Meriter

Hedin, John Erik, f 28 maj 1871 i Badelunda (Vm), d 30 april 1951 i Mariestad. Föräldrar: lantbrukaren Erik Albert Peterson o Catharina Augusta Hedin. Elev vid KTH 88, avg:ex från fackavd för maskinbyggn o mek teknol där 91, anställd vid Köpings mek verkstad 91—97, övering o ritkontorschef vid Lidköpings mek verkstad 97—04, disponent där 04—12, initiativtagare till Kraftab Gullspång-Munkfors o disponent där 06—42 (led av styr 06, ordf 13—51), led av styr för bl a Sv ab Gasaccumulator (AGA) 09—11 o 20—51 (ordf 37—49) o Sv vattenkraftfören 09—43, stadsfullm i Lidköping (v ordf 10—12), led av Skaraborgs läns landsting 10—13, stadsfullm i Mariestad 15—42 (ordf 23—42), led av AK 25—28.

G 1) 9 febr 99 i Vänersborg m Alice Margaretha Lindmark, f 19 dec 76 på Utö (Sth), d 8 juli 20 i Mariestad, dtr till lantbrukaren Knut Fredrik L o Ulrica Charlotta Cecilia Sandberg; 2) 1 juli 25 i österplana (Skar), m Dagmar Sofia Ottilia Hillfors, f 13 dec 90 i Södra Möckleby (Kalm), dtr till disponenten Otto Alfred H o Ida Sofia Nordström.

Biografi

John H blev redan 20-årig maskinbyggnadsingenjör vid Tekniska högskolan och fick anställning vid Köpings mekaniska verkstad, där han hade tillfälle att göra en rad egna konstruktioner. Verkstaden hade verktygsmaskiner som specialitet, och H förbättrade, ritade och ledde tillverkningen av sådana i sex års tid. Därefter flyttade han till Lidköpings mekaniska verkstad som överingenjör. H började genast begränsa den vid verkstaden alltför mångskiftande och därför mindre lönande tillverkningen till lönsamma objekt, rationaliserade hårt och upptog verktygsmaskiner på programmet. På några få år började rörelsen bli lönande och omsättningen mer än fördubblades. Verktygsmaskinerna utfördes med precision och förbättrades av H (t ex matareanordning på svarvar) vilket medförde stor efterfrågan. Ett särskilt uppsving skedde genom att H konstruerade specialmaskiner åt ab Bofors.

Otillfredställande kraftförsörjning vid verkstaden genom ångmaskinen föranledde H att taga initiativ till utbyggande av Gullspångs vattenfall och bilda Kraftab Gullspång-Munkfors. H blev själv bolagets nitiske disponent, samtidigt som han kvarstod som chef för mekaniska verkstaden till 1912, då kraftbolagets kontor och han själv flyttade till Mariestad. Gullspångsbolagets intressen utökades ganska snart genom förvärv av Gullspångs elektrokemiska ab, som bildats på H:s initiativ med kiseljärn till huvudprodukt, och Örebro elektriska ab, som ägde kraftverk i Svartälven och levererade kraft till bl a ab Bofors och Örebro stad. Genom skicklig, framsynt ledning utvecklade H Gullspångsbolaget till ett av de större kraftföretagen i landet med distribution till en rad städer och orter i Västergötland, Värmland och Närke. H var också livligt engagerad i kraftföretagens organisationer och tillhörde stiftarna av Sv vattenkraftföreningen och av ab Bergslagens gemensamma kraftförvaltning med Gullspångsbolaget som en av huvuddelägarna.

Sina främsta industriella insatser gjorde H inom kraftförsörjningen, men hans intressen omfattade även flera andra områden. Bland annat deltog han i spetsen för ett konsortium i finansieringen av Gustaf Dalens uppfinningar på fyrområdet och var mångårig ordförande i styrelsen för Sv ab Gasaccumulator (AGA).

H var en framstående skytteledare och försvarsvän och gjorde uppmärksammade insatser såväl i den centrala skytteorganisationen som i länsförbund och lokala skytteföreningar. Som stadsfullmäktig i Lidköping och Mariestad verkade H framgångsrikt, och som skaraborgshögerns representant i AK framträdde han med självständighet och oräddhet.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Böra och kunna svenska industriens män vidtaga några åtgärder och i så fall hvilka för att befrämja ett ökadt användande af svenska industrialster och svensk arbetskraft? Föredrag . . . (Förhandlingarna vid tredje allmänna svenska teknikermötet i Gefle den 16—18 juli 1901 ... utg af K Arnell, Sthlm 1902, s 51—54; även sep, 14 s). — Statens vattenfallsverks ekonomi. Sthlm 1921. 12 s. (Svenska vattenkraftföreningens publikationer, 132 = 1921:8.) — Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors 1906—1931. Mariestad 1931. 54 s. [Anon.] — Rädda Sveriges folk! Den sjunkande nativiteten leder mot snar förintelse. [Rubr.] Mariestad 1935. 8 s. [Undert: J. H-n.] — Axel Ekvall. * 18 nov. 1872 t 3 sept. 1947. [Rubr.] Skövde 1948. (3) s. (Bilaga till Skaraborgs skytteförbunds årsberättelse för år 1947.)

Källor och litteratur

Aga 50 år 1904—1954 (1954); A Dunér, Sveriges frivilliga skytteväsendes hist (1933); A Enström, Kraft- o elektricitetsverksindustri (Sveriges land o folk, 2, 1915); F V Hansen, Sveriges vattenfall (ibid, 2, 1915); G Kleman, Energikällor o kraftproduktion (Sveriges industri 1936); Kraftab GulJspång-Munkfors 40 år (1946); C o E Sjögren, Sv industrien (1906); Sv industriella verk o anläggn:ar (1918); SvTeknF; K Vattenfallsstyr 1909—1934 (1934); E Wästberg, Tjugofyra herrar (1939) Nekr:er i dagspressen; klipp i Tekn arkiv.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John E Hedin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12732
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John E Hedin, urn:sbl:12732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-19.