G Clemens Hebbe

Född:1804-07-24 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1893-03-20 – Norge (i Västra Bærum)

Skriftställare


Band 18 (1969-1971), sida 367.

Meriter

3 Hebbe, Gustaf Glemens, f 24 juli 1804 i Sthlm (Ty), d 20 (ej 21) mars 1893 i V Bærum, Norge. Föräldrar: godsägaren Johan Gustaf H o Elisabeth Beata Tomalini. Gymnasist i Strängnäs 21, inskr vid UU ht 26, jur-fil ex där 27, jur utr kand-ex vt 30, auskultant i Svea hovrätt 1 mars 30, eo kanslist i justitierevisionen 30, bosatt på Näsbyholm, Fryele (Jönk) 32—39, lämnade Sverige 39, skriftställare o lärare i USA 42— 54, amerikansk medborgare 26 mars 50, politisk agent åt Karl XV 59, bosatt i Norge från 50-talets slut.

G 1) 13 april 32 (—64) i Jönköping m förf Wendela H (H 4); 2) 23 nov 65 i Asker, Norge, m Annette Hortensia Johnsrud, f 21 dec 33 där, d 14 nov 10 i V Baerum, Norge, dtr till gårdeier Even Truelsen J o Elen Eriksdatter.

Biografi

Efter jur kand-ex och en kort tids administrativ tjänstgöring försökte Clemens H sig som jordbrukare. Han råkade emellertid på obestånd, lämnade hastigt sin familj (jfr H 4) och for utomlands 1839. Exakta uppgifter om hans skiftande öden är svåra att erhålla. Först uppehöll han sig i England. Han hade lätt för att skriva, var språkbegåvad och intresserad av politiska frihetsrörelser. Han uppges ha skrivit artiklar i tidningen Eve-ning Sun i den syriska frågan och ha varit Times korrespondent i Teheran.

1842 flyttade H till Förenta staterna, där han var verksam som skriftställare. Han blev så småningom medarbetare i en vida spridd New York-tidskrift, The New World, och skall i Fhiladelphia ha hållit föreläsningar i historia. Sommaren 1844 for H till Europa, besökte Skandinavien, S:t Petersburg och Tyskland. Enligt egen uppgift i brev till Sveriges chargé d'affaires i Bryssel A v Wahrendorff uppehöll han sig från slutet av nov i Mecheln och hade där sällskap av sin svåger och svägerska och sin skrivare. Hans avsikt med europavistelsen var att samla material till en planerad allmän historia. Sitt uppehälle skulle han finansiera som bok-kommissionär och översättare för en amerikansk firma. H och hans sällskap kvarhölls av penningbrist på ett hotell i Mecheln över vintern, och i febr 1845 blev han formellt arresterad. Först i april frigavs han och tvingades att embarkera ett fartyg från Antwerpen till USA. Han skall därefter också ha besökt Sydamerika.

Under kriget mellan USA och Mexico 1846—47 var han amerikansk krigskorrespondent och skall även ha tjänstgjort som (överste)löjtnant vid ett regemente av frivilliga från Pennsylvania. En tid tjänstgjorde han också som professor vid ett college i Columbia (South Carolina). 1847—48 utgav han i billiga veckohäften sin Universal history, som fick åtgång men som på 1 232 tätt tryckta sidor ej hann fram ens till greker och romare. På ett titelblad kallar han sig LLD (Doctor of Law), ovisst med vad rätt. H verkade från 1849 som agent för den ungerske upprorsledaren Lajos Kossuth och framträdde 1851 som en av festarrangörerna vid hans mottagande i New York.

