Meriter

Kamke, Ivar, f 2 jan 1882 i Sthlm, Ty, d 3 juli 1936 i Helsingborg (enl db för Ty, Sthlm). Föräldrar: språkläraren Julius Rudolph K o skriftställ Johanna (Hanna) Sophia Dorothea Agnese Stricker. Studier vid Tekn skolan i Sthlm, elev vid FrKA (studier för O Björck o A Kulle) 00—05, verksam i Volendam, Holland, 06—09, studieresor i Europa 09—12 (Jenny Lind-stip 09— 11), studier för A Tallberg vid Etsnings- o gravyrskolan vid FrKA 12, vistades i Italien 20—24 o 35, bosatt i Sthlm. Målare, grafiker.

G 13 febr 11 i Rom (enl vb för Ty, Sthlm) m målarinnan Katharina (Käthe) Luise Kyritz, f 25 juli 87 i Hofheim, Tyskland, d 31 juli 62 i Baden-Baden, där, dtr till bryggeriägaren Georg K o Luise Becker.

Biografi

Inom den grupp av Oscar Björcks elever, som framträdde under det första decenniet efter sekelskiftet, blev K den som närmast skulle följa läraren i spåren. Han hade en brådmogen fallenhet för figur- och genremåleri och gjorde sig tidigt känd som en talangfull porträttör. En av hans kamrater, skulptören Carl Fagerberg, har berättat, att K redan under de första teckningslektionerna för Axel Kulle förvånade alla genom sin flyhänthet och formsäkerhet i krokierna efter naken modell. Han skulle senare bli en av de mest anlitade naketmålarna i Zorns efterföljd.

Efter akademiåren företog K omfattande studieresor i Europa. 1906—12 upphöll han sig längre tider företrädesvis i Holland, Tyskland och Italien men företog också avstickare till England, Spanien och Alger. Han utnyttjade tiden effektivt för museistudier, besök på målarskolor och eget friluftsmåleri med tonvikt på folklivsskildringar. I den lilla fiskarstaden Volendam vid Zuider-see fann han något av vad Björck funnit i Skagen, en ostörd miljö, där befolkningen erbjöd pittoreska modeller och arbetsmotiv, som låg utanför det traditionella genremåleriet.

En kortare tid 1906 besökte K Académie Colarossi i Paris. Till det nya franska måleriet, där de expressionistiska idéerna med Matisseskolan började slå igenom, ställde sig K helt avvisande. Med sitt tyska påbrå kände han en naturlig dragning till münchenimpressionismen. Inom målarkolonin i Dachau utanför München fann han en fruktbar arbetsmiljö. Där hyrde han ateljé i ett bryggeri och mötte 1910 sin blivande hustru.

Bland K:s stora målningar från dachau-perioden märks Biergarten (170X189 cm), inköpt av Herman Gotthardt, Malmö. I denna mustiga genrebild, där männen sitter bänkade i trädgården med skummande ölkrus framför sig, är släktskapen med Leibls måleri tydlig, samtidigt som figurgrupperingen nära ansluter till Björcks välbekanta ungdomsverk Fiskare i Bröndums butik. Leibls bayerska folklivsskildringar liksom Brangwyns arbetsmotiv från hamnarna utgjorde tacksamma studieobjekt för den unge genremålaren.

Inom porträttkonsten, som K speciellt ägnade sig åt under vistelser i Hamburg, framstod den 1904 bortgångne Lenbach som ett föredöme. Den akademiska mästartradition, som Lenbach representerade, blev bestämmande för K:s utveckling som porträttmålare. Bland de gamla mästarna var Velasquez idolen. Livet igenom begagnade K varje tillfälle i Rom att vallfärda till porträttet av Innocentius X i Palazzo Doria. "Ett underverk", kallade han det i stipendiatbreven. Ännu i den sista målning K utförde fjorton dagar före sin död, ett porträtt av hustrun sittande i en renässansstol, märker man hur påveporträttet går igen.

