Gunnar Hedrén

Född:1865-04-20 – Gunnarskogs församling, Värmlands län
Död:1941-09-11 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Läkare


Band 18 (1969-1971), sida 507.

Meriter

2 Hedrén, Gunnar, f 20 april 1865 i Gunnarskog (Värml), d 11 sept 1941 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: kh Sem H o Jakobina Lovisa (Louise) Söderström. Studier vid h a l i Karlstad 76—82, mogenhetsex vid h a l i Uppsala 9 juni 84, inskr vid UU ht 84, med fil ex där 28 jan 86, MK 30 nov 91, ML 15 dec 97, amanuens vid Akad sjuklus i Uppsala med o pediatriska poliklinik 1 jan 97, amanuens o underläk vid med avd där 1 jan 98—15 sept 99, amanuens vid Karol inst:s rättsmed institution jan 00—nov 01, disp pro gradu vid Karol inst 30 maj 01, MD vid UU 31 maj 01, docent i rätts- o statsmed vid Karol inst 22 okt 01—31 dec 06, obducent vid olika sjukhus i Sthlm maj 02—21, tf prof i patologisk anatomi vid Karol inst vårterminerna 02—10 o höstterminerna 05—07, tf laborator i patologisk anatomi vid Karol inst 1 juli 04—31 dec 05, ord laborator 1 jan 06—10 juni 10, prof i patologisk anatomi vid Karol inst 10 juni 10—25 okt 18, prof i rätts- o statsmed vid Karol inst 25 okt 18—31 aug 31, medl av Medicinalstyns vetensk råd 25 okt 18, v ordf i Nobelkomm 21—26, ordf från 27, rektor vid Karol inst 30 april 27—31 aug 31, ordf för utredn rör det akademiska befordringsväs okt 30—febr 33, insp vid Tandläkarinst 32—41.

G 2 juli 15 i Malmö (S:t Petri) m Hedvig Axelina Kreüger, f 29 aug 77 i Västerås, d 23 nov 62 i Sthlm (Hedv El), dtr till lantbrukaren Axel Herman Julius K o Johanna Örling.

Biografi

Redan under studieåren arbetade H på patologiska institutionen i Uppsala under P Hedenius och C Sundberg. Hos S E Henschen fick han klinisk utbildning. Vid Karolinska institutet tjänstgjorde han hos rättsmedicinaren A Key-Åberg och patologen C Wallis.

Inom rättsmedicinen granskade H i sin doktorsavhandling de fosterfördrivningsbrott i Sverige, som under tiden 1851—1900 varit föremål för medikolegal undersökning. Antalet kända fall hade starkt ökat under 90-talet beroende på att gul fosfor från tändstickor användes. Följden blev att kvinnorna ofta dog i fosforförgiftning. Det var fråga om brott, och H utredde läkarens medverkan vid brottsutredningen.

H hade att undersöka döda spädbarn. Han redovisade skador i bukorganen samt intrakraniella blödningar även efter normala förlossningar. Båda iakttagelserna har, vid sidan av den kliniska innebörden, stor betydelse för rättssäkerheten. Det ålåg varje tjänsteläkare att på anfordran utföra rättsmedicinska obduktioner. Uppdragen var sällsynta, låg utanför läkarnas vanliga arbete och detta gick ut över utlåtandenas kvalitet. H föreslog 1902, att dessa undersökningar skulle centraliseras till ett fåtal specialister, ett förslag som genomfördes mer än fyrtio år senare.

Inom patologin bidrog H bl a med en samvetsgrann studie över det s k tuberkulösa primärkomplexet, dvs de typiska förändringar som uppträder i infekterade organ vid den första infektionen med tuberkelbak-terier. Studien belyste, att kroppen kunde infekteras antingen via svalget, lungorna eller tarmen, frågor av vikt i kampen mot tuberkulosen.

H var skapt till administratör, han ägde stor arbetsförmåga, klokhet, skärpa i omdömet och formell säkerhet samt hade sinne för hälso-, sjukvårds- och utbildningsfrågornas juridiska och förvaltningsmässiga aspekter. Han blev ledamot i en rad statliga kommittéer och utredningar. Till allas belåtenhet fyllde han den svåra uppgiften som rektor vid Karolinska institutet med dess alla bestämda och stridiga viljor. De stora frågorna gällde det nya undervisningssjukhuset (Karolinska sjukhuset), institutets flyttning till Norrbackaområdet samt tandläkar-och sjukgymnastutbildningen. Sjukgymnasterna blev en kår inom sjukvården utan uppgifter inom friskgymnastik och idrott. Till studenternas båtnad införde H kursundervisning i patologi och i rätts- och statsmedicin. Efter pensioneringen åtog han sig att leda Tandläkarinstitutets organisatoriska utveckling mot en verklig högskola.

Till sin natur var H kärv, reserverad och försiktig, plikttrogen och rättrådig, med stora krav på sig själv och andra. Han såg abstrakt och teoretiserande på medicinska problem och var noga med att all text skulle vara formellt invändningsfri. Hans stil var utförlig, invecklad men opersonlig. Han framträdde ej utåt, och trots alla hans skrifter och skrivelser förblir hans personlighet anonym. Endast den närmare vänkretsen visste att han kunde spela fiol och att han var lidelsefullt intresserad av sociala och politiska frågor.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Tjänstehandliar o några brev från H i Karol inst.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH 3: Suppl, Sthlm 1901, s XV, 4: 2, 1932, s 321 f, 4: 5, 1935, s 555. Dessutom: Berättelse öfver den samforskning rörande kancersjukdomen i Sverige som Svenska läkaresällskapet den 6 juni 1905 beslutat utföra afgifven af Svenska läkaresällskapets kancerforskningskommitté. Sthlm 1907. 62 s, 3 kartor. (Föret, tills med J Berg, E O Hultgren, O Sandberg o F Westermark; Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 37.) — Kriminalantropologiska studier över barnamord i Sverige åren 1880—1885 och 1927 —1932 (Svenska läkartidningen, årg 32, 1935, Sthlm, s 545—558). — Om rätt till tjänsteårsberäkning för läkare jämlikt särskilda bestämmelser fastställda av Kungl. maj:t samt avseende åren 1932—1936 (Medicinska föreningens tidskrift, årg 16, 1938, s 36—41). — Några synpunkter rörande det medicinska examensväsendet och dess organisation (ibid, s 129—131). — Lärobok i rättsmedicin. Sthlm 1938. 284 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED.s konseljakter 10 juni 1910, nr 30, o 25 okt 1918, nr 17, RA.

W Bosaeus, nekr över H (Sv läkartidn, 38, 1941); F Henschen, nekr över H (Med fören :s tidskr, 19, 1941); dens, Min långa väg till Salamanca (1957); Karolinska mediko-kirurgiska inst:s hist, 1—3 (1910); Karolinska mediko-kirurgiska inst:s hist 1910— 1960, 1—3 (1960); Karolinska mediko-kirurgiska inst:s årsberättelser; Redogörelse för Tandläkarinst (årsberättelser 1932—1941); SLH 3:4, 4:2 o 5 (1897, 1932, 1935); G Westin, Några drag ur tandläkarinst :s 50-åriga hist (Odontolog fören :s tidskr, 12, 1948); dens, Några betydelsefulla data i utveckl av sv odontolog forskn o undervisn (Odontologisk tidskr, 63, 1955).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar Hedrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-06-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12751
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar Hedrén, urn:sbl:12751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-06-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se