Daniel Georgii Helsingius

Född:1717
Död:1774-08-12 – Klara församling, Stockholms län

Publicist, Politisk skriftställare


Band 18 (1969-1971), sida 615.

Meriter

Helsingius, Daniel Georgii, f trol 1717, d 12 aug 1774 i Sthlm (Klara). Föräldrar: domprosten i Borgå Georg H o Beata Schmidt. Studier i Borgå från 27, inskr vid Åbo akad 4 febr 32, inskr vid UU 25 jan 35, FK 39, innehade k stipendium 43—47, v notarie i slottsrätten april 48, notarie i k kansliet 11 aug 49, ord notarie i slottsrätten 15 nov 53, k bibliotekarie 1 juni 61, k sekr 29 juni 62, led av k överrätten 20 dec 65. — Politisk skriftställare. — Ogift.

Biografi

H:s uppväxt- och studietid är föga känd. Sannolikt har fadern, som bl a varit lektor i grekiska i Viborg, haft betydelse för hans klassiskt filologiska inriktning. Under sina 15 års universitetsstudier förvärvade han enligt egna uppgifter särskilt goda kunskaper i språk, och 1739 disputerade han på en metafysisk avhandling som visar hans anknytning till tidens modefilosof Wolff.

H kom första gången i rampljuset genom förräderikommissionen mot Johan Gyllen-stierna (bd 17) m fl 1741, då han arresterades av sekreta utskottet för att ej få möjlighet att lämna landet, misstänkt för förgripligt tal och politiska stämplingar. Han utfrågades av kommissionen om påstådda yttranden om politiska frågor, inblandning i riksdagsintriger, främst i bondeståndet, och sin kunskap om de redan arresterade finländarna Arckenholtz och Mathesius förehavanden. På grundval av beslagtagna brev tillvitades han att ha fört korrespondens i allmänna frågor men nekade till detta och andra beskyllningar. De om honom utspridda ryktena förklarade han i varje fall ej ha rört politik, möjligen kortspel och liderlighet. Bevismaterialet befanns otillräckligt och kommissionen måste frige H. Själv hävdade han 1743, då han begärde upprättelse och stipendium för studier eller avlönad tjänst i riksarkivet på extra stat, att han »varit skild ifrån deltagande i politiska rörelser», medan den engelske ministern 1741 påstod att H varit en av hans mest verksamma agenter. Uppenbart är i varje fall att han varit nära vän med mot hattpolitiken oppositionella, bl a i Gyllenstiernska processen invecklade fd Åbostudenter samt med sin tillfällige chef på K biblioteket, skalden Olof Dalin.

Under de närmaste årtiondena i förvaltningstjänst på underordnade poster verkar H vara försvunnen från det politiska livet. Inget tyder heller på att han skrivit politisk litteratur, innan han på 1760-talet framträder som en av mössornas ledande skribenter i den nya tryckfrihetsförordningens spår. Som politisk skribent var han produktiv, som stilist elegant, som paskillant bitande, och hans bildningstyp återspeglas i hans för genren under frihetstiden ovanliga rikedom på klassiska referenser, givetvis med applikation på samtida sv politik. Mössorna visade under detta årtionde sin uppskattning genom flera befordringar, som H uppfattade som si-nekurer och belöning för de tjänster han med sin penna gjorde partiet. Gustav IILs stats-välvning 1772 bör ha försatt H i en brydsam situation. I polemik med sin fiende Gjörwell hade han dokumenterat sig som antirojalist, och i bl a en mot kungen riktad, genomskinlig artikel om Augustus tyranni och sedeslöshet tagit Brutus och Cassius parti. Likväl verkar han snabbt ha inrättat sig efter de nya politiska förhållandena och på något sätt lyckats bli »konung Gustavs förtroendes skribent». Sina sista års publicistiska verksamhet ägnade han framför allt åt Dagligt Allehanda.

Som litteratör var H dock inte bara tidningsman och pamflettist. Redan i unga år lär han ha väckt uppmärksamhet som latinpoet och uppvaktade under senare år framför allt betydande mösspolitiker med hyllningsvers, någon gång även en politisk meningsmotståndare som Anders Johan von Höpken. Till ungdomsårