Karl Gustaf Karlson

Född:1884-04-18 – Örby församling, Älvsborgs län
Död:1960-02-06 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Maskiningenjör


Band 20 (1973-1975), sida 742.

Meriter

Karlson, Karl Gustaf, f 18 april 1884 i Örby, Älvsb, d 6 febr 1960 i Gbg, Vasa. Föräldrar: gårdsinspektoren Oscar Carlsson o Helena Carlsdtr. Elev vid Chalmers tekn läroanst 99, avgångsex från dess h avd för maskinbyggnad 9 juni 04, studerade vid Eidgenössische technische Hochschule (ETH), Zii-rich, 04—mars 06, ritare vid ab Gustaf Ericssons automobilfabrik, Sthlm, aug 06—sept 07, vid Järnvägsstyns maskinbyrå sept 07— april 08, ångtekniker vid ab Ljungströms ångturbin april 08—juli 12, anställd vid Sv ab Gasaccumulatprs (AGA) experimentavd aug 12—febr 14, ångtekniker vid ab de La-vals ångturbin mars 14—juli 18, konstruktör vid ab Enoch Thulins aeroplanfabrik (senare ab Thulinverken), Landskrona, juli 18—okt 20, beräkningsing vid ab de Lavals ångturbin i Sthlm nov 20—26, konstruktör o avd:-chef där 26—34, prof i maskinlära vid Chalmers tekn inst (CTI) juli 34, prof i läran om maskinelement där 17 dec 43—49, prorektor där 43—49. — LIVA 36.

G 22 juni 18 i Sthlm, Sofia, m Dagmar Pettersson, f 18 nov 83 i Norrköping, d 13 mars 60 i Gbg, Vasa, dtr till sjökaptenen Frans Vilhelm P o Hedvig Augusta Lindton.

Biografi

K avlade ingenjörsexamen vid Chalmers tekniska institut redan vid 20 års ålder. Han ville emellertid fördjupa sina kunskaper o fortsatte därför studierna vid Eidgenössische technische Hochschule i Zürich enligt ett vid denna tidpunkt gällande specialavtal mellan CTI o ETH. De fyra terminerna vid ETH avslutades med en termins specialstudier för den berömde ångteknikpro-fessorn Stodola. Denna då för tiden osedvanligt omfattande utbildning gav åt K en redan från början speciell inriktning mot genomträngande analys av konstruktiva problem. Andra konstruktörer var mera inriktade på att finna lösningar ur försöksverksamhet i laboratorier o ute på fältet. K däremot genomförde skarpsinniga beräkningar på basis av sin behärskning av matematikens, mekanikens, termodynamikens etc begreppsapparat. Hans räknehjälpmedel var räknesticka o logaritmtabell, inte ens räk-nesnurran fanns hos maskinkonstruktörerna på hans tid. K.s analytiska inriktning skulle passat utomordentligt till dagens datorstödda konstruktionsarbete.

Efter två läroår på ritkontor för bilar o järnvägsmaterial ägnade sig K åt ångtekniken, som han med två korta avbrott höll på med fram till professuren vid CTI 34. Åren fram till 23 utmärkes av en mycket intensiv författarverksamhet i olika tidskrifter o avslutades med det mäktiga o utomordentliga verket Maskinelement i serien De tekniska vetenskaperna. Det är en gåta hur detta arbete, som vittnar om stort kunnande o unik vetenskaplig skärpa, kunde genomföras parallellt med övrig verksamhet. K märke- rade här sitt mästerskap inom maskinelement-området o fick därför synnerligen välförtjänt IVA:s mindre guldmedalj. Ur en motivering citeras: ".. . nya förtjänstfulla moment, genom vilka det ifrågavarande ämnesområdet — förut sorgligt försummat — nu lyftes upp på ett högt plan."

Den stora uppskattningen av K:s skicklighet framgår av att han redan 21 av ett enhälligt lärarkollegium vid KTH kallades till professuren i läran om maskinelement. K avböjde dock o fortsatte sin verksamhet vid ab de Lavals ångturbin som beräkningsingenjör o från 26 som chefskonstruktör. Sv ångturbintekniker har legat i täten vid utvecklingen alltifrån förra seklet o gör så ännu idag. I marschen mot allt större enheter gjorde de Lavals ångturbin en stor insats med Värtan-turbinen på 30 000 kVA som byggdes 31. K hade här ett väsentligt uppdrag som beräknings- o konstruktionsansvarig.

