Brahelinna, ursprunget till Haapaniemi krigsskola. J:s beundran för Sprengtporten övergick i hat, när denne började intrigera mot Gustav III. Han förblev en konsekvent anhängare av kungen och tog bestämt avstånd från sin mera namnkunnige syssling J 2 och sin halvbror J H Hästesko (bd 19).

Som major spelade J en viktig roll vid krigsutbrottet 1788. På order av Savolaksbri-gadens dåvarande chef B J Hastfer (bd 18) placerades han som chef för fältvakten vid det viktiga Puumala sund, förbindelseleden mellan övre och nedre Saima. Vid underrättelsen om att ryska trupper ankommit lät han löjtnant J Wessman bevaka den längst framskjutna posten på sv sida, Vuolteensalmi bro. Här började den skottlossning som gav anledning till kriget. Att J, som det ofta hävdats, aktivt skulle ha medverkat till att provocera krigsutbrottet förefaller inte troligt (jfr bd 18, s 347 f, Rättelser, s 775). Han deltog därefter i en av honom själv planerad expedition för att erövra Nyslott, men denna måste avbrytas utan att något resultat uppnåtts.

Under 1789 års riksdag vistades J i Sthlm, dock utan att delta i det politiska livet. Bl a togs han i anspråk för att öva den till Drottningholm förlagda dalfrikåren och kom därigenom i kontakt med dess chef G M Arm-felt. På dennes uppmaning utarbetade J en operationsplan för årets fälttåg mot Ryssland avseende en offensiv över Kymmene älv. Planen lämnades till kungen. På sommaren 1789 återvände han till Savolaks, som nu anfölls av ryssarna med övermäktiga krafter. Med stor utmärkelse deltog J i det blodiga slaget vid Porrassalmi. Med färska spår av sitt deltagande i striden infann han sig kort därefter i kungens högkvarter. Den av J föreslagna offensiven blev emellertid inställd, och han återvände efter någon tid till Savolaks, där han bidrog till segern vid Parkumäki. I samförstånd med Armfelt utarbetade J också för 1790 års fälttåg en operationsplan, som dock inte gillades av brigadchefen Curt v Stedingk och fördröjdes till sitt utförande. Han utmärkte sig i striderna vid Pardakoski och Kärnäkoski och besegrade jämte generalmajor V M Pauli fienden vid Keltis baracker.

Efter kriget var J ett par år förordnad att biträda V M Klingspor i generalbefälet över Finland. Han var härvid också 1791— 93 chef för Haapaniemi krigsskola. Som regementschef kvarstannade J även därefter i Finland. Under den ökade spänningen i förhållandet till Ryssland 1803 fick han särskilda uppgifter att överse försvarsanstalterna. Han utarbetade ett memorial härom som överlämnades till Gustav IV Adolf. Strax därefter lämnade J den militära tjänsten. Hans återinträde 1808 blev utan betydelse för krigföringen.

J var präglad av den karolinska tidens livsstil, i vilken ingick en stark religiositet. Hans militära insatser grundades på hans förnämliga utbildning hos Sprengtporten och den nästan otroliga kännedom han förvärvat om de topografiska förhållandena i Savolaks. Som en merit räknade han själv sin kunskap i finska språket, som han stundom kunde utnyttja i stridens hetta för att driva på sina soldater. Han hade en utpräglat litterär begåvning, författade relationer och reflexioner om kriget 1788—90, självbiografiska anteckningar m m. Hans författarskap syftade i många fall till att framhålla egna insatser. Det utnyttjades tidigt av historikerna, bl a v Schantz och Rein.

J, som tidigare bodde på Visulaks i S:t Michel, övertog 1802 Vårby i Huddinge sn, som förut tillhört hans svärföräldrar. Där hade han tidvis huspredikant och intresserade sig för det medicinska utnyttjandet av Vårby källa.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av J:s arkiv finns i Krigshandlingar 1788—90, Biografica o Arkivfragment (Ja-gerhorn) i KrA samt i D 977 o Ep J 9 i KB. Brev från J bl a till Curt v Stedingk i RA samt strödda brev i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning öfver 1789 års campagne i Finland, utdragen ur en journal, hållen från krigets början til des slut [anon] (Krigssamlingar, [utg G Adlersparre,] d 2, Sthlm 1795, s 215—267). — Lefvernes beskrifning. Så väl till efterföld af Krigs vet-tenskaps academiens som Riddarhus directio-nens anmodan. Af mig sjelf författad (HArk, 8, Hfors 1884, s 115—176).

Källor och litteratur

Källor o litt: Arméns pensionskassa: me-ritbd 6, 14, 16, 21, 23, 25, 29, 38 o 40, Försvars- o befästn:planer 57 o 68 samt S Waw-rinsky, Finska rekognosceringsverket (1931; ms), allt i KrA.

C G Aminoff, Nyuppsatta truppförband i Finland 1770—1808 (1971); E L Birck, General Tolls krigsplan år 1788 (SSLF 296, 1944); dens, Angående Tolls krigsplan 1788 (1945); j R Danielson-Kalmari, Stats- o samhällsliv i Finland under gustavianska tiden, 1 (1925); JA Ehrenström, Efterlemnade anteckn:ar, 1—2 (1882—88); FBFf; HH 12:3 (1883); B Lesch, Jan Anders Jägerhorn (SSLF 288, 1941); H Mörner, minnestal över J (KrVAH 1827); K Nilsson, Vårby källa (1951); Odhner, 3 (1905); M H Reen-stierna, Årstadagboken, 2—3 (1949—53); G Rein, Kriget i Finland åren 1788, 1789 o 1790, 1 (Bidr till känned af Finlands natur o folk, 3, 1860); G v Schantz, Hist öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1788, 1789 o 1790, 1—2 (1817—18); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisn :s uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); E Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt, 1 (2 uppl 1893); ES Tigerstedt, Haapaniemi krigsskola ... (1910).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg (Göran) H Jägerhorn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12275, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12275
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg (Göran) H Jägerhorn, urn:sbl:12275, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se