Sigfrid Hansson

Född:1884-06-12 – Vellinge församling, Skåne län
Död:1939-03-25 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Riksdagsledamot, Tidningsredaktör, Socialstyrelsedirektör


Band 18 (1969-1971), sida 274.

Meriter

1 Hansson, Sigfrid, f 12 juni 1884 i Vellinge (Malm), d 25 mars 1939 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: muraren Carl H o Kersti Persdtr. Elev vid tekn yrkesskolan i Malmö 98—02, murarelärling 98—02, muraregesäll 02—05, deltog i bildandet av Soc:dem ungdomsförb 03, ordf där 05—07, medarb i Ny Tid sept 05—aug 08, i Soc-Demokraten aug 08—nov 16, anställd vid Sv telegrambyrån dec 16—maj 18, vid Nord presscentralen juni 18—19, red:sekr i Soc-Demokraten nov 19—okt 20, led av FK 19 B—37 (led av 2:a särsk utsk 19 o 26—27, av 2:a lagutsk 22—27, 29 o 31—37, ordf där 37, v ordf i det s k välfärdsutsk 33), ordf i styr för Sv journalistfören:s sthlmskrets 23—26, studieledare vid LO.s skola 29—37, led av flera statliga kommittéer, ordf i 1932 års utredn ang beredskapsarbeten okt 32—jan 33, led av styr för Fören för sv kulturhist från 34, ordf i 1934 års byggn:industrisakk från 28 sept 34, ordf i Sv gymnastikförb från 37, generaldir o chef för Socialstyr från 37, — Fil hedersdr vid Sthlms högskola 29 maj 36.

G 27 febr 11 i Sthlm (Kungsh) m farm kand Anna-Lisa Mathilda Hedström, f 14 jan 87 i Södertälje, d 25 maj 48 i Sthlm (Bromma), dtr till stadsfiskal Fredrik H o Charlotta Mathilda Trygg.

Biografi

H kom tidigt i kontakt med arbetarrörelsen och blev redan 1902 sekreterare i Malmö murarfackförening. I samarbete med sin ett år yngre broder Per Albin H var han med vid socialdemokratiska ungdomsrörelsens start 1903 och blev då ledamot av ungdomsförbundets centralstyrelse, sedermera under någon tid dess ordförande. Det var i förbundets tidning Fram som han först framträdde som skribent. Han tillhörde de mot den socialdemokratiska partiledningen lojala elementen och tog avstånd från de oppositionella ungsocialistiska strömningarna, de s k unghinkarna. 1905 och 1908 representerade han Malmö respektive Gbg:s arbetarekommun vid Socialdemokratiska arbetarepartiets kongresser.

H var från början av sin journalistiska bana starkt intresserad av folkbildningsarbetet och sökte genom tidnings- och tidskriftsartiklar, föreläsningsresor, studiecirkelarbete, författarverksamhet och folkhögskolearbete verka för upplysning och skolning av arbetarna. Speciell uppmärksamhet kom han att ägna arbetsmarknadsfrågorna och arbetarklassens sociala villkor. Genom redaktörskapet från 1921 i tidskriften Fackföreningsrörelsen kunde han i de fortlöpande veckoöversikterna kommentera de fackliga aktualiteterna på arbetsmarknaden och den samtida politiska debatten i olika sociala frågor. Hans inlägg präglades av ingående kunskap och klar strävan till objektivitet i bedömningen av stridsfrågorna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Till belysning av den uppskattning han rön- te bland sina publicistiska kolleger kan nämnas, att han 1914—25 var Sv journalistföreningens sekreterare och 1928—37 dess ordförande. Sina tidningsartiklar undertecknade han stundom med pseudonymen »Sig», vilket också blev hans vedertagna namn i journalistkretsar.

