Meriter

Karlsson, Wictor Emanuel, f 30 okt 1881 i Undenäs, Skar, d 12 sept 1949 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: modellsnickaren Erik Emanuel K o Augusta Kling. Modellsnickare vid Forsviks bruk, Undenäs, 95—99 o i Sthlm 00—14, genomgick tekn aftonskola, sekr i möbelsnickeriarbetarnas fackfören i Sthlm 05—14, led av Sthlms stadsfullm 11—49, assistent vid stadens arbetsförmedling 14, assistent för arbetsförmedlings- o arbetsmarknadsfrågor hos socialstyr 15—20, led av Sthlms arbetslöshetskomm 15—18, led av komm ang fortsättn:skolan, den tekn undervisn mm nov 16—okt 17, ordf i Sthlms dyrtidskomm 18—20, led av AK 19—20 (led o v ordf i fjärde tillf utsk 19— 20), led av statens arbetslöshetskommission 19—20, borgarråd för socialroteln 20—46 (ordf i fattigvårdsnämnden 20—46, hälsovårdsnämnden 20—30, fattigvårdskomm 21—31, sjukvårdskomm 21, sjukvårdsavgifts-delegerade 22—40, hälsovårdsnämndens sjukhusstyr 22—32, fattigvårdsanstaltsstyr 26—32, sjukhuskomm 28—31, komm för Eastmaninst 31—32, dess direktion 32—48, Beckomberga sjukhusbyggn:komm 31—35, arbetslöshetskomm 33—44, arbetslöshetsnämnden 45—46, Sthlms bespisn:fören u p a 33—41 o 46—47, Södersjukhusets byggn:-komm 38—39, arbetsberedn:komm 39, komm för socialvårdens centralisering 41— 46, barnavårdsnämnden 41—46, abortkomm 43—44, folkköksstyr 44—46 o hemhjälpsnämnden 44—46); led av kommissionen ang Mälarens reglering juni 24—nov 25, av 1929 års sakk rör den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation juni—dec 34. — Med hedersdr vid Kl 29 maj 42.

G 25 nov 05 i Sthlm, Kat, m Hedvig Thora Maria Thorén, f 15 okt 79 där, ibid, d 18 juli 65 där, Vällingby, dtr till byggmästaren Erik T o Maria Lovisa Dahlberg.

Biografi

Wictor K hade tidigt anslutit sig till arbetar- o nykterhetsrörelserna, o efter flyttningen till Sthlm fick han flera uppdrag inom dessa. Han blev sekr i möbelsnickeriarbetarnas fackförening, o i stadsfullmäktige fungerade han under flera år som sekr i den socialdemokratiska gruppen samt tillhörde partistyrelsen o dess verkställande utskott. Hans verksamhet inom arbetarrörelsen gav honom många kontakter, vilket medförde uppdrag i det offentliga livet. Hans uppgift i socialstyrelsen under första världskriget blev framför allt att organisera hjälpverksamheten för arbetslösa stenhuggare i Bohuslän o Blekinge o för textilarbetarna i boråsdistriktet.

Vid tillkomsten 20 av huvudstadens nya förvaltningsorganisation, varvid borgarrådsämbetena inrättades, fick han den sociala roteln på sin lott, under vilken fattigvårds-, hälsovårds- o arbetslöshetsorganen sorterade. K fick uppleva genombrottet för den moderna samhällsvården, som krävde stora administrativa o personliga insatser i den växande huvudstaden. Förvaltningsapparaten växte, o omfattande nybyggnadsarbeten inom hälso- o sjukvården ävensom åldringsvården kom till stånd under hans ledning.

