Nils T Karleby

Född:1892-06-18 – Västra Karaby kommun, Skåne län
Död:1926-03-02 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Tidningsredaktör, Typograf, Socialdemokratisk ideolog


Band 20 (1973-1975), sida 724.

Meriter

Karleby, Nils Theodor, f 18 juni 1892 i V Karleby, Malm, d 2 mars 1926 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: snickaren Nils Jönsson o Teolinda Erlandsson. I typograflära på Skånska Soc-Dem i Helsingborg, elev vid Brunnsviks folkhögskola 11—12, typograf i Sthlm o elev vid Sthlms borgarskola 12—13, resa till Danmark, Tyskland o Frankrike, red-sekr i Nord boktryckarekonst 14—16, medarb i Skånska Soc-Dem 16—17, dess huvudred 17—20, red för soc:dem ung-domsförb:s tidskr Frihet 18—20, led av stadsfullm i Helsingborg 19—20, chef för soc:dem pressbyrån i Sthlm 20, led av soc:-dem partistyr 20—24, led o sekr i socialiseringsnämnden från 22 juni 20, medred för tidskr Tiden 22, ensam red från 25, studier i nationalekonomi vid StH från vt 22.

G 8 okt 17 i Helsingborg m Anna Elvira Söderberg, f 22 nov 96 i Hässlunda, Malm, dtr till skomakaren Olof Pettersson o Selma Persson.

Biografi

Nils K:s publicistiska bana blev kort men märklig. Det är nästan ofattbart att han mitt under en nästan oavbruten sjukdomsperiod (tbc) orkade med att kommentera den politiska utvecklingen samtidigt som han skaffade sig ingående o omfattande kunskaper om samhället.

Hans aversion mot kejsardömets Tyskland hindrade honom inte från att med oro iaktta militaristiska tendenser hos de västallierade. Hans studier av den internationella utvecklingen förde honom till den uppfattningen att nationell självständighet, utrikespolitisk alliansfrihet o ingen inblandning i andra staters utveckling samt ett effektivt militärt men icke-militaristiskt försvar var ett sätt att värna demokrati o en successivt gående socialistisk samhällsomdaning. Han delade följaktligen i stort sett Hjalmar Brantings synsätt men ställde sig mera kritisk mot Nationernas förbund än denne.

K:s odoktrinära förtrogenhet med Marx gav honom många impulser. Gång på gång framhöll han att den marxistiska socialismens djupaste innebörd var demokratins fulländning. Därför vände han sig mot det svek mot socialismen som kommunisterna i Ryssland gjorde sig skyldiga till när diktaturen infördes. Med stor intensitet tog han upp kampen mot den sv kommunismen. Men han var också starkt kritisk mot den dåtida sv socialdemokratin. Det var inget fel på dess mål: arbetarklassens delaktighet i samhällslivet på lika villkor som andra samhällsgrupper. Hans kritik gällde bristen på ett praktiskt program, hur denna delaktighet skulle vinnas. Detta var desto mer besvärande som utvecklingen pekade på en fortgående kollektivisering av samhällsekonomin.

För K blev hans flyttning till Sthlm 1920 av avgörande betydelse. Under arbetet inom socialiseringsnämnden trängde han in i en mängd ekonomiska o sociologiska fakta både rörande utvecklingen i andra länder o i det sv samhället. I studierna i nationalekonomi under Gösta Bagge mötte han den nyklassiska nationalekonomin, vilken han i likhet med flertalet andra ekonomer o politiker vid denna tid sökte ge tillämpning inom finans- o arbetslöshetspolitiken. Vidare fick han kontakter med Axel Hägerströms filosofi o Vilhelm Lundstedts tillämpning av denna inom rättsvetenskaperna.