H blev en värdefull skildrare av den fackliga rörelsens historia i Sverige. Han utarbetade ett flertal olika historiker över förbund och föreningar: bleck- och plåtslagarna (1918), skoarbetarna (1920), bagarna (1921), Sthlms bokbindare (1922), träarbetarna (1925), murarna (1931) och gjutarna (tillsammans med C E Sandberg, 1924). 1923 utgav han sitt standardverk Den sv fackföreningsrörelsen, som fram till 1938 utkom i sju upplagor. Han var även författare till minnesskriften Landsorganisationens första kvartssekel 1898—1923, som intar en bemärkt plats bland hans arbeten. 1924 utsågs han till ledamot av styrelsen för Brunnsviks folkhögskola, säte för LO:s första skola, där han var studieledare 1929—37. 1926 blev han ordförande i det då stiftade Arbetarnas kulturhistoriska sällskap och var 1928 —38 v ordförande i ABF. Det var hans uppskattade forskarverksamhet såsom arbetarrörelsens historiker som framför allt motiverade hans hedersdoktorsgrad 1936.

I riksdagen, vars arbete han sedan flera år var förtrogen med från referentläktaren, ägnade han sitt intresse framför allt åt sociala frågor med anknytning till arbetarnas problem. Redan under sin första riksdag, urtiman 1919, var han ledamot av det särskilda utskott som hade att behandla propositionen om förslag till lag om arbetstidens begränsning, den s k åttatimmarslagen. Hans placering i andra lagutskottet, som under hans riksdagstid hade att granska och yttra sig om alla propositioner och motioner av socialpolitisk natur, gav honom rika tillfällen till personliga insatser, även om han inte tillhörde de mera talföra i själva riksdagsdebatterna. H var v ordförande i det särskilda utskott (»välfärdsutskottet») som 1933 behandlade arbetslöshetsfrågan, vilket resulterade i den s k kohandeln.

H togs dessutom i anspråk i olika offentliga utredningar såsom trustlagstiftningskommittén 1920 och kommittén för anställdas arbetsavtal mm 1931 och var ordförande i 1932 och 1936 års utredningar ang beredskapsarbeten, ledamot av 1934 års kommission för utarbetande av förslag till lagstiftning angående tredje mans rätt till neutralitet i ekonomiska konflikter samt ordförande i 1934 års byggnadsindustrisakkunniga. Sistnämnda utredning kom bl a fram till det något — åtminstone med tanke på H:s förflutna såsom murare — egendomliga förslaget, att man skulle motverka säsongarbetslösheten och skapa jämnare årssysselsättning genom övergång från ackordsarbete till tidlönssystem, varigenom man skulle få en utspridning av arbetet över en större del av året.

1937 blev i viss mån en vändpunkt i H:s levnadsbana genom att han då lämnade sina fackliga och politiska uppdrag i och med utnämningen till generaldirektör för socialstyrelsen. Styrelsen var vid denna tid alltjämt det centrala ämbetsverket för arbetsmarknadsfrågorna, vilka omfattade bl a arbetsförmedling, arbetslöshetsförsäkring, arbetarskydd, förlikningsärenden samt löne-och levnadskostnadsstatistik; dit hade då också hunnit överflyttas frågor om fattigvård och barnavård. För intet av dessa om- råden var H främmande. Han var dessutom genom sin tidigare verksamhet personligen bekant med många av verkets tjänstemän, och genom sin sakkunskap och sitt öppna sätt vann han personalens aktning och tillgivenhet samtidigt som han utåt från arbetsmarknadens parter, näringslivets män och olika samverkande ämbetsverk rönte stor uppskattning. Hans bortgång efter endast två år som verkschef beklagades djupt.

H gjorde sin stora insats som den sv fackföreningsrörelsens förste och främste historieskrivare. Från ledande fackligt håll har omvittnats, att H utövat ett stort och bestående inflytande på fackföreningsrörelsens utveckling och inriktning. Han ägde en omutlig rättskänsla, en hög grad av klokhet och en osedvanlig arbetsförmåga samtidigt som han förskaffade sig en omfattande beläsenhet. I sin dagliga gärning var han en sällsynt älskvärd och godhjärtad man.