I samband med stadshusets invigning 23 fick K igenom ett förslag om uppförande av ett ålderdomshem av ny typ. Det blev Gammelbyns anläggning i Stureby, där man övergav kasernsystemet o skapade ett åldringarnas eget lilla samhälle. Han genomförde sedan ett program med "Hem för gamla" i de olika församlingarna. På liknande sätt fick han vara med att planlägga o genomföra ett omfattande omorganisations- o detaljarbete inom hälso- o sjukvår- den, o under hans borgarrådstid pågick ständiga om- o nybyggnadsarbeten av olika sjukhus o vårdanstalter. Sålunda kan nämnas moderniseringen o utvidgningen av S:t Görans sjukhus, S:t Eriks omdaning från fattiganstalt till sjukhus, tillkomsten av Södersjukhuset o Beckomberga sinnessjukhus samt av Eastmaninstitutet för tandvården. Han tillhörde också direktionerna för Karolinska institutet o Serafimerlasarettet. Som ett erkännande av hans många värdefulla insatser blev han medicine hedersdoktor 42.

Inom fattigvården, arbetslöshetshjälpen o pensionsförsäkringen arbetade K för en centraliserad kommunal handläggning av ärendena samt för en samordning av lagstiftningen, varvid han framför allt ville komma bort från fattigvårdslagens ofta diskriminerande natur. Denna centralisering skulle göra administrationen billigare, o de hjälpsökande skulle slippa att springa runt till olika myndigheter. K framförde tanken redan 23 vid en storstadskonferens i samband med stadshusinvigningen, då han framkastade förslaget om en "social nämnd". När 1929 års organisationssakkunniga, där K en kortare tid varit ledamot, framlade förslaget om socialregister 34, påtalade han i en reservation de administrativa o legislativa brister som fanns inom socialvården. I brist på statliga initiativ arbetade K som socialborgarråd för en smidigare socialvård inom huvudstaden, en plan som han på olika punkter lyckades förverkliga. Han var även här en föregångsman, ty det dröjde innan fattigvårdslagen avskaffades o det sociala reformarbetet breddades, o diskussionen om samarbetsformerna inom socialvården har ständigt pågått.

K var en mycket arbetsam man som inte gjorde sig uppmärksammad genom yttre åthävor. Hans goda yrkeskunskaper inom modellsnickeriet kom honom väl till pass, o när han slutat dagens arbete o sammanträden, ställde han sig vid hemkomsten i sin snickarbod för att konstruera o förfärdiga olika praktiska inventarier o byggnadsdetaljer, vilka kom till användning på sjukhus o ålderdomshem. Syftet var att de sjuka o gamla skulle kunna reda sig så långt möjligt utan att besvära personalen, samtidigt som omvårdnadsarbetet gjordes lättare. När K:s namn nämns, talar man alltjämt om det in- ventiösa nattduksbordet, den höj- o sänkbara sängen på hjul, som kan svängas på ett minimum av utrymme, tröskeln som ligger dikt mot golvet, när dörren är stängd, så att det inte drar men som hoppar upp i dörren, när låset öppnas, så att man inte skall snubbla över den; detta o mycket annat på sjukhusen bär hans signatur. Han övergav aldrig sin hobby att snickra o konstruera, o dessemellan kunde han ägna sig åt porträtt- o landskapsmålning.

K hade att förvalta en kommunal syssla, socialborgarrådets, som alltid är utsatt för kritik o missförstånd. Men trots den utsatta positionen lyckades han i förunderlig grad tillvinna sig de många hjälpsökandes förtroende. Hans utomordentliga arbetsförmåga, hans flit o hans medkänsla för de lidande förvärvade honom aktning o tillgivenhet.

Författare

Sven Skogh

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: A Aronson, W K 60 år (Soc-dem 29 okt 1941); art i Soc-dem 29 okt 1931; nekr:er av H Mehr o Z Höglund i MT 13 sept 1949; B Stenmark, Socialreformator jubilerar (FiB 2 nov 1941, nr 44); Sthlms stadsfullm 1938—1963 (1967). — Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); R Tomson, Etik o politik, 1—3 (1962—64).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wictor E Karlsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12389, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12389
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wictor E Karlsson, urn:sbl:12389, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2024-04-20.