Vad som gjorde H mest bekant i USA var hans deltagande i den kampanj som föregick presidentvalet 1853. H verkade nämligen ivrigt för den demokratiske kandidaten, brigadgeneralen Franklin Pierce — troligen en förbindelse från mexikanska kriget. Genom sitt imponerande yttre, sin lätthet att tala och att naturligt umgås med alla slags människor lyckades H vinna talrika anhängare till Pierce, som blev vald och var president 1853—57. H belönades 1854 med utnämning till nordamerikansk konsul för Rhenprovinsen med säte i Aachen men vägrades enligt uppgift tillträde av preussiska regeringen på grund av sin vänskap med Kossuth. 1855 höll H föreläsningar i etnologi i Kristiania. Han deltog 1856 i naturforskar-mötet där och fick tillfälle till personlig kontakt med kronprins Karl. H vistades mycket på resor, arbetade ivrigt för skandinavismen och gjorde täta besök i Khvn men var i varje fall från 1850-talets slut huvudsakligen bosatt i Norge. Vid sin vigsel 1865 med en norsk bonddotter kallades han »gaardeier i vest. Basrum, doctor iur og professor». 1860 utgav han Benskrift til det 16de ordentlige storthing fra Lars Heyer, bonde, vari yrkades på unionens ersättande med en helstatsförfattning; först långt senare blev det känt, att H var upphovsmannen. Skriften var helt i linje med Karl XV:s intentioner, och han kan från denna tid räknas som kungens politiske agent. Han medverkade under signaturen Junius i Post- o Inrikes tidningar med brev från Norge och pläderade där och i brev till Karl XV för en riksdagsreform som han ansåg skulle befrämja skandinavismens sak.

Om H:s verksamhet i Danmark vittnar en rapport till Karl XV i juni 1862. Han redogör där för ett »tämligen långt samtal» med grevinnan Danner, som »ådagalade en hög grad av politisk skarpsinnighet och bekantskap med de politiska förhållandena uti Europa och en stor iver för den skandinaviska idéns verkliggörande» (Möller, s 71). H hoppades tom, att det med grevinnans hjälp skulle lyckas att förmå Frederik VII att »taga ett avgörande steg», dvs till Karl XV:s förmån i tronföljdsfrågan. I maj 1863 träffade H i Khvn samman med sin måg departementschefen P Vedel som genom honom sökte avlägsna den sv misstro som man tyckte sig spåra mot den danska regeringen. H var då på genomresa till Warszawa, där polackerna under livlig sympati från Karl XV:s sida höjt upprorsfanan mot ryssarna. Under resor också till Paris hade H tjänat som kontaktman för Karl XV:s räkning, inhämtat underrättelser från emigrantkretsarna kring Kossuth och polacken Czartoryski och själv spritt lämpliga synpunkter. Grundtanken var att Napoleon III genom sina förbindelser med dessa kretsar kunde släppa lös revolutionen i Polen, Ungern och Tyskland. Därigenom skulle de krafter bindas som kunde bli farliga för en skandinavisk enhetssträvan (Jansson, s 156). H fortsatte även efter dansk-tyska kriget att verka för de nordiska ländernas sammansmältande till en politisk enhet och utgav (dat i dec 1864) i början av 1865 skriften La Scandinavie (tr i Paris). Skriften recenserades välvilligt i posttidningen och Wäktaren. 1866 sände H från Paris resebrev till posttidningen, hösten s å från Norge och Danmark. Han vidhöll sin uppfattning från 1864—65 och skrev i starkt Bismarck-polemisk anda, samtidigt som han prisade Napoleon IILs överlägsna statsmannabegåvning. H fick ekonomiskt stöd av Karl XV så länge denne levde. Som redskap vid kungens utrikespolitiska sonderingar hade han en inte obetydlig funktion och har genom sina meddelanden också påverkat dennes politiska bedömningar.

