Meriter

1 Knut Håkansson, stupade i slaget vid Axtorna 20 okt 1565. Föräldrar: Håkan Persson (Hand) o Kerstin Håkansdtr (Tun). Hövitsman för en fänika västgötaknektar 23 sept 55—sommaren 56, fogde i Sunnerbo 15 sept 56—10 dec 58, innehade olika militära befäl 63—65.

G m Märta Arvidsdtr (Drake), d 1606, dtr till Arvid Drake o Brita Persdtr (Hård af Segerstad).

Biografi

Under ryska kriget opererade K H från jan 1556 först i s Finland och beordrades därefter till Viborg. Redan på sommaren avlöstes han och återvände till Sverige. I Sunnerbo handhade han en gränsfogdes mångskiftande uppgifter men utsattes snart för misstanke att vara inblandad i intriger mot Gustav I och avkopplades. Hans namn under trohetsförsäkringen till denne 1560 tyder på att förbindelserna åter var goda.

I Erik XIV:s tjänst gjorde K H en betydande militär insats på olika fronter under Nordiska sjuårskriget. I nov 1563 fick han order att med tre fanor och två fänikor försvara västgötagränsen mot befarade danska anfall och att om möjligt tränga in i Halland, där han plundrade i jan 1564. Ännu våren s å var han, närmast under Gustav Olofsson (Stenbock), kvar i Västergötland men beordrades på sommaren till Småland för att bistå Charles de Mornay att möta Daniel Rantzaus angrepp. Han måste i slutet av juli retirera för en dansk attack vid Tofta bro. Senare på året deltog han i kungens härjningståg till Blekinge och förlades en tid med en truppstyrka i landskapet, varifrån han dock på hösten måste dra sig tillbaka till Kalmar.

På våren 1565 försvarade K H som fältmarskalk under fältöversten Nils Persson (Silfversparre) smålandsgränsen mot danskarna men fick i aug Eriks order att försöka avskära återtåget för Rantzau, som då fallit in i Västergötland. Som chef för ett detachement på fyra fanor och sju fänikor deltog han i erövringen av Varberg. Genom att förstöra bron över Ätran lyckades han därefter hindra Rantzaus tåg mot norr. Hans detachement förenades med huvudarmén kort före slaget vid Axtorna, där han stupade.

K H ägde jord i Västergötland och Småland. Han ärvde från sin mor Attorp i S Säms sn (Älvsb), som han gav sin maka i morgongåva. Kort före sin död fick han Hagelsrum i Målilla sn (Kalm) i frälsedonation. Hans genealogiska anteckningar är tryckta i PHT 1901 (jfr J E Almquist i SoH 1958—59). Hans gravsten i Gällstads kyrka (Älvsb) är av konsthistoriskt intresse.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Förbrutna godsakter, 156, KA; alfabet lappreg till titularreg till RR 1561—1626, RHA.

J A Almquist, Lokalf, 4 (1923); J E Almquist, Herrgårdarna (1960); B C:son Barkman, K Svea livgardes hist, 2 (1938—39); E Bensow, K Skaraborgs reg:s hist, 1 (1931); F Drake, Stamtaflor öfver adl ätterna Hand o Drake af Hagelsrum (1898); [dens,] K H (Hand) (Ny ill tidn 1899, s 458—461); GIR 25—28 (1910—14); Hallands hist från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645 (1954); HH 20 (1905); K H Karlsson, K H H:s o hans hustru Märta Arvidsdtr Drakes slägt (PHT 1901); MKrA 4 (1926); G Petri, K Första livgrenadjärreg:s hist, 1 (1926); SRA 1:2 (1888), 2:1 (1899); A Stille, De ledande idéerna i krigföringen i Norden 1563 —1570 (LUÅ 14: 1, 1918); L G T Tidan-der, Studier öfver slaget vid Axtorna (1888); dens, Nord sjuårskrigets hist (1892); S Tingvall, Några berömda kvinnor o män från Sjuhäradsbygden (Från Borås o de sju häraderna 1952); dens, Fältöversten K H H (ibid 1966); F Westling, Det nord sjuårskrigets hist (HB 6—7, 1879); A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554—1557 (VHAAH, hist ser 2, 1—2, 1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Håkansson (Hand), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12580
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Håkansson (Hand), urn:sbl:12580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-18.