Biografi

Kammecker, släkt, enligt uppgift (Hk 1) härstammande från godsarrendatorn Jochim K i Strubense, Brandenburg, vars son bagaren Mårten K (d 1674) blev borgare i Sthlm 1646. Han lät bygga ett stenhus i hörnet av nuv Nybrogatan o Riddargatan på Ladugårdslandet (nu Östermalm), som revs först 1907, samt en (1794 riven) väderkvarn i hörnet av nuv Nybrogatan o Tyskbagargatan i de efter honom uppkallade Tyskbagarbergen. K var den högst taxerade borgaren på Ladugårdslandet o enligt uppgift från 1700-talets senare hälft (Hk 1) den förste som började baka saffransbröd i Sverige. Hans son bagareåldermannen i Sthlm Jochim K (1642—1732) var rdgm 1689, 1710, 1713—14 o 1719. En uppgift (Hk 1), att han var den förste som började baka pepparkakor i Sverige, torde vara oriktig (Berg). Han var svärfar till amiralen Hans Anckarcrantz (bd 1), morfar till konstgjutaren överdir Gerhard Meyer d y o far till hovbagaren Carl K (1690—1780) i Sthlm. Dennes son hovbagaren Carl Joachim K (1735—89), som nämnes i en av Bellmans dikter, sålde det av Mårten K uppförda stenhuset 1784. En farbror till honom var kapten Mårten K (1672—1710), som skrev en relation om slaget vid Lesna 1708 (M 1378, RA), en annan primariekämnären i Sthlm Joachim K (1697—1788), som utarbetat en matrikel över Sthlms stads tjänstemän 1652—1758 (nu i SSA) o fick rådmans titel vid sitt avsked 1769. En tredje farbror, bagaren Lucas K (1674—1729), for till Amsterdam 1707 o dog i Batavia på Java. Han var far till Johan K (1701—41), som blev predikant vid Borgerskapets änkehus i Sthlm 1731 o publicerade En til sitt kära fäderneslandz tienst o nytta utgifven trägårdzman (1732), en populär handledning i den högre trädgårdskonsten. Vid sin död var han utsedd till kh i Össeby (nu i Össeby-Garn), Sth, men hade ej hunnit få fullmakt.

Bagareåldermannen Jochim K:s halvbror kontraktsprosten Wilhelm K (1664—1742) i Simtuna, Upps, var far till Martin K (1698—1757), som blev magister 1722. Han gjorde 1724—28 en resa genom Danmark, Tyskland, Frankrike, England o Holland, från vilken hans dagbok (Gli, LSB) o hans stambok (Y 70, UUB) är bevarade. K blev 1729 filosofie adjunkt i Uppsala o höll där 1731 Collegium öfver Sveriges rikes stat, en grundlig o uppmärksammad orientering om den sv statsförvaltningen, som aldrig trycktes men är bevarad i avskrifter i UUB, RA o KB (Annerstedt 3:2, s 357). 1732 blev han teologie adjunkt, o 1745 efterträdde han sin svärfar Jöran Wallin d y som superintendent i Visby, då denne blivit biskop i Gbg. K var rdgm 1742—43, 1746—47 o 1751—52 o blev teol dr vid Adolf Fredriks kröning 1751. Hans förnämliga teologiska o historiska bibliotek omfattade mer än 2 000 böcker men skingrades genom bokauktion 1759. K var svärfar till domprosten i Uppsala prof Johan Låstbom o vice presidenten Pehr Zacharias Ahlman (bd 1). Hans bror William K (1702—78) blev med dr i Reims 1733 o var assessor i Collegium medicum 1734—75 samt blev hovmedicus 1739. Anteckningar o avskrifter av honom finns i KB.

Brorson till Jochim o Wilhelm K var rådmannen i Sthlm David K (1702—62). Släkten torde ha dött ut på manssidan med dennes son kommissionslantmätaren David K (1748—1826) i Norrtälje o på kvinnosidan 1891 med en dtr till honom.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Prof Gösta Bergs PM 9 maj 1974 ang Jochim K o pepparkakorna, SBL:s arkiv; Hk 1 (Genealogia Kammeckeriana), KB; G Thimons preliminärms till Matrikel över Sthlms nation i Uppsala 1649—1800 hos förf, Uppsala; excerpter hos riddarhusgenea-logen Pontus Möller, Solna; X 133 (Col-lectanea Robergiana de Medicis Sveciee, 1) UUB.

N Ahnlund, Tyskbagarbergen (SvD 4 sept 1937); dens, Ladugårdslandet (1937), s 69— 75; J A Almquist, Sveriges bibliograf litt, 2—3 (1906—12); C Annerstedt, UU:s hist, 3:1—2 (1913—14); Bagarapropå (SvD 22 juni 1950); G M Bellmans skrifter, 8 (1942); G Berg, Kringlor och pepparkakor (Fataburen 1963), s 72 f; H Beskow, Bruksherrgårdar i Gästrikland (1954), s 33, 35; U Beyron, Nybrogatan 300 år (SvD 8 nov 1969); W Björkman, Berömda sv bagare (Sv bageri-tidskr 1923); B Boethius, Magistraten o bor-gerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); G Bolins rec av Sveriges kyrkor. Sthlm, 4: 2 (PHT 1930); BorgRP före frihetstiden (1933); S E Bring, C G Warmholtz o Louis De Geers bibi på Christineholm (1941); P E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); Carlander; C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltn 1668—97 (1958); Ekstrand; J Flodmark, "Tyska bagarns" hus (Sthlms dagbl 31 mars 1907); C Forsstrand, De tre gracerna (3 uppl, 1912); dens, Trädgårdar o trädgårdsmästare i 1700-talets Sthlm (SSEÅ 1927), s 94; dens, Den äldre tiden (Sthlms borgerskap, 1929); A Grape, Ihreska handskriftssaml :en i UUB, 1—2 (1949); L Gustafsson j:r, Järfällaboken (1957); J G Hallman, Minne af . . . Jochim K (1732); O E A Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist 1663—1812, 1—3 (1891—93); E Jacobson, Från Nybrogatan, Riddargatan o Sperlingens backe (SSEÅ 1944), s 55—61; O W Lemke, Visby stifts hm (1868); Lewen-haupt; Millqvist; S Nauckhoff, Karl XV :s port (SSEÅ 1949), s 36 f; E Rosenborg, Sthlms borgerskaps enkehus 1724—1924 (1924), s 13, 65; SLH 1: 1—2 (1822—23); StRR; H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1—3 (1929—31); H Uddgren, Karolinen Adam Ludvig Lewenhaupt, 2 (1950), s 136; Uppsala hm; Hj Wallgren, Sveriges o Sthlms ba-geriidkareföreningar (1925), s 39, 62, 64 ff; B Wedberg, Lidingöliv i gamla dar (1924); Örnberg, 8 (1892). — SoH 1960, s 134.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kammecker, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12337, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12337
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kammecker, släkt, urn:sbl:12337, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.