Carl Gustaf Hellqvist

Född:1851-12-15 – Kung Karls församling, Västmanlands län
Död:1890-11-19 – Tyskland (i München)

Historiemålare, Genremålare


Band 18 (1969-1971), sida 587.

Meriter

Hellqvist, Carl Gustaf, f 15 dec 1851 i Kung Karls förs (Vm), d 19 nov 1890 i München. Föräldrar: skomakaren Carl Gustaf H o Maja Stina Wennerström. Lärling hos Fritz Ahlgrensson vid K teaterns dekorationsateljé 63, elev vid FrKA:s principskola 64, vid antikskolan 3 april 67, vid modell- o kompositionsskolan 18 mars 69, skämttecknare i Kasper 69, studier vid FrKA:s målarskola o h antikskola 71, erhöll k medaljen 75, studier vid L Loevenstams etsningsskola 75, i Paris 75—76, erhöll femårigt resestip 77, bosatt i München, agré vid FrKA 80, v prof vid FrKA 30 maj 85, prof vid Konstakad i Berlin med tillträde 1 april 86. — LFrKA 83.

G 12 sept 82 i München m Julie Karoline Friederike Thiersch, f 10 sept 59 i München, död 20 jan 33 i Bad Reichenhall, dtr till prof Ludwig T o Pauline Kirch.

Biografi

H växte upp i en fattig och barnrik skomakarfamilj i Kungsör. Hans konstnärliga begåvning upptäcktes av Axelina Carlsson, som var guvernant i kanslirådet P A Wallmarks familj, och av henne fick han sina första lektioner i teckning. Genom familjen Wallmarks förmedling blev han 1863 gratis-elev hos Fritz Ahlgrensson vid K teaterns dekorationsateljé och från 1864 studerade han samtidigt vid konstakademin. Han inriktade sig på att bli historiemålare och fick enligt akademins årsberättelse 1891 ovanligt många lovord av skolledningen. Han erhöll 21 mars 1867 Meyerska medaljen och 1872—74 smärre stipendier. H:s studietid fullföljdes under stora umbäranden, senare lättade genom uppdrag som illustratör åt Albert Bonnier och i Ny illustrerad tidning. Av sina lärare skall han särskilt ha fått stöd av A Malmström och G v Rosen; av Axelina Carlsson, som flyttat till Sthlm, fick han lektioner i allmänbildande ämnen. Hans starka ambitioner ledde dock till att hans kontakt med akademikamraterna blev mindre god, och han kom aldrig att förena sig med dem i opponentrörelsen mot akademin.

Ett danskt uppdrag att resa till Trondheim och teckna Oscar II :s kröning 1873 gav honom möjlighet att företa en längre fotvandring i Norge, året därpå följd av en i Dalarna, som H själv betecknat som mycket betydelsefull. H deltog i de av konstakademin utlysta tävlingarna 1873, 1874 och 1875 och utställde första gången på akademiutställningen 1873. För sin målning »Gustaf I anklagar biskopen Peder Sunnanväder inför domkapitlet i Westerås» (inköpt av Oscar II) erhöll H 1875 k medaljen. Han har själv betonat den betydelse G v Rosen och genom honom Hendrik Leys haft för utarbetandet av denna målning med dess strävan efter tidstrogenhet och realism.

H reste 1875 till Paris, där han hyrde en egen ateljé och bl a målade »Ludvig XI i sin lustgård» (Gbgs mus), men ekonomiska skäl tvingade honom redan 1876 att återvända till Sthlm och sin illustrationsverksamhet där. När han 1877 fick ett efter J Kronberg ledigt statligt stipendium under fem år, for han till Tyskland. Resan gick till Miinchen över Liineburg, Lübeck, Hildesheim och Nürnberg, på vilka ställen han studerade den tidiga medeltidens »härliga» byggnader, kyrkor och rådhus. H bosatte sig i Miinchen och fick där studera i mästarklassen hos Karl Pilotoy, då akademidirektör och ledande tysk historiemålare. I München målade han bl a »Gretchen med sitt döda barn», som utställdes på salongen i Paris 1878 och som han vid besök på utställningen fann vara ett exempel på hur man inte bör måla. Återkommen till Miinchen med nya intryck från det franska friluftsmåleriet flyttade han ut sitt staffli i Pilotoys trädgård och målade där 1879 »Peder Sunnanväders och Mäster Knuts skymfliga intåg i Stockholm 1526», inköpt för Metropolitan museum i New York, senare överlämnad till Nationalmuseum, Sthlm. Georg Nordensvan har betecknat denna målning som H:s mästerprov, där hans kolorit ljusnat. Intryck från spanjoren F Pradilla anses här kunna påvisas. Målningen väckte stor uppmärksamhet på konstutställningen i Miinchen 1879 och ledde till att H kallades till agré vid konstakademin i Sthlm. Under vintern 1879—80 fortsatte han sitt friluftsmåleri på den frusna Starnbergersjön vid München med målningen »Sten Sture d y.s död på Mälarens is» (Nat:mus).