Författare

Bengt Hildebrand med bidrag av Birgitta Lager



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv med klippsaml o brev från H 4 nu hos fru Brita Hebbe, Djursholm. Brev från H till Karl XV i BFA. 5 brev från H till A v Wahrendorff i Beskickn i Bruxel-les arkiv, ank skriv :er 1845—46, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anmärkningar vid förslaget till allmän civil lag. [Akad avh, preses C O Delidén.] Upsala 1829. 54 s. — Conspiracy against the general freedom of the people. New-York 1843. IV s, s 5—95. [Dedik undert: C. G. H***e.] — An universal history, in a series of letters: being a complete and impartial narrative of the most remarkable events of all nations, from the earliest period to the present time. Forming a complete history of the world. Vol 1—2. Ancient history. New York 1847—48. VIII s, s 9— 562, s VII—XIV, 2 pl; VI s, s 5—574, VII —XI, 1 pl. [Linnström upptar en 2. uppl med tit Ancient universal history 1849, 560, 560 s, och en avbruten vol 3 1850, c:a 224 s, båda i övr okända.] — The kings and cabi-nets of Europé, and their victims. By a Swede. New York 1848. 64 s. [Anon.] — Bonskrift til det 16ä° ordentlige storthing fra Lars Heyer, bonde. [Kristiania 1860.] 16 s. [Pseud.] Två sv och en fransk övers Sthlm 1860, pseud: Böneskrift till det 16:de lagtima stor-thinget ... 14 s, En norsk bondes förslag till nya grunder för föreningen mellan Sverige och Norge. Petition till Norges 16 :e storthing ... 15 s, 2. uppl s å, Petition au storthing ... 31 s. —¦ Bref till Lord Palmerston angående en internationelt politisk fråga; af en paria i det europeiska statsförbundet. Sthlm 1863. 21 s. [Anon.] — La Scandinavie par Lars Heyer. Paris 1865. 54 s. [Pseud.] — Carl XV. Politiska tilldragelser i Europa från 1814 till och med 1876 af Junius [tiden till 1830.] D 1—2*. Sthlm 1876—77. IV, 399, 390 s, 1 portr. [Pseud.] — Kossuth i Amerika [pseud: Junius] (Fria ord, en samling upp- satser utg af Publicistklubben, Sthlm 1878, s 56—65). — Medarb i Post- och inrikes tidningar på 1850—60-talen under sign Rosal-ber och Junius (isht resebrev 1866). — H:s bidrag i tidskr The new world, varur Linn-ström nämner ett sep tr, The life of Charles XIV Johan, New York 1844, 12 s, i The true sun 1848, New York, och övr utrikes produktion, i tidskr under pseud Publicola och Diogenes eller sign, har endast kunnat beläggas i litteraturen, jfr nedan.

översatt: [C Sealsfield, pseud] Seatsfield, Life in the New world . . . Translated from the German, New York [1842] (tills med J Mackay), [2. uppl 1844]; E Flygare[-Car-lén], The professor and his favorites, New York 1843, 99 s (anon); dens, The smugglers of the Swedish coast; or, The rose of Thistle Island, New York [1844] (tills med H G De-ming), [2. uppl 1845]; dens, The temptation of wealth; or, The heir by primogeniture, New York [1845?], [2. uppl] 1846, 158 s; [H] Zschokke, Wanderings of a phil-hellene, New-York 1845; C J L Almquist, Gabriele Mi-manso, the niece of Abd-el-Kader; or An attempt to assassinate Louis Philippe, king of France, New-York 1846, 159 s; H Zschokke, The creole, New-York 1846, 98 s; A S Push-kin, The captain's daughter; or, The ge-nerosity of the Russian usurper, Pugatscheff, New York 1846; ofullst angivna övers ej återfunna; övers av F Bremer o a, tillskr H, har ej kunnat beläggas.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Anrep, Sv slägtboken, 1: 2 (1872); F Böök, Sv vardag (1922); dens, Esaias Tegnér, 2 (1946); Sven Eriksson, Carl XV (1954); Forhandlinger ved de skandinaviske naturforskeres syvende möde i Christia-nia den 12—18 juli 1856 (1857); C Forsstrand, Sv lyckoriddare (1916); E Gullberg, Tyskland i sv opinion 1856—1871 (1952); [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida ... af Posthumus, 7 (1872), 11 (1874); Å Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); A Jansson, Den sv utrikespoks hist, 3:3 (1961); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation . . . 1595—1900 (1933); E Möller, Skandinavisk Strseben og svensk Politik omkring 1860 (1948); O Sjöfors, Blåmesar o spelorrar. Kulturhist kåserier (1950); G Stridsberg, G C H (SvD 22 febr 1925); G N Swan, En bortglömd svensk-amerikan (Prärieblomman 1910); H Wieselgren, I gamla dagar o i våra (1900). — Meddel av fru Brita Hebbe, Djursholm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Clemens Hebbe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Birgitta Lager), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12672
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Clemens Hebbe, urn:sbl:12672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Birgitta Lager), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se