K:s medarbetare o senare hans teknologer erinrar sig den stora möda som K lade ned, då det gällde att fånga ett konstruktivt problem samt formulera det i ekvationer. För färdiga handboksformler hade han föga förtroende. De kunde innehålla förutsättningar, som ej var tillämpliga i det aktuella fallet. Typiskt för K var hans reaktion på en teknologs ord: "Det är ett enkelt problem." K genmälde: "Finns det över huvud något som är enkelt!"

Då K blev prof vid CTI, förde han i maskinbyggnadsundervisningen upp utbildningen från skolnivå till högskolenivå. Hans föreläsningar i ångteknik gav åhörarna en intellektuell njutning. Konstruktionsövningarna samt ritsalsdiskussionerna mellan honom o teknologerna var synnerligen givande. I ångteknikundervisningen hade K helt naturligt med åtskilligt av maskinelementdiskussioner. Det var därför logiskt, att han 43 kallades över till professuren i läran om maskinelement jämte hiss- o transportanordningar vid CTH. Det vittnar om en stor andlig spänst att för de sista sex tjänsteåren åtaga sig en helt ny tjänst med nya föreläsningskurser etc. Sin stora vitalitet visade K, då han 48 vid den första doktorsdisputatio-nen vid avdelning M på CTH var förste opponent på ett arbete om styrning av bandfordon. Inom detta för K jungfruliga område gjorde han i sin opposition många nya o synnerligen skarpa iakttagelser.

För forskning fanns det föga rum i K:s verksamhet vid CTH. Med en enda heltidsassistent o synnerligen små penningresurser fick han nöja sig med en undervisningsinsats på högsta nivå. Trots bristande tid åtog han sig under en period prorektorssysslan.

Bland K:s många intressen utanför hans egentliga arbetsområde kan nämnas hans förkärlek för ånglok — grundad under verksamheten vid SJ — samt hans stora beundran för Eiffeltornet, som medförde att han samlade på ritningar, fotos, ja allt som kunde förknippas med tornet.

Författare

Bengt Jakobsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tekniken och de ekonomiska problemen. Strödda tankar i fråga om teknikerns ställning till begreppet "ekonomi" (TT, årg 43, 1913, Sthlm, 4:o, veckouppl, s 240—242). — Automobilen och automobil-trafik. Några konturer av automobilens konstruktion och utveckling (ibid, 44, 1914, s 420—422). — Kugghjulsutväxlade turbiner (ibid, 46, 1916, avd Skeppsbyggnad, s 46— 48). — Koniska kugghjul. En ny tillverkning af Svenska Kullagerfabriken (ibid, 47, 1917, veckouppl, s 493—496). — 3750 kW Laval-turbinmaskiner för Malmö stads elektricitetsverk (ibid, 53, 1923, Allmänna avd, s 2—8). — Maskinelement. Sthlm 1923. XIV, 504 s. (De tekniska vetenskaperna. Avdelning Maskinteknik, bd 1:3.) — Sveriges järnhantering. Sthlm 1926. 159 s. (Natur och kultur, 61; tills med B Christiansen.) — Zur Theorie der rotierenden Scheibe mit Trapetz-Querschnitt (Schweizerische Bauzeitung, Bd 102, Zurich 1933, 4:o, s 51—53; även sep, (3) s, 1 tabell). ¦— Maskinkonstruktören Otto Edvard Carlsund (Unda maris, 1943, Göteborg, s 55—66). — Uber Wärmemotoren und Wärmepumpen. Göteborg 1943. 38 s. (Chalmers tekniska högskolas handlingar. Nr 26. Avd. Maskinteknik, 4.) — Sur le frein å sa-bots extérieurs articulés. Göteborg 1951. 31 s. (Ibid, 122. Avd. Maskinteknik, 6; även utg med omsl (tr Sthlm 1952): Acta polytechnica. Mechanical engineering series. Vol. 2, nr 5, 100 (1951)). — Artiklar, bokrec, notiser o referat (delvis sign) i TT, årg 47—48, 1917 —1918, 54—56, 1924—1926, 73, 1943, Sthlm (delvis tr Norrköping), 4:o, avd Mekanik (red 1918, jan—juni).

Utgivit: Ur professor Johan Erik Ceder-bloms efterlämnade papper. Afhandlingar och experiment rörande flygproblemets lösning. En minnesskrift. Upps 1920. 4:o. X, 279 s, 2 portr, 8 pl. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: G Bodman, Chalmers tekn inst 1829—1929 (1929); SvTeknF. — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Gustaf Karlson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jakobsson), hämtad 2020-11-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12381
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Gustaf Karlson, urn:sbl:12381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jakobsson), hämtad 2020-11-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se