Simon Berend (Bernhard) Hebbe

Född:1726 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1803-02-26 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län

Affärsman


Band 18 (1969-1971), sida 366.

Meriter

2 Hebbe, Simon Berend (Bernhard), son till H 1, dp 5 sept 1726 i Sthlm (Ty), d 26 febr 1803 där (ibid). Anställd hos fadern som bokhållare, kompanjon med sina bröder i firma Chr Hebbe & Söner, Sthlm, 62—omkr 79, erhöll burskap 22 nov 1763, kommerseråds titel 2 juni 89.

G 14 febr 60 i Sthlm (Ty) m Maria Ulrica v Bippen, dp 15 aug 39 där (ibid), d 3 okt 08 där (ibid), dtr till grosshandl Philip v B o Christina Hardt.

Biografi

H hade liksom sin bror Johan Fredrik blivit delägare i faderns firma redan under dennes livstid, och efter faderns död 1762 fortsatte bröderna kompanjonskapet. Handelshuset, som även i fortsättningen kallades Chr Hebbe & Söner, hörde under 1770-talet liksom under Christian H:s tid till de främsta importfirmorna men framträdde också i ökad utsträckning som exportör. 1780 leddes det av Johan Fredrik och Christian H d y. H hade då utträtt ur firman men engagerade sig även därefter i viss utsträckning inom utrikeshandeln. Fr o m 1780-talet hörde han dock varken som importör eller exportör till det främsta skiktet av Sthlms köpmän. Hans export bestod huvudsakligen av beck och tjära, och han var delägare i stadens tjärhov.

H var en av direktörerna i Ostindiska kompaniet under dess tredje oktroj och innehade betydande aktieposter i både Ostindiska och Västindiska kompaniet. I likhet med flera av tidens främsta köpmän hedrades han med kommerseråds titel. Från 1780-talet framstår H emellertid mindre som grosshandlare än som rentier och godsägare. En del av hans förmögenhet härstammade från hans svärfar Philip Andreas v Bippen (d 1766), vilken liksom Christian H var en av de största spannmålsimportörerna under frihetstiden. Större delen av sina tillgångar placerade H i jordegendomar. 1779 köpte han Tynnelsö och 1782 östanå samt följande år Mälby med Vira bruk. Han ägnade under 1700-talets sista årtionden en stor del av sin tid åt jordbruket på östanå, där han 1791 började bygga ett nytt slott efter ritningar av slottsmurmästaren J D Degenær och J L Desprez. Slottet synes ha inretts efter idéer och mönster av Louis Masreliez. Även H:s bostad i Sthlm, det sk H:ska huset på Riddarholmen, torde av bouppteckningen att döma ha varit myckt förnämligt inredd.

Författare

Staffan Högberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Utskeppningsböcker, Wahren-dorffska arkivet, Åkers styckebruk.

E A Jansson, Vira bruk, vår äldsta o förnämligaste vapensmedja (Blad för Bergshand-teringens vänner 26, 1943); A Nordström, Vira klingsmedja o liebruk (1969); Slott o herresäten i Sverige. Uppland, 2 (1967), s



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Simon Berend (Bernhard) Hebbe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Högberg), hämtad 2019-10-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12675
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Simon Berend (Bernhard) Hebbe, urn:sbl:12675, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Högberg), hämtad 2019-10-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se