Meriter

Hammarlund, Karl Oskar, f 14 okt 1890 i Köpinge (Krist), d 20 juli 1959 i Sthlm (Högalid). Föräldrar: skräddaren Nils H o Mathilda Jönsson. Studentex vid h a l i Kristianstad 09, inskr vid UU 10, medarb i Kristianstads läns tidn 13—19, i SvD 19— 20, red:sekr o andre red vid Kristianstads läns tidn 20—37, red o ansvarig utg 37—40, sekr i Statens informationsstyr 41, i Statens upplysn:byrå 45—47.

G 2 sept 16 i Kristianstad m Mathilda Andersson, f 3 mars 85 där, d 2 aug 55 i Sthlm (Högalid).

Biografi

Oskar H växte upp i ett hem med stark släktkänsla och med anknytning till missionsförbundet. Han har berättat därom i essän Mölledammen brusar (i det av Harald Schiller redigerade verket Från det levande Skåne, 1948), som också röjer hans tidiga inlevelse i traktens naturstämningar. Efter studentexamen och några års studier på universitetsnivå i bl a nordiska språk började han medarbeta i högertidningen Kristianstads läns tidning med kulturhistoriska snabbskisser och med kåserier i skilda ämnen. Han skrev dem under signaturen Omar, och under det namnet blev han snart en känd och uppskattad person i staden. Som Völund Rimsmed försåg han också tidningen med dagsvers; signaturen — som han senare även använde för bl a sina marginaldikter i SvD — hade han tagit efter sagans Völund som skulle ha haft en smedja i Balsberget utanför Kristianstad.

Med undantag för en kort mellantid i SvD var H knuten till Kristianstads läns tidning ända till 1940. Han hade då skrivit i alla genrer, avancerat genom graderna och — trots att han egentligen inte var politiskt intresserad — även de tre sista åren varit huvudredaktör. Tidningen hade emellertid dragits med stora ekonomiska svårigheter, och då H inte ansågs kunna hålla den vid liv, tvingades han att avgå, trots att många i staden protesterade däremot; efterträdaren måste ge upp redan två år senare, då tidningen nedlades.

H tog verksam del i Kristianstads kulturella liv. Han bidrog aktivt till utgrävningen av Lillöhus, hjälpte till att rädda de bägge Smalgatorna, som fanns kvar sedan fästningstiden, och var bl a ledamot av styrelsen för stadens museum och för dess naturskyddsförening. Den skånska naturen med kastanjeträd och syrener besjöng han en smula osäkert i diktsamlingen Under djurkretsen (1922), men hans historiska intresse fick kärnfulla, kvicka och drastiska uttryck i Skånska ballader (1937), som delvis tonsatts, bl a av Gunnar Turesson. S å som han lämnade Kristianstad och flyttade till Sthlm (1940) gav han ut den charmfulla hembygdsboken Kring Helge å och Balders berg, vari han i beundran för både naturälskaren Linné och kulturfilosofen C A Ehrensvärd ger friska upplevelser av blomdoft och fågelsång men också kulturhistoriska upplysningar av stort intresse.

I Sthlm fortsatte H sitt författarskap, även om hans befattning i Statens informationsstyrelse och hans utgivande av Från departement och nämnder nu blev hans huvudsysselsättning. Han skrev några väldokumenterade uppsatser i Samfundet S:t Eriks årsbok om bl a Sthlms diligenser och hästspårvagnar och om Munkbromiljön. Han försåg också skilda borgerliga tidningar med kulturartiklar och även dagsvers med teckningar av Robert Högfeldt; samarbetet med den senare har fått sitt mest kända resultat i boken Djur och odjur (1942). Mot slutet av sitt liv gav H också ut sin tredje diktsamling, den finstämda Album (1957) om fåglars flykt kring bl a Helgeå, Bäckaskog, Fårö, Frösön och Sthlm.

