Meriter

2 Hedin, Greta, brorsdtr till H 1, f 21 mars 1889 i Gbg (Kristine), d 14 juni 1949 i Gbg (Vasa). Föräldrar: postmästaren Anders Peter H o Emelie Jacobsen. Mogenhetsex vid Sigrid Rudebecks skola i Gbg 12 juni 08, inskr vid UU ht 08, FM där 16 sept 12, inskr vid Gbgs högsk ht 12, lär vid Sigrid Rudebecks skola 12—35, vid Gbgs kvinnl folkskolesem 13—15 o ht 17, FL vid Gbgs högsk 30 jan 26, disp pro gradu 29 maj 28, FD 6 okt 28, doc i litt:hist med poetik 14 nov 29, studierektor vid Sigrid Rudebecks skola o föreståndare vid Gbgs gymn för flickor 30—35, lektor i modersm o hist vid h a l för flickor i Gbg 24 febr 33, ordf i Akad bild kvinnors fören, västra kretsen, från 33, ordf i fören Frisinnade kvinnor i Gbg 34—45, v ordf i FP i Gbg 37—48, v ordf i Akad bild kvinnors fören 42, ordf där 48. — LVVS 43. — Ogift.

Biografi

Redan som gymnasist kom H — såsom hon själv skildrat det — i livlig kontakt med aktuella samhällsfrågor. Nykterhetssträvandena, kravet på allmän rösträtt, folkrörelseidealismen, det sociala ansvarsmedvetandet, sådant det kom till uttryck i Carl Snoilskys, Viktor Rydbergs, K G Ossiannilssons och Karl-Erik Forsslunds diktning engagerade henne, men även för Heidenstams fosterländska patos i Ett folk var hon mottaglig. Den inställning till samhällsfrågor och politiska framstegsidéer, som redan nu utmärkte henne, kom alltfort att bestämma hennes utveckling både som medborgare och forskare.

H:s redan tidigt utvecklade litteraturintresse ledde henne till litteraturhistorien; valet av ämnen och sättet att behandla dem återspeglar i mycket hennes samhällssyn. Genom Otto Sylwans seminarieövningar 1914—15 kom hon in på Almquistsforskningen, vilket resulterade i seminarieuppsatser och slutligen den grundliga doktorsavhandlingen om Manhemsförbundet. Hennes läggning gjorde att det för henne var naturligast att följa de idéhistoriska strömningarna och utreda olika tankelinjers brytningar. Man kan härvidlag märka en viss motvilja mot intellektuell löslighet och brist på klarhet. Vad som fängslat henne är framför allt den stora idédebatten hos Tegnér, Geijer och Almquist. Med särskild känsla följer hon frihetstraditionen i litteraturen, inte bara i den svenska; det postuma arbetet om Wordsworth visar att hon sökt den även på andra håll. Uppfostrings-problemen i litteraturen har fått stort utrymme i hennes forskning. Almquist, Rydberg och Geijer har härvidlag givit materialet. Till Tegnér, i vars verk så många viktiga tankeströmmar mötts, återvände hon gärna; den omfattande studien över Fritjofs saga, egentligen en handledning för modersmålslärare, talar härvidlag ett tydligt språk. Men med ännu starkare personlig känsloton ägnade hon sig åt Geijers författarskap; härom vittnar den innehållsrika antologin och levnadsteckningen Arvet från Geijer.

Även om det idéhistoriska låg bäst till för H tvekade hon dock inte inför en noggrann detaljforskning. I hennes sista litteraturhistoriska arbete, om Wordsworth, förhärskar visserligen idéanalysen och tidspolitiken, men där framträder starkt också en känsla för själva lyriken och dess personliga drag. Det kan till slut sägas, att den dikt som vill engagera — det gäller även den moderna — har framför allt väckt hennes sympati och lockat till studium. Den måste då ha berört något, som för henne själv varit av central betydelse.

Vid sidan av litteraturhistorien dominerade hos H två intressen: skolväsen och politik, men dessa tre områden sammansmälte till en naturlig enhet. Den politiska liberalism hon omfattade ville hon se praktiskt förverkligad i en skola, som fostrade till medborgerlighet och vidsyn och vars förkunnelse var besläktad med det optimistiska frisinne som man finner hos t ex Geijer efter avfallet. H bedrev skolundervisning redan från 1912 ända till sin sista sjukdom och var en intellektuellt krävande men även stimulerande lärare. Hennes intresse för skolan sträckte sig emellertid över landets gränser. Ett stipendium från SvD 1938 möjliggjorde 6 månaders studier av engelska och franska skolor. För 1940 års skolkommission samlade hon material rörande engelska skolor vintern 1942—43 mitt under kriget. Även vid andra tillfällen sökte hon kontakt med engelska skolor, och hon redovisade sin syn på de engelska skolförhållandena i, förutom tidskriftsuppsatser, böckerna Engelsk uppfostran och England spelar opp. En varm sympati för det mot nazismen kämpande England och en känslig inlevelse i dess samhällsförhållanden och nationens tänkesätt — allt färgat av hennes liberala grundsyn — kom henne att med kärlek omfatta engelskt skolväsen. Härav har hon i sina skrifter givit en detaljrik bild med historiska återblickar, karakteristiska glimtar ur 1940-talets skolliv och utförliga redogörelser för pågående moderniseringsplaner. Hon visar stor förståelse för den traditionella engelska skolan med dess individualistiska verklighetsinriktning, dess känsla för den enskildes egenart och dess samhällsansvar. Sin uppfattning om skolans förhållande till samhället — en ständigt aktuell fråga — har hon formulerat på följande sätt: "Skolan har... en uppgift som är högre än samhällets och som är rotad i dess egen oavhängiga tradition. Skolan måste söka sanningen och utveckla en känsla för andliga värden, som också skall kunna vända sig kritiskt mot samhället. Därför måste den också vara en värld för sig själv som når ut över samhället". Uppfostran kan därför inte bara vara en samhällsfunktion, utan skolan skall ge allsidig orientering i samtidens liv.

Sin politiska verksamhet utövade H främst inom folkpartiet och föreningen Frisinnade kvinnor i Gbg. Hennes intresse var inte i första hand de praktiskt politiska dagsfrågorna, även om hon som ordförande i den sistnämnda sammanslutningen ordnade många föredrag om aktuella ting, utan framför allt idépolitiken och därvid den liberala frihetstraditionens bevarande i det nutida samhället. Hennes namn kunde väl stå på valsedlarna men hon kom aldrig att tillhöra de beslutande församlingarna. Hon var en flitig medarbetare i tidskriften Nordens frihet (1940—45) och deltog starkt i de nordiska grannländernas prövningar. — Personligen var H vänfast och hjälpsam.

Författare

Allan E Sjöding

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Se Göteborgs högskolas matrikel 1916—1941, Gbg 1942, s 81, o d:o 1942—1954, 1957, s 82.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 24 febr 1933, nr 68, RA.

Gbgs högskolas matr 1916—41 (1942); J V Johansson, G H (Minnestal i VVS, ser från 1938, nr 3, 1953); K Tarschys, »Sv språket o litt» (1955). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Greta Hedin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Allan E Sjöding), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12730
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Greta Hedin, urn:sbl:12730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Allan E Sjöding), hämtad 2024-04-24.