Meriter

Karlsohn, Anna Margareta, f 10 mars 1852 i Gällstad, Älvsb, d. 27 nov 1935 i Sthlm, Hovf. Föräldrar: organisten Anders Karlsson o Eva Maria Berndtsson. Organistex i Skara 67, inträdesex till musikkonservatoriets i Sthlm organistklass sept 71, studier där 71— 73, medl av Nya sv damkvartetten, elev vid konservatoriets sångklass 75—78, debuterade vid K teatern 18 okt 78, engagerad där 1 dec 79—31 dec 11 (avskedsrecett 18 april 12). — Litt et art 97, AssMA 10. — Ogift.

Biografi

Sin första musikutbildning fick Anna K för fadern o efter organistexamen skrevs hon 1871 in som elev i orgelklassen vid musikkonservatoriet i Sthlm. Av ekonomiska skäl tvingades hon efter några år avbryta utbildningen o turnerade sedan två år i Skandinavien o Nordeuropa som medlem av Nya sv damkvartetten. Vid återkomsten till konservatoriet övergick hon till sångklassen, där hon fick Julius Günther till lärare.

Efter debuterna som Cherubin i Figaros bröllop 78 samt Siebel i Faust o Zerlina i Don Juan året därpå stod det klart att K teatern i K fått en verklig tillgång i det lyriska sopranfacket. En recensent skrev om hennes Cherubin: "Hon lät höra en ganska angenäm röst med klar klangfärg o rörde sig särdeles obesvärat på scenen" (NDA 11 nov 78). Alldeles särskilt blev hon specialist på pojkroller o på hennes repertoar fanns utöver de redan nämnda bl a Stefano i Romeo o Julia, Jemmy i Wilhelm Tell, Benjamin i Josef i Egypten, Urbain i Hugenotterna o Benito i Spanska studenter samt åtskilliga andra goss- o pageroller. Långt uppe i 50-årsåldern var hon den självskrivna framställaren av många av dessa partier o enligt en uppgift skall hon ha framträtt lika ofta på teatern i manlig som kvinnlig dräkt, vilket dock torde vara en överdrift. På hennes långa rollista stod även många flickrol-ler, t ex Micaela i Carmen, Ännchen i Friskytten, Anna i Muntra fruarna i Windsor, Irma i Muraren, Inez i Afrikanskan, Marcellina i Fidelio o Susanna i Figaros bröllop.

K framträdde även i flera kvinnliga huvudroller, bland vilka kan nämnas Lady Harriet i Martha, Rosina i Barberaren i Sevilla, Bertha i Nürnbergerdockan o Prinsessan Nemea i Konung för en dag. Någon riktig primadonna var hon aldrig, därtill saknade hon inte minst figur o pondus. Det vokala utförandet erkändes dock alltid o i pressomdömena får hon i olika variationer beröm för sin "klara o renklingande, något spröda stämma o sin särdeles lediga koloratursång" (SvD 17 okt 03). I samband med K:s kvartssekeljubileum vid teatern — hon var då 51 år gammal — skriver en tidning: "Ännu står hon ej de yngre scenkamraterna efter om det gäller en koloraturtävlan, såsom t ex Philines parti i Mignon" (Sv mu-siktidn 03).

Minst tycks hon ha passat i allvarliga roller som Elvira i Den stumma från Portici o Don Juan, Mathilde i Wilhelm Tell o Adal-gisa i Norma. Hennes glada humör o utseende var där närmast en belastning, o hon saknade förmågan till tillräcklig variation i mimik o spelsätt.

I en intervju i samband med avskedet från teatern säger K: "Hovmarskalken al Edholm, som var operachef vid min debut kände sig nog lite tveksam i frågan om mig: vad skola vi, tyckte han, göra med den där magra flickan" (Sthlms dagbl 19 april 12). Under sina 33 år vid Operan kom emellertid K att bli till oerhörd nytta. Hon framträdde enligt egen utsago vid 2369 föreställningar o åtskilliga säsonger, särskilt kring 90, gjorde hon över hundratalet föreställningar. Vid fyllda 60 år tog hon för alltid avsked från publiken som Marcellina i Figaros bröllop, en av de många gumroller hon utförde de sista åren.

Författare

Sune Hofsten

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: G Hilleström, MA. Matr 1771 —1971 (1971); Norlind; SMoK; Sohlman; SPG 21 (1897); J Svanberg, K teatrarna . . . 1860—1910, 2 (1918); Tonkonsten. — Art:ar i Idun 1903, nr 42, i NDA 11 nov 1878, i Ridå 1912, nr 4, i Sthlms dagbl 19 april 1912, SvD 17 okt 1903, Sv musiktidn 1892, nr 2, 1903, nr 16 (med rollförteckn), o 1912, nr 8—9.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna M Karlsohn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12380, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12380
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna M Karlsohn, urn:sbl:12380, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2024-04-20.