I socialiseringsnämndens betänkande Statens järnvägar som allmänt affärsverk fick K tillfälle att utveckla sin samhällssyn. Det skedde också i en serie artiklar, framför allt i tidskriften Tiden. En systematisk framställning ger han 26 i Socialismen inför verkligheten. K påvisar, hur illa de begrepp o doktriner som förekom i samhällsdiskussionen svarade mot verkligheten. Han framhåller hur äganderätten inte är någonting för alla tider givet utan ständigt förändras o kan genom statliga eller organisatoriska ingrepp helt omvandlas. Privategendomen i det principiellt kapitalistiska samhället känner inga inskränkningar i ägarens dispositionsrätt. Privategendomens intressen tillbakaträngs emellertid faktiskt genom varje socialpolitisk eller annan åtgärd i arbetarnas intresse. Detta är i grunden ett annat uttryck för att arbetarnas principiella ställning redan i det dåv sv samhället blivit en annan än i den typiska kapitalistiska ordningen, dvs egendomslös, isolerad, hjälplös, berövad varje statligt eller fackligt skydd, ett viljelöst verktyg i den kapitalistiske ägarens händer. Varje ingripande genom statliga eller organisatoriska åtgärder innebär ett upphävande av den principiella kapitalistiska ordningen. Enligt K är alltså staten ett naturligt instrument för samhällsomdaningen. De partiella reformernas väg är enligt honom inte ett uttryck för kapitulation inför borgerligheten utan en tillämpning av den demokratiska socialismens principer. K får jämte Ernst Wigforss anses vara den sv socialdemokratins främste teoretiker. Genom sin demokratiska lidelse o polemiska slagkraft har han i stor utsträckning bidragit till sv arbetarrörelses avståndstagande från den kommunistiska åskådningen. Genom sin senare insats under 20-talet lade han den teoretiska grunden för socialdemokratins fortsatta politik. Genom sina höga krav på moralisk integritet o sanningslidelse blev han till en förebild för många, särskilt inom den socialdemokratiska ungdomsrörelsen.

Författare

Tage Erlander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev o handhar rör K hos fd generaldir Olle Karleby, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kring revolutionen. Socialistiska synpunkter på händelserna i öster. Sthlm 1918. 96 s. — Militären och socialdemokratin. Sthlm (tr Hälsingborg) 1918. 8 s. (Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds flygskrift. Nr 2.) — Tullreaktionen. En stridsskrift. Sthlm (tr Hälsingborg) 1921. 16 s. (Ibid, 15 [5].) — Socialiseringsfrågans förutsättningar och läge i Danmark. Sthlm 1921. XVI, 211 s. ([Omsl:] Socialiseringsnämndens undersökningar, 2.) — Arbete och inkomst. En teoretisk studie. Sthlm 1922. 19 s. — Les régies nationales et communales de Danemark (Les annales de la régie directe, anné 14, 1922—1923, Geneve 1922 [—23], s 87—105).

— Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918—1922. Sthlm 1922. VI, ill s. (SOU 1924: 14; finansdep. [Variantuppl:] Socialiseringsnämndens undersökningar, 3.)

— Statens järnvägar som allmänt affärsverk. Utlåtande och förslag av socialiseringsnämnden. Sthlm 1924. 411 s. [Föret undert tills med R Sandler m fl.] — Socialismen inför verkligheten. Studier över socialdemokratisk åskådning och nutidspolitik. Sthlm 1926. VIII, 280 s, 1 portr. 2.-3. uppl s å. [Dansk övers:] Socialismen og Virkeligheden. Studier over socialdemokratisk Opfattelse og Nutidspolitik. Khvn 1927. IX, 270 s. — Bidrag i: Tiden, årg 8, 1916, 10—18, 1918—1926, Sthlm; Ungdemokraten, 1917, [forts:] Frihet, 1917—1920, Eskilstuna, fol.

Utgivit: Frihet, 1918, n:r 7 — 1920, n:r 7, Eskilstuna, fol; Tiden, årg 14—18, 1922— 1926, nr 2, Sthlm (14—16 tills med G Möller o E Wigforss).

Källor och litteratur

Källor o litt: Soc:dem partistyns prot 1920—24, Soc:dem partistyr:s arkiv, Sthlm; Socialiseringsnämndens handhar, RA; SSU:s förbundsstyr:s prot 1917—20, AA, Sthlm; Tryckeriab Demokratens prot 1917—20, AA, Helsingborg.

Arbetets söner, 3 (1960); G Gerdner, Det sv regeringsproblemet 1917—1920 (SSFU 25, 1946); dens, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (SSFU 35, 1954); Z Höglund, Hjalmar Branting o hans livsgärning, 2 (1929); dens, Minnen i fackelsken, 2—3 (1953—56); T Lindbom, Den soc:dem ungdomsrörelsen i Sverige (1945); G Möller, Kritikern K (Tiden 1916); PK:s porträttmatr ... 1924 (1924); Prot från Sveriges soc:dem arbetarepartis kongress, 11 (1920); R Sandler, N K (Tiden 1926); Sv folkrörelser, 1 (1936); H Tingsten, Den sv socialdemokratiens idéutveckl, 1—2 (1941); E Wigforss, Ett livsverk (Tiden 1926); dens, Minnen, 2 (1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils T Karleby, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12374, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tage Erlander), hämtad 2019-07-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12374
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils T Karleby, urn:sbl:12374, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tage Erlander), hämtad 2019-07-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se