Meriter

Hebel (Höbel, Hefflinck), Markus, från Neumünster, Holstein, d 1664 i Sthlm (begr i Jak). Verksam som bildhuggare främst i Sthlm från 30-talets slut, medl av Sthlms nyinstift bild- o stenhuggarämb 40, burskapsed som stenhuggare 2 okt 44.

Biografi

H arbetade huvudsakligen i sten men var även verksam som träbildhuggare. Han erhöll många omfattande uppdrag och arbetade bl a för de högadliga familjerna De la Gardie och Wrangel. Till hans viktigaste kända arbeten hör stenhuggeriarbeten vid Tyska kyrkan i Sthlm 1641—42 (valvslutstenar i form av änglahuvuden samt ett vapen för Henrik Fleming), vidare insatser vid det stora palatsbygget Makalös i Sthlm för Jakob De la Gardie 1638—44 (dekorativ ytterskulptur i sandsten, golvläggning av sten, öppna spisar m m; av dessa arbeten finns åtskilliga detaljer bevarade). När Makalösbygget avslutats, överfördes en del av hantverkarna till De la Gardies slott Jakobsdal (nuv Ulriksdal), där H bl a utförde dekorativa ytterportaler, spisomfattningar m m 1644—45. Även på Jakob De la Gardies Ekholmen i Uppland var H 1646 sysselsatt med liknande arbeten.

Vid drottning Kristinas kröning 1650 arbetade H på triumfporten vid Norrmalmstorg (nuv Gustav Adolfs torg), där han utförde vissa bilder. Samma och följande år var han åter sysselsatt vid Tyska kyrkan i Sthlm (läktararbeten). Med Magnus Gabriel De la Gardie slöt H 1653 kontrakt om arbeten på Drottningholm (två portaler, altare och predikstol i kyrkan). Han anlitades också av Carl Gustaf Wrangel 1653—57 i samband med det stora Skoklosterbygget, där han förutom frontonskulpturer efter ritningar av Nikodemus Tessin d ä utförde ett antal ståtliga träspisar i det inre, närmast efter franska förebilder. Till H:s arbeten torde man med sannolikhet även kunna föra baldakingraven i Veckholms kyrka i Uppland över Johan Pontusson De la Gardie och dennes första fru Catharina Oxenstierna. H och hans medhjälpare Hans Persson Jerling omtalas 1660—61 såsom verksamma på detta gravmonument, vilket dock troligen påbörjats tidigare.

Om H som träbildhuggare och i denna egenskap som upphovsman till altaruppsatser, predikstolar, orgelläktare m m har livlig diskussion rått. Han har bl a tillskrivits altaren i Tyska kyrkan i Sthlm, i Vadsbro och Öja i Södermanland, i Nikolaikyrkan i Örebro samt i Länna i Uppland. Hans insatser härvidlag är emellertid svåra att definitivt fastställa, och han torde ofta ha förväxlats med sin mest betydande gesäll träbildhuggaren Hans Persson Jerling.

H arbetar i en frodig barockstil, närmast av nordtyskt kynne, men följer och underordnar sig smidigt smakens skiftningar sådana de kommer till uttryck i förlagor och andras ritningar. Någon stark personlig profil uppvisar han ingalunda, och hans arbeten höjer sig ej över den gängse kvaliteten i dåtida konsthantverkarkretsar. Gediget hantverk anpassat efter tidens smak för dekorativa effekter, ett flyhänt handlag och ambitiös arbetsförmåga är kännetecken, som H delar med de flesta av sina samtida yrkesbröder.

En i äldre konstvet litt uppträdande mästare med namnet Hans H har ej existerat o är en förväxling med gesällen Hans Jerling. Inte heller har mästaren Christian Höbel funnits; namnet utgör en sammanblandn av Christian Julius Döteber o H.

Författare

Göran Axel-Nilsson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

E Andrén, Skokloster (1948); G Axel-Nilsson, Jakobs kyrkas sydportal (Fornv 1946); dens, Dekorativ stenhuggar-konst i yngre vasastil (1950); J Bottiger, Hedvig Eleonoras Drottningholm (1889); E Freitag, Zur Herkunft der Familie Hebbel (Dithmarschen. Ein Heimatbuch, ed E Sauermann 1933); A Hahr, Konst o konstnärer vid Magnus Gabriel De la Gardies hof (1906); S Karling, Trädgårdskonstens hist i Sverige (1931); dens, När Makalös byggdes (SSEÅ 1931); dens, Matthias Holl från Augsburg o hans verksamhet i Sverige o Balticum (WS:s handl, F 5, ser A, bd 3:2, 1932); dens, Drottning Christinas triumfbåge i Sthlm (SSEÅ 1969); W Karlsson, Ståt o vardag i stormaktstidens herremanshem (1945); E Lundmark, S Jakobs kyrka, 2 (Sveriges kyrkor: Sthlms kyrkor, 4:2, 1930); H Rabén, Stilar o mästarnamn i Tyska kyrkans inredning (Konsthist tidskr 1934); dens, Träskulptur o snickarkonst i Uppsverige under renässans o barock ... (1934; rec av G Axel-Nilsson i Rig 1935); O Reuterswärd, Sex konsthist disputationer (1945); G M Silfverstolpe, M Hebbel (U Thieme—F Becker, Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler, 16, 1923); SKL 3 (1957); B Waldén, Nicolaes Millich o hans krets (1942); N G Wol-lin, Karl XII:s torg (SSEÅ 1925).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Markus Hebel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12677, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Axel-Nilsson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12677
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Markus Hebel, urn:sbl:12677, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Axel-Nilsson), hämtad 2024-04-20.