Författare

Sven Skogh



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den modärna fackföreningsrörelsen. En kortfattad framställning med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Malmö (tr Jönköping) 1908. 31 s. (Frams broschyr, 26.) [Ny uppl] Malmö 1908. 31 s. — Den nya olycksfallsförsäkringslagen, kortfattad praktisk handbok för arbetare, arbetsgivare och arbetsledare i industri, hantverk, handel och jordbruk. Sthlm 1916. 46 s. — Ett kvartssekel av Svenska bleck- o. plåtslagareförbundets historia 1893—1918. Sthlm

1918. 107 s. — Ur skomakareyrkets historia. En studie över skråväsendet. Sthlm 1919. 217 s. — Åttatimmarslagen. Lag om arbetstidens begränsning jämte kommentarier till ledning för arbetsgivare och arbetare. Sthlm

1919. 63 s. (Tills med O Hagman.) 2.-6. uppl så. — Bidrag till den svenska fackföreningsrörelsens historia. Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet. Sthlm 1920. 236 s. — Bidrag . . . Svenska bageri- och konditoriindustriarbetareförbundet. Sthlm 1921. VIII, 319 s. — Moskvateserna och fackföreningsrörelsen. En disputation . . . vid Arbetarnas bildningsförbunds studie- och talarekurs i Folkets hus ... Sthlm 1921. 32 s. (Landsorganisationens skriftserie, 2; tills med Emil Andersson.) — Praktisk socialism. Ett studiebesök hos engelska byggnadsgillen. Sthlm 1921. 38 s. (Ibid, 5.) — Bidrag . . . Stockholms bokbinderiarbetareförening B. A. F. 1872—1922. [Sthlm, tr] Göteborg 1922. X, 245 s, 1 pl. — Arbetarrörelsen i Sverige. En historisk, organisationsteknisk och statistisk översikt. Sthlm 1922. 160 s. (Lilla biblioteket, [1].) ... i Sverge. Kortfattad historisk och statistisk översikt. 2., omarb uppl 1930. 168 s. 3.-5. uppl 1932, 1935, 1938. 6. omarb uppl 1946. 167 s. (Tills med O Landqvist.) 7. omarb uppl 1947. 176 s. — Pensioneringsplan för tidningspressens redak-tionelle medarbetare. Kommittéförslag avgivet ... Sthlm 1923. 29 s. (Tills med A Hallgren, O Hellkvist, Ivar Anderson, C A Nordin, E Stridsberg.) — Minnesskrift. Landsorganisationens första kvartssekel 1898— 1923. På uppdrag av Landssekretariatet ut-arb. Sthlm 1923. 309 s. — Den svenska fackföreningsrörelsen. Sthlm 1923. 335 s. (LO:s skriftserie, 9.) 2., omarb o tillök uppl 1927. 379 s. 3., omarb uppl 1930. 384 s. 4.-5 d:o uppl 1932, 1937. 6.-7. d:o uppl 1938. 459 s. — En vanvördig men beskedlig visa att högstämt sjungas vid Landsorganisationens 25-årsfest ... 1 jan. 1924. Sthlm 1923. 6 s.

— Svenska gjutareförbundet 1893—1923. Minnesskrift . . . Sthlm 1924. 323 s. [Föret; tills med C E Sandberg.] — Svenska träarbetareförbundets historia. 1889—1923. Sthlm 1925. IX, 427 s. — Minnesskrift. Folkets hus i Stockholm 1901—1926. Sthlm 1926. 131 s.

— Solidaritet och monopolism. Fackföreningsrörelsens aktuella problem. Sthlm 1926. 64 s. 2. uppl [omsl] så. — Studieplan i fackföreningskunskap. Godkänd av Arbetarnas bildningsförb. Sthlm 1927. 55 s. (LO:s skriftserie, 15.) [2. uppl (föret)] 1937. 57 s. — Fackföreningsrörelsen i Sverige. Sthlm 1928. 66 s. (Ibid, 17 = Internationellt fackföreningsbibliotek, 6.) Publ på tyska: Die Ge-werkschaftsbewegung in Schweden. Amsterdam 1927. 63 s. (Internationale Gewerk-schaftsbibliothek, H 6.) Även i dansk, eng, estnisk, finsk o fr övers. —¦ Lagarna om kollektivavtal och arbetsdomstol med förklaringar. Sthlm 1928. 60 s. (Ibid, 22.) 2. uppl så. — Om studiet av fackföreningsrörelsen. Radioföredrag . . . den 9 januari 1928. [Rubr.] Sthlm 1928. 8 s. (ABF.) — Fackföreningsfolket inför valet. Sthlm 1928. 20 s. — Skråtidens gesäller. Sthlm 1930. 164 s. — Arbetarna och rationaliseringen. Sthlm 1930. 54 s. (LO:s skriftserie, 24.) Dansk övers 1931.

