Hugo G E Hammar

Född:1864-03-04 – Räpplinge församling, Kalmar län
Död:1947-01-08 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Industriidkare, Skeppsbyggmästare


Band 18 (1969-1971), sida 137.

Meriter

2 Hammar, Hugo Gilius Eugen, f 4 mars 1864 i Räpplinge (Kalm), d 8 jan 1947 i Gbg (Johanneberg). Föräldrar: häradsskrivaren Carl Gilius H o Beata Charlotta Eugenia Björklund. Mogenhetsex som privatist vid Kalmar h a l 83, skeppsbyggmästarex i Gbg 87, ingenjörsex (skeppsbyggn) vid Chalmers tekn lärov: anstalt 29 mars 88, anställd vid Wigham Richardson, Newcastle-on-Tyne, England, 88, konstruktör vid Palmers Iron & Shipbuilding Co, Jarrow-on-Tyne, England, 88—90, vid Harrison & Loring, Boston, USA, 90—91, vid William Cramp & Sons, Philadelphia, USA, 91, vid amerikanska flottans konstnavd i New York 91—95, ritkontorschef vid krigsfartygsavd hos Newport News Drydock & Shipbuilding Co, Newport News, USA, 96, övering o andre dir vid Lindholmens verkstads ab, Gbg, 96—06, övering vid Gbgs nya verkstads ab, Gbg, 06—10, verkst dir där (ombildat till ab Götaverken 17) 10—38 o för ab Gbgs skeppsdockor (i styr från 26), led av styr för Elektriska svetsningsab, Gbg, från 04 (ordf från 27), för Sv kommittén av Lloyds Register of Shipping från 10 (ordf från 25), för Sveriges maskinindustrifören 11 o 17—30 (ordf 20—25), för Sveriges allm exportfören 11—34, för Sveriges industri-förb 11—35 (ordf 27—29), Sveriges verk-stadsfören 12—38 (v ordf 23—38), av KM:t förordn led av styr för Navigationsskolan i Gbg 14—43 (v ordf 30—39, ordf 40— 43), led av Gbgs stadsfullm 29 dec 14— 31 mars 19, led av Gbgs handelskammare, led av styr för Sveriges varvsindustrifören från 18 (v ordf 18—22, ordf från 23), för Chalmers tekn inst (senare högsk) 21—42, av överstyr för Sv Livförs: anstalten Trygg, Sthlm, från 23, av styr för Sv arbetsgivare-fören från 23, för Davy Robertsons maskinaffär, Gbg, från 26 (ordf 26—33, v ordf från 33), led av styr för Gbgs sjöfartsmus 28—47 (v ordf 34—47), ordf i student-ex:kommittén 36—37, ordf i Statens skepps-provningsanstalts nämnd 40. — LIVA 19, KorrespLÖS 24, HedLIVA 29, LVVS 34, HedLÖS 36, HedL av SvTeknF 36, LKrVA 39, IVA:s stora GM 42.

G 1) 17 juli 93 i New York m Betty Maria Nilsdtr Nordeman, f 9 april 64 i Stora Harrie (Malm), d 1 april 19 i Lerum (Älvsb), dtr till godsäg Nils Andersson o Kerstin Persdtr; 2) 27 okt 19 i Khvn m Ida Charlotta (Cyssie) Svensson, f 30 mars 87 i Malmö (S:t Pauli), dtr till byggmästaren Jöns S o Gertrud Nilsson.

Biografi

Hugo H:s far var en glad sällskapsbroder, som efter många års akademiska studier avlagt en juridisk examen och hamnat på Öland som vikarie för sin blivande svärfar, som var häradsskrivare. Efter hand efterträdde han denne i tjänsten. Modern var synbarligen en människa av ovanlig resning, och det kom på hennes lott att hålla hemmet vid makt. H var nummer sju bland tolv syskon, av vilka elva nådde mogen ålder. Familjens ekonomiska villkor var ytterst begränsade, och barnen fick tidigt vänja sig vid ordnat arbete. Efter en mindre lyckad skolgång i hemortens folkskola, vars lärare betraktade honom som en ohjälplig slarver, kom han vid fyllda elva år till Kalmar läroverk, där hans begåvning bättre kom till sin rätt. På våren 1883, då H gick i 7: 1 (nu gymnasiets näst högsta ring), dog fadern plötsligt, och detta betydde, att han inte hade råd att ännu ett år fortsätta studierna. Han slutade då skolan och läste på egen hand samt tog vid terminens slut en mycket god studentexamen som privatist vid sitt gamla läroverk, ett år före sina tidigare klasskamrater.

H hade hoppats att kunna ägna sig åt väg- och vattenbyggnad. Men för en utbildning på Tekniska högskolan saknade han alla ekonomiska förutsättningar. I stället tog han två månader efter studentexamen tjänst som plåtslagarelev vid Kockums varv i Malmö och kunde sålunda försörja sig själv. Jämsides med det hårda arbetet på varvet 60 å 70 timmar i veckan, lade han grunden till sin teoretiska skolning genom kurser på Malmö tekniska afton- och söndagsskola. Efter två års plåtslagarutbildning började han på skeppsbyggeriskolan i Gbg, vilken vid denna tidpunkt var knuten till stadens navigationsskola. Här avlade han inom mindre än två år examen som skeppsbyggmästare. Ungefär samtidigt införlivades skeppsbyggeriskolan med Chalmers tekniska institut, och där blev han 1888 den förste utexaminerade ingenjören i sitt fack.

När H var färdig ingenjör, fanns ingen tjänst för honom i Sverige. Han sökte sig därför över till England, vars skeppsbyggnadsindustri han som kommerskollegii stipendiat sommaren förut lärt känna. Här fick han plats som plåtslagare och hjälparbetare, men det dröjde ej länge, förrän han blev ritare hos en av Englands mest ansedda skeppsbyggare. Efter två år flyttade han över till Amerika, där en firma i Boston fått stora beställningar för flottans och lotsverkets räkning. Han deltog där i konstruktionsarbetet för en kryssare, och när detta var färdigt, övergick han till ett annat företag med ännu större konstruktiva uppgifter. Under fyra år var han därefter anställd vid amerikanska flottans station i New York som ledare för »the scientific department», som hade hand om de tekniska kalkylerna. Den sista tiden i USA verkade han som chef för konstruktionsbyrån vid ett varv i Virginia för att deltaga i konstruktionen av de två dittills största pansarbåtarna i den amerikanska flottan.

Men H längtade hem. Motala verkstad med Lindholmens varv i Gbg hade gått i konkurs, varefter Lindholmen under ledning av industrimannen Sven Almqvist blivit ett fristående företag. Sedan detta 1896 fått beställning på pansarbåten Niord, erbjöds H befattningen som ritkontorschef vid företaget. Inom kort blev han andre direktör på Lindholmen. I samråd med företagsamma redare konstruerade H under Almqvists chefskap jämförelsevis billiga båtar, framför allt malmbåtar och tankfartyg, och en inte ringa export kom till stånd. Efter en kuppartad aktietransaktion övergick verkstaden i nya händer. Almqvist och H lämnade då omedelbart företaget. Samtidigt lyckades de intressera ett konsortium att överta den gamla, av skotten Alexander Keiller grundade Gbgs mek verkstad med Almqvist som chef och H som överingenjör. Det nya företaget benämndes till en början Gbgs nya verkstadsab och fick tio år senare benämningen Götaverken. Keillers verkstad hade visserligen byggt en del mindre båtar, men det var bara en detalj i en mångsysslande rörelse. De sv varven var på den tiden mest inriktade på reparationsarbeten och byggen av smärre fartyg, medan de större beställningarna gick till utlandet. De nya ledarna var redan i begynnelsen inriktade på att skapa ett stort skeppsbyggen, vartill förutsättningar fanns, då sv sjöfart börjat söka sig ut på världshaven.

Det nya företagets start var långt ifrån lysande. Flyttningskostnader och omändringsarbeten slukade pengar och vållade avbrott i driften; 1909 inträffade storstrejken. Följden blev, att bolaget under de första sju åren ej kunde ge någon utdelning. 1910 lämnade Almqvist chefsbefattningen och blev ordförande i styrelsen, samtidigt som H utsågs till chef. I hård konkurrens lyckades varvet 1911 få beställning på den ryska isbrytaren Peter den store, vars sinnrika konstruktioner tillförde bolaget internationell berömmelse. Året därpå träffades avtal om byggande av pansarbåten Sverige, den första F-båten, vilket vid denna tid var en storpolitisk angelägenhet. Även om detta bygge ej blev någon lukrativ affär, gav det varvet en goodwill av bestående värde. Med det första världskriget följde en högkonjunktur, vilken H och hans rådgivare förstod att utnyttja, och på kort tid utvecklades Götaverken till landets största skeppsvarv.

H var efter sin ungdoms målmedvetna utbildning väl förberedd för sin kommande livsuppgift. Men härtill kom hans oböjliga optimism, hans egenskap att inge förtroende, hans praktiska, från alla byråkratiska hänsyn fria läggning, hans sunda förmåga att skilja huvudsak från bisak, hans intresse för de mänskliga faktorerna och hans skicklighet att välja entusiastiska och dugliga medhjälpare. Han var ständigt lyhörd för nya idéer och nya möjligheter. För att förbilliga tillverkningen inledde han i samråd med sina medarbetare seriebyggen av olika slag, framför allt av tankbåtar men även av andra specialfartyg. Han insåg tidigt betydelsen av ljusbågssvetsning för förening av järn- och ståldelar till konstruktioner av olika slag och bidrog effektivt till att metoden utformades till praktisk användning. Han och hans kamrater i ledningen hade på ett tidigt stadium klart för sig förbränningsmotorernas alltmer ökande betydelse för fartygens framdrivning. Redan 1915 satte man vid Götaverken i gång med att tillverka dieselmotorer på licens från Burmeister & Wain i Khvn, och från 1926 har bolaget tillverkat motorer av egen typ.