Även i Tyskland uppehöll H sina förbindelser med Ny illustrerad tidning, som 1881 sände honom till Karlsruhe för att teckna av kronprins Gustavs förmälning. Han fick nu även måla ett porträtt i akvarell av kronprinsessan Victoria, utställt på konstakademin i Miinchen 1881 under »ett med blommor och fjärilar målat glas».

Redan 1875 gjorde H på ort och ställe förberedande skisser till målningen »Waldemar Atterdag brandskattar Visby», och 1880 började han på allvar med denna stora målning, fullbordad 1882. Verket exponerades på världsutställningen i Wien 1882 och belönades med första klassens guldmedalj samt inköptes av utställningslotteriet (nu i Nat: mus); på Parisersalongen 1883 belönades den endast med mention honorable. Man räknade H i Paris som tillhörande den gamla Munchenskolan, medan man i Tyskland samtidigt ansåg honom som påverkad av ytlig, modern fransk konst.

Efter sitt giftermål 1882 tillbragte H med sin hustru två vintrar i Paris, där han bl a målade ett porträtt av sin maka, som i färg och uppställning står de samtida pariser-svenskarnas måleri nära (Gripsholm). Här tillkom också »Disputationen mellan Olaus Petri och Peder Galle» (1883, Nat:mus) och på beställning målade han »Luthers ankomst till Wartburg» (privat ägo, Berlin). 1884 tillkom »Förskjuten», visande en ihjälfrusen mor med sitt barn, halvt begravd av snö i det bayerska höglandet (Nationalgalleriet, Berlin). I andra genrebilder återgav han i tidens smak landsknektar, munkar (bl a »Munk som trädgårdsarbetare» 1884, Gbgs mus), älskande par och lekande barn. Vid sina ofta förekommande besök hos svärfadern i Berchtesgaden målade han även landskap (bl a en akvarell 1885, Gbgs konstmus). För en akvarell erhöll han 1882 den stora bronsmedaljen vid Bayerische Ländes-, Industrie-, Gewerbe- und Kunstausstellung. H målade även porträtt, främst ett av svärfadern, sittande på en bänk i trädgården till »Villa Thiersch» (privat ägo, Tyskland) samt ett självporträtt 1888 för Uffiziergalleriet i Florens.

H var 1884 åter i Sthlm och målade där »Vid hamnen i Wolgast den 15 juli 1633», då Gustav II Adolfs lik fördes till den sv flottan, utställd på konstakademin 1885 (inköpt av Oscar II; dep i Nyköpings mus). H vikarierade i april och maj 1884 för prof J W Wallander och utnämndes 1885 till v professor vid konstakademin i Berlin. S å föll H under en skridskotur och ådrog sig en hjärnskakning, som i samband med överansträngning ledde till depression. Han kunde dock slutföra sin sista stora historiemålning »Sancta Simplicitas» 1887, återgivande Johan Huss på väg till bålet (Nationalgalleriet, Berlin). Sjukdomen tilltog dock, och i mars 1889 måste han tagas in på ett sinnessjukhus i Miinchen, där han avled i nov 1890. Redan före H:s död ordnade konstföreningen i München en minnesutställning, omnämnd som »en levandes konstnärliga kvarlåtenskap». G Nordensvan har betecknat H som »den mest tyske av våra historiemålare».

H förberedde genom tusentals teckningar efter bevarade dräkter och målningar ett kostymverk, som han dock aldrig hann fullborda. För att ge sina målningar riktig tidskaraktär samlade han i sin ateljé en mångfald föremål från medeltid och renässans. Dessa samlingar auktionerades bort 10 mars 1890 i München (foto och förteckn i Natio-nalmusei arkiv).

Författare

Boo von Malmbo



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv med brev till honom o album med kostymteckn:ar samt akvareller i Nat:musj hand teckn:ar o akvareller även i FrKA o Nord mus.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, Nat:mus arkiv; FrKA :s elevmatr, FrKA.

FrKA. Årsberättelser 1885—91; E Ffult-mark, FrKA:s utställn:ar 1794—1887 (1935); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde århundradet, 2 (1928); SKL; S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 1 (1945); K Wåhlin, G W Palm, J P Södermark, G G H, C Flodman (NT 1891); Ff Wilke, Biographie des Malers C G H (1891).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Hellqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12831, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmbo), hämtad 2019-04-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12831
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Hellqvist, urn:sbl:12831, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmbo), hämtad 2019-04-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se