Hazelius, släkt



Band 18 (1969-1971), sida 354.

Biografi

Hazelius, släkt, härstammande från bonden Hans Esbjörnsson (levde 1668) i Berge, Hassela (Gävl). Han uppges i litteraturen ha varit nämndeman, vilket dock ej kunnat verifieras i domböckerna. Son till honom var komministern i Bergsjö o Hassela Petrus Hatzelius (1644—1704). Dennes son kh Hans Hatzelius (1688—1760) i Bergsjö blev far till handelsbokhållaren Johannes H (1728—89), som några år var verksam som herrnhutisk predikant i Gbg o Malmö o dog i Herrnhut. Till den herrnhutiska rörelsen anslöt sig även hans bror Erik H (1733— 87), som blev guldsmed i Neusalz a d Oder o far till prof i teologi vid klassiska o teologiska institutet i Lexington, South Carolina, USA, Ernest Lewis H (1777—1853). Johannes H:s o Erik H:s äldre bror, prosten Petrus H (f 1723, ej 1724; d 1800) i Bergsjö, blev far till prosten Per H (1757—1816) i Bergsjö o lärftskramhandlaren Johan H (1758—1828) i Sthlm. Den senares söner Per Abraham H, Johan August H o Gustaf Anton H blev stamfäder för släktens tre huvudgrenar.

Lärftskramhandlaren Per Abraham H (1791—1862) i Sthlm blev far till kapten August Emil H (1847—1902), som grundade Sjöförsäkringsab Ägir 1872 o fick hovintendents titel 1882. Dennes bror överstelöjtnant Fredrik Filip H (1829—94) blev far till fil lic Fritjof August H (1882—1963), som 1909—42 var lärare vid Hvilans folkhögskola i Tottarp (Malm). Fritjof H grundade 1916 tillsammans med prof E Wrangel Tidskrift för konstvetenskap, för vilken han i många år var medredaktör. S å deltog han även i bildandet av Samfundet för hembygdsvård, och efter tillkomsten av dess publikation Tidskrift för hembygdsvård 1920 var han dennas redaktör till 1935. På H:s initiativ hölls 1915 vid Hvilan med ekonomiskt stöd av Sv slöjdföreningen Sveriges första kurs för lantbyggmästare, o 1927 grundade han där en under Samfundet för hembygdsvård sorterande byggmästarskola, vars föreståndare han var till 1944. 1916— 40 var han v ordf i Skånska föreningen för byggnadskultur, o han var en av utgivarna av dess publikation Skånska gårdar o hus (1916—28). Hans bror överstelöjtnant Gösta Johan H (1875—1922) blev far till direktören vid Hofors bruk Hans H (f 1910).

Generalmajoren Johan August H (Hl) blev far till Nordiska museets grundare o styresman Artur Immanuel H (H 2). Ende son till denne var Gunnar H (1874—1905). Han var Uppsala studentkårs sekreterare 1899—1900 o en av de ledande krafterna inom den konservativa studentföreningen Heimdal, vars partibundenhet han motarbetade. På H:s initiativ hölls 1901 ett av Heimdal o den radikala studentföreningen Ver-dandi gemensamt organiserat allmänt sv folkbildningsmöte med inbjudna representanter från de övriga nordiska länderna. Efter faderns död blev han i maj 1901 föreståndare för Nordiska museets avdelningar på Skansen, från 1902 med intendents titel, o 1901—02 var han sekreterare hos museets nämnd. Sedan B Salins mening segrat över hans i tvisten om hur samlingarna skulle uppställas i den nyligen fullbordade museibyggnaden, lämnade H sin intendentstjänst. Hans licentiatavhandling Om handtverks-ämbetena under medeltiden publicerades 1906 av Eli F Heckscher med utförligt förord om H av Verner Söderberg. Dtr till honom är föreståndaren för Skansens klädkammare intendenten Gunnel H-Berg (f 1905), g m fd styresmannen för Nord mus o Skansen professor Gösta Berg.

Underlöjtnanten Gustaf Anton H (1801—33) tillhörde liksom brodern Johan August Manhemsförbundet o var den ene av de båda vänner till C J L Almqvist som följde dennes exempel, då han sökte leva bondeliv i Värmland 1824—25. Gustaf H blev 1829 organist i Adolf Fredriks församling i Sthlm o 1833 musiklärare vid Nya elementarskolan i Sthlm, där Almqvist då var rektor. Han dränkte sig i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland o som han undervisat i musik. Händelsen anses ha inspirerats av Almqvists idéer o synes ha fått en viss betydelse för den allmänna opinionen om honom. Almqvist daterade dagen för självmordet dikten Den drunknade simmerskan i Songes, o det anses, att stämningar från H:s tragiska död influerat Drottningens juvelsmycke. H:s son lantbruksskoleföreståndaren, sedermera godsägaren Hjalmar Gustaf H (1829—1907) på Klackeborg i Järstad (Ög) har blivit känd för sitt religiösa intresse. 1852 hade Hjalmar H under en studieresa till Skottland fått kontakt med frikyrkopionjären J Lumsden, vilket fick betydelse för H J Lundborgs resa dit 1855 o Evangeliska fosterlandsstiftelsens tillkomst 1856. 1881 publicerade han jubileumsskriften Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens tjugofemåriga verksamhet. Son till honom var borgmästaren i Vaxholm Björn Gustaf H (1866—1946).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: R G:son Berg, Gunnar H (Svea, 62, 1906); A Bergstrand, Songes (1953); E v Bom, Artur H:s förfäder (SoH 1969); O Broman, Hälsingesläkter (1953); H Brulin, Från nittitalets Skytteanum (Hågk o livsintr, 18, 2 uppl, 1937), s 258—68; Föreningen Heimdal 1891—1931 (1931), särsk s 17 f; G H G[enzmer], Ernest Lewis H (Dictionary of American Biography, 8, 1932); G Hallström, Vid Gunnar H:s dödsläger (OoB 1905); E F Heckscher, Gunnar H (Vårbrodd 1905, s 130—35); dens, Tre generationer (OoB 1937); G Hedin, Man- hemsförbundet (1928); O Holmberg, C J L Almqvist från Amorina till Golombine (1922); Hvilan 75 år (1943), s 61—65, 80 ff, 171—80, 217, 226; Justitiematr 1941; Leijonhufvud; E-F Lindberg, Gunnar H o Nord museets installationsfråga (Rig 1957); H Olsson, G J L Almquist, Drottningens juvelsmycke (Saml 1919), s 147—51; dens, Carl Jonas Love Almquist till 1836 (1937); H Palmgren, Matr öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811—1912 (1913); H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); dens, Das Kirchenproblem der Briidergemei-ne in Schweden (1938), N Rodén, Herrn-hutiska o nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); dens, Skotska frikyrkans inflytande på sv fromhetsliv vid mitten av 1800-talet, 1—3 (KA 1956 ¦—57 o 1962); dens, Hans Jacob Lundborg (1961); S Ä:son Sparre, K Västmanlands reg:s hist, 5 (1933); SPG; Sv bygd o folkkultur, 1 (1946), s 72, 74, 80, 105; Sv släktkal 1965; V Söderberg, De herrnhutiska H:erna (Vår lösen 1911); dens, Äldre generationer av släkten (dens, H Olsson o G Heckscher, Johan August H, 1936); Uppsala hm, 1 (1842); H Wijkmark, Från Nya elementarskolans ungdomstid (1928); Örnberg, 3 (1887; tr 1886).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hazelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12663, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12663
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hazelius, släkt, urn:sbl:12663, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se