De framgångar K vunnit under akademiåren bl a med Kamratfesten (k medalj 1905), där han med stor porträttlikhet framställt några av sina akademikamrater (G Widholm, A T Kulle, J Bauer, G Boman, H Carlberg, E Schwab, C Fagerberg o E Lange) i Frans Hals anda, följdes av internationellt erkännande. När den 1908 signerade målningen Fiskauktion i Volendam (250X300 cm) utställdes på världsutställningen i Buenos Aires 1910, belönades den med guldmedalj och förvärvades av det argentinska nationalmuseet.

Efter återkomsten till Sthlm 1912 kompletterade K sin utbildning genom att lära sig etsning. Hans tidigare blad från Runö och Sthlms skärgård är utförda i ett tungt realistiskt maner med djup svärta. När han längre fram samtidigt med sitt omfattande naketmåleri ägnade sig åt grafisk teckning, anslöt han direkt till Zorns lätta impressionistiska teknik med de badande modellerna omspolade av sol och skärgårdsluft.

1913—20, då K hade ateljé i den Börjesonska villan i Storängen, ägnade han sig mest åt naketmåleri. Som omväxling sökte han sig ut till Mö ja och Gillöga för att måla skärgårdsstycken med bodar och fiskebåtar. Krigsåren tillät inga längre utflykter. På samma sätt som K efterträdde Björck som akademisk porträttör avlöste han Zorn som naketmålare. Med sin högt uppdrivna teknik målade K sina nakenmodeller "vått i vått" för att hinna effektuera alla beställningar för de burgna herrummens behov. Den måleriska kvaliteten på dessa verk är varierande. Den sensuella utstrålningen från kvinnokropparna har ibland fått vika för mera rutinmässigt framkallade karnationseffekter.

1920—24 uppehöll sig K i Italien, där han utförde landskap, stads- och arkitekturbilder från Venedig, Chioggia, Siena och Rom och återupptog genremåleriet i skildringar av torg och fiskhallar. De företer en klar lokaldokumentation och är genomförda med ett utvecklat sinne för ljusskildringen, ofta med en stark betoning av kontrasterna mellan ljus och skugga. K:s palett fick under italienåren en lättare och ljusare kolorit.

De sista tio åren ägnade sig K nästan helt åt porträttbeställningar. Frånsett ett par italienska utflykter i början på 30-talet och en fruktbar målarsommar på Gotland 1935 stod han stadigt vid porträttstaffliet. Han signerade under denna tid fler porträtt av prominenta personer än någon annan sv konstnär. Då Gustav V:s 80-årsdag högtidlighölls med den stora porträttutställningen Kung Gustavs folk 1938, var K representerad med 36 nr. Ett uttryck för hans intresse för ansikten med germanska rasdrag utgör bildverket Svenskar i nutiden, som han tillsammans med H Lundborg utgav 1934. Det omfattade 45 intimt studerade pastellporträtt. Sitt sista bevis på internationell uppmärksamhet som porträttör fick han på nyåret 1935, då han kallades till Rom för att måla Mussolini. På 26 timmar fullbordade han i Palazzo Venezia två stora dukar av den italienske diktatorn, en i enface och en i halvprofil.

Med sin utpräglat akademiska orientering stod K utanför alla senare inhemska gruppbildningar. Han var medlem av Union internationale des beaux-arts et des lettres i Paris, av Frankfurter Künstlerbund, Konstnärsklubben och Sv konstnärernas förening.

Författare

Martin Strömberg

Arkivuppgifter

Några strödda brev från K i KB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: "De berömda männens o de sköna kvinnornas målare" (Idun 1935, nr 38); kat över minnesutställn 1937 med förord av H Wåhlin; Meddehn från FrKA 1910 o 1911 (1910—11); SKL; M Strömberg, I K:s konst (1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivar Kamke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12336, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Strömberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12336
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivar Kamke, urn:sbl:12336, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Strömberg), hämtad 2024-04-26.