Närmare kontakt med H:s statliga tjänst hade två större arbeten, av vilka det ena, Järnvägarna kring Kristianstad (1944), utgavs som minnesskrift med anledning av att Kristianstadsjärnvägarna övertogs av staten 1 juli 1944. Det bygger på grundliga källforskningar, och detsamma gäller om Riksdagsåhörare (1949), som publicerades med anslag från Humanistiska fonden och som med stöd av främst ständernas protokoll och samtida tidningspress velat ge en sociologisk och kulturhistorisk skildring av den utveckling som 1834 ledde fram till offentlighet vid riksdagens sammanträden. Det är ett lärt och sakrikt verk men ändå präglat av språklig fantasi och journalistisk elegans.

Med sitt vänliga och blygsamma väsen vann H många vänner inte bara i Kristianstad, där t ex en rad skånekonstnärer hörde till hans umgänge, utan också i Sthlm, där han utvecklade sitt lokalpatriotiska intresse bl a i Skånegillet, både som sekreterare och som redaktör för dess årsskrift.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Under djurkretsen. Sthlm 1922. 88 s. — Den heliga Helena i Tisvilde och Lyngsjö (Gärds härads hembygdsförenings årsbok, årg 1, [1935/36,] Malmö 1935, s 68—71). — Skånska ballader. Lund (tr Kristianstad) 1937. 4:o. 47 s. — Råbelöv - Råböle. Gården vid gränsen. [Kristianstad 1938.] 14 s. — Ivösjön runt. Turistled med gamla och nya sevärdheter i Villands härad. Kristianstad 1939. 19 s. — Kring Helge å och Balders berg. Lund (tr Malmö) 1940. 130 s. — Kring Lillöhus (Acta Ghristianstadensia, 2, 1940, Lund, s 132—142). — Lillöhus, den framgrävda medeltidsborgen vid Kristianstad (Skånegillet i Stockholm. Årsskrift 1941, Malmö, s 13— 20). — Djur och odjur. Med vers av Völund Rimsmed. Sthlm 1942. 78 s. (Pseud; vers till teckn av R Högfeldt.) — När stormaktstiden gick Kristianstad förbi (Kristianstadsjulen 1943, Kristianstad, fol, s 5—7). — Järnvägarna kring Kristianstad. Ett bidrag till de skånska kommunikationernas historia. Minnesskrift utg av styrelsen för Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag. Kristianstad 1944. 4:o. 223 s. — Claes Adelskölds stadsplan för Stockholm. Ett försvunnet alternativ till Albert Lindhagens förslag (SSEÅ 1946, Sthlm, s 157—170). — Mölledammen brusar (Från det levande Skåne, Sthlm (tr Malmö) 1948, 4:o, s 151—163). — Riksdagsåhörare. En äventyrlig nvhet på Karl Johans tid. Sthlm 1949. 210 s. — Diligensen går från Klara (SSEÅ 1950, s 29— 48). — Försöket och Fortuna. Notiser om de första omnibussarna (ibid 1952, s 85— 98). — Från Kristianstad till Versailles. Några anteckningar om en fransk drottnings märkliga levnadsöde [Marie Leszcynska] (Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift nr 6, 1953, Kristianstad, s 23—28; även sep, 5 s). — Album. Malmö 1957. 44 s. [Ill av K Beckman.] — Munkbromiljö under tre sekler. Piperska palatset, Munkbroteatern och Stora sällskapet (SSEÅ 1958, s 43—72). — Skånsk litteraturkrönika i Skånegillet. . . 1942—46. Medarb i Kristianstads läns tidning från 1913, i SvD från 1919.

Redigerat: Från departement och nämnder, 1941—57, Sthlm. — Skånegillet i Stockholm. Årsskrift 1942—47, Malmö.

Källor och litteratur

PK:s porträttmatr 1952 (1951); Staden vid Helgeå. En bok i anledn av Kristianstads 350-årsjubileum (1964), s 310 f. — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Oskar Hammarlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12537, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12537
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Oskar Hammarlund, urn:sbl:12537, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.