— Bland mästare, gesäller och lärpojkar. Sthlm 1931. 63 s. (Från kunskapens fält, 9.)

— Svenska murareförbundet 1890—1930. Minnesskrift. [Sthlm 1931.] 223 s. — Svenskt fackföreningsliv under fem decennier. Sthlm 1932. 134 s. (LO:s skriftserie, 31.) 2.-3. uppl 1934, 1938. — Fackföreningarnas byggnadsproduktion 1922—1932. Minnesskrift. Sthlm 1933. 4:o. 94 s. — Reservarbetena. De nya löne- och konfliktdirektiven. Kort redogörelse utg av Landsorganisationens informa-tionsavd. Sthlm 1933. 16 s. [Anon.] — Arbetarklassens insatser i svensk självstyrelse (Självstyrelsen i svenskt samhällsliv, Sthlm 1934, s 176—190). — Tredje mans rätt (Informationer för socialdemokratiska talare och debattörer, 1934, Sthlm, 1, s 78—103; även sep, 30 s). ¦— Redogörelse för Trettonmanna-kommissionens förslag angående tredje mans rätt. [Omsl.] Sthlm 1934. 30 s. — Tredje mans rätt. Enligt »lex Bergendal» och Tret-tonmannakommissionens förslag. Redogörelse. Sthlm 1934. 84 s. (LO:s skriftserie, 36; även annan uppl.) — Lag om arbetsavtal. Redogörelse för det av Kommittén angående pri-vatanställda utarb förslaget [av H] samt Landssekretariatets yttrande över detsamma. Sthlm 1935. 66 s. [Föret.] (Ibid, 40.) — Lagstiftning om arbetsavtal. [Rubr.] [Sthlm 1935.] 27 s. [Ur Tiden.] — Arbetare, arbetsgivare, samhälle. Fackföreningspolitiska rön och reflexioner. Sthlm 1935. 225 s. — Em-ployers and workers in Sweden. Publ by the Royal Swedish commission — New York World's fair 1939. Sthlm 1939. 113 s. — Ur den svenska arbetarrörelsens historia. Fackföreningsväsendet. Sthlm 1939. 80 s. (Skrifter utg av Historielärarnas förening, 2—3.)

— Nordiskt socialpolitiskt samarbete (Internationell debatt, 3: Internationellt samarbete, Sthlm 1939, s 18—23). — Från Mack-myra till Saltsjöbaden. Sthlm 1939. 105 s.

— Medarb bl a i Ny Tid 1905—08, Socialdemokraten 1908—20, Tiden 1910—35. Art i NF, 2. uppl, Bonniers konversationslex o Svensk uppslagsbok.

Redigerat: Fackföreningsrörelsen. Årg 1— 17. Sthlm 1921—37 (maj). — Tidens lexikon. Sthlm 1925[—27]. 2856 sp, 7 kartor, 14 pl-bl. (Tills med G Dahlberg, I Högbom, H Tingsten, V Hammarling.) 2.—4. rev uppl 1928, 1937[—38], 1942. — Svenska folkrörelser, 1. Nykterhetsrörelse, politisk arbetarrörelse, fackföreningsrörelse, folkbildning, kooperation. Sthlm 1936. 4:o. VIII, 1174 s. (Huvudred.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidrr.klipp, AA.

Arbetets söner, 2—3 (1946); R Caspars-son, LO under fem årtionden, 1—2 (1951); Festskr tillägn S H på 50-årsdagen den 12 juni 1934 från Arbetarnas kulturhist sällsk (1934); PK:s porträttmatr 1936 (1935); Sv arbetarrörelse i ord och bild 1881—1955 (1956); Sv arbetarrörelse under hundra år (1938).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigfrid Hansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12598, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2019-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12598
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigfrid Hansson, urn:sbl:12598, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2019-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se