För H var sjöfarten och dess främjande hans livs patos. »Sjöfarten är bäraren av den internationella handeln, och handeln har varit en överbringare av kultur», lydde ett av hans älsklingsuttryck. Forskning och utbildning omfattades av honom med lidelsefullt intresse, även om han i sin egenskap av selfmade man hade invändningar att göra beträffande den traditionella undervisningen. Han bidrog emellertid som styrelseledamot och utredningsman väsentligt till att Ghalmerska institutet även till namnet utvecklades till en teknisk högskola. Honom tillkommer förtjänsten av att Statens skeppsprovningsanstalt i Gbg upprättades; han blev den förste ordföranden i dess nämnd och donerade betydande belopp för vetenskaplig verksamhet vid anstalten. Vid jubileumsutställningen i Gbg 1923 svarade han för dess sjöfartsavdelning och bedrev i samband därmed omfattande sjöfartshistorisk och sjöfartsteknisk forskning. Som resultat härav publicerade han då och senare uppmärksammade skrifter om det sv skepps-byggeriet och dess pionjärer. De till utställningen sammanbragta föremålen utgör numera väsentliga inslag i Gbgs sjöfartsmuseum. Han verkade ivrigt för museets tillkomst och tillhörde många år dess styrelse

H var en frihetens apostel. Under del mörka 1930-talet med dess diktatoriska tendenser stod han fast vid sina demokratiska grundsatser. Den anda han ingjutit i sitt företag blev bestående även under det andra världskriget, sedan han avgått från ledningen. Götaverken manipulerade under kriget så skickligt, att axelmakterna uteslöts från verkens beställningar. Dess ledning såg klarare än många andra krigets utgång.

Inom Götaverken skapade H en god laganda med kamratlig samhörighet mellan olika befattningshavare. De sociala anordningarna på varvet låg honom varmt om hjärtat, och betydande belopp härför anslogs av bolaget. Med sitt utpräglade intresse för människor vann han vänner i alla kretsar. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare ägnade han oavlåtlig uppmärksamhet, och med en av sina sista skrifter, Diktatur eller frihet, gjorde han ett skarpt inlägg i den då (1945) aktuella socialiseringsdebatten.

H var en trägen arbetare, en glad optimist och en lycklig människa. Han var en föregångsman i sv industri.

Författare

Sven Em Ohlon



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s arkiv i Sjöfartsmus, Gbg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Termer och beteckningar inom skeppsbyggnadskonsten. [Rubr.] Sthlm 1912. 4:o. 2 s. (Tills med J Lindbeck.) — Önskvärdheten af förenklingar vid krigsfartygsbyggnader. [Rubr.] Sthlm 1912. 4:o. 4 s. — Isnavigation. [Rubr.] Sthlm 1912. 4:o. 4 s. [Liksom de föreg tr som ms för möte i Sv teknologfören, avd för skeppsbyggnadskonst.] — »Om isbrytaretyper». Föredrag, hållet vid Tekniska samfundets allm sammanträde den 6 febr. 1912. Gbg 1913. 19 s. (Tekniska samfundets handl, 1912, allm afd, n:r 5.) — Den svenska varvsindustriens närmaste framtid. Sthlm 1916. 14 s. [Anon; tr som ms.] — Chapmans inflytande på fartygskonstruktionens utveckling. Föredrag hållet den 9 september 1921 vid firandet av 200-års minnet av skeppsbyggaren och varvsamiralen F. Ff. af Chapmans födelse . . . Gbg 1921. 4:o. 41 s, 17 pl. — John Ericssons Monitor och drabbningen på Hampton Roads. Föredrag hållet den 9 mars 1922 . . . Gbg 1925. 58 s, 8 pl. Ny uppl Sthlm (tr Upps) 1937. 61 s, 7 pl. — Svetsning i fartygskonstruktionen. Föredrag vid första svenska svetsningskonferensen den 13 och 14 oktober 1930. Sthlm 1931. 15 s. — Fartygstyper i Swenska ost indiska compagniets flotta. Vid 200-års minnesfesten . . . Gbg 1931. 4:o. 101 s, 19 pl. — Minnen. 1—2. Sthlm (tr Upps). 4:o. 1. Från Ölands älvar till livets. 1937. 271 s. 2.-3. uppl s å. 2. Som emigrant i USA... 1938. 232 s. — Diktatur eller frihet. Sthlm (tr Upps) 1945. 72 s. [Nya tr s å.] Fr övers Paris 1946. 88 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Attman, Gbg 1913 (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 1 1963); M Fahl, Biogr matr (ibid, 2, 1963); H H 1864 4/3 1939. Jubileumsskr utg av Sjöfartsmus i Gbg, red O Traung (1939); [E A Hedén,] Ab Götaverken, Gbg, Sweden. Dedicated to H G H (1924); J V Johansson, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1948—1952 (Minnestal i VVS, ser från 1938, nr 3, 1953); Y T Schoerner, minnesteckn över H (Tidskr i sjöväsendet 1948, s 65—74); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hugo G E Hammar, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12513, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12513
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hugo G E Hammar, urn:sbl:12513, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se