Meriter

Hammarberg, Carl, f 12 nov 1865 i Västervik, d 1 nov 1893 i Uppsala. Föräldrar: sjökaptenen Carl August H o Augusta Charlotta Holm. Mogenhetsex vid h a l i Visby maj 84, inskr vid UU ht 84, med fil kand där 28 maj 85, MK där 13 mars 89, underläk vid Akad sjukhusets med klinik från 1 sept 92, ML vid UU 22 okt 92, disp pro gradu 26 maj 93, doc i prakt medicin 30 maj 93, MD 6 sept 93, allt vid UU. — Ogift.

Biografi

H arbetade redan under studieåren på Uppsala hospital under N Kjellberg och var med och ordnade ett psykiatriskt museum i vars samlingar av allt att döma även hjärnor från avlidna patienter ingick. Senare arbetade han hos S E Henschen på Akademiska sjukhusets medicinska avdelning med dess kliniska laboratorium, det första i Sverige. Henschen var vid denna tid engagerad i sina epokgörande arbeten över synsinnets exakta lokalisation i hjärnbarken. Han stimulerade H att angripa frågan om de psykiska utvecklingsrubbningarnas hjärnanatomiska underlag. Henschens metod byggde på systematisk jämförelse mellan iakttagelser vid klinisk prövning av hjärnfunktionerna och beskrivningar av de skador, som med obeväpnat öga jämte mikroskopi kunde fastställas i hjärnan efter döden. För att kunna göra sådana undersökningar måste man känna till den normala hjärnbarkens mikroskopiska anatomi.

I sitt doktorsarbete började H från grunden med systematisk prövning och kritisk värdering av olika preparationsförfaranden och färgningsmetoder. Han undersökte sedan skilda delar av hjärnbarken. Resultaten visade, att denna inte, som tidigare hävdats, var enhetligt' uppbyggd utan innehöll åtminstone fem olika typer. Framförallt lyckades H påvisa skillnaden i struktur mellan motorisk och sensorisk bark. Han lade även grunden till kännedomen om den finare anatomin i de limbiska strukturerna, hjärnområden som har samband med emotionella reaktioner, minne och kontroll av vegetativa funktioner. I studierna av hjärnan hos mentalt efterblivna använde H som den förste kvantitativa metoder (bestämning av nervcellernas storlek och antal per volymenhet samt tjockleken av de enskilda barkskikten). Hans pionjärinsats inom oligofreniforskningen låg dels i att han visade att mental retardation kan vara förenad med histologiskt påvisbara lesioner i hjärnbarken, dels i att han fann ett samband mellan graden av funktionell och strukturell utvecklingshämning. H:s avhandling innehöll storartade och vackra planscher, delvis ritade av honom själv. Den vann med ett slag internationellt erkännande och räknas numera till den medicinska litteraturens klassiker.

H var en högt begåvad och älskvärd människa med ett glödande intresse för vetenskapligt arbete och med konstnärlig läggning. Han var en av stiftarna av föreningen »Studenter och arbetare» och de första åren en av dess mest verksamma medlemmar. Hans bortgång vid endast 28 års ålder till följd av blindtarmsinflammation upplevdes som en svår förlust för sv medicinsk forskning.

Författare

Patrick Sourander Lars Öberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Atrophie und Sklerose des Kleinhirns. Sthlm 1890. 39 s, 1 pl. (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 22, n:r 23.) — Studier öfver idiotiens klinik och patologi jämte undersökningar af hjärnbarkens normala anatomi. Akad afh. Upsala 1893. 4:o. IV, 106 s, 7 pl med textbl. [Tysk övers:] Studien über Klinik und Pathologie der Idio- tie nebst Untersuchungen über die normale Anatomie der Hirnrinde . . . hrsg von . . . S. E. Henschen. Upsala 1895. 4:o. 126 s, 7 pl. (VS, Nova acta, ser 3, vol 17, 1896. Sectio medica et historia; naturalis [:1].) — Rapport (Årsberättelse (n:o 10) från Akademiska sjukhuset i Upsala för år 1892. Afgif-ven af. . . S. E. Henschen, Upsala 1893, Medicinska af delningen [. . .], s 1—7). — Öfversigt af de primära dödsorsakerne . . . [anon] (ibid, s 35—37).

Källor och litteratur

G Bergmark, S E Henschen (Sv fören:s för invärtes medicin förhandl:ar 1931, 1932); E Clarke o G D O'Malley, The human brain and spinal cord (1968); F Henschen, Min långa väg till Salamanca (1957); S E Henschen, företal i tyska uppl av H:s Studier. . ., 1895; Inbjudn:skrifter ... [Uppsala] 5—7 sept 1893 (1893); S Ramon y Cajal, Studies on the cerebral cortex (limbic structures) (1955); SLH 3:4 (1901); »Studenter o arbetare» 1894 (18941.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Hammarberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Patrick Sourander Lars Öberg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12520
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Hammarberg, urn:sbl:12520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Patrick Sourander Lars Öberg), hämtad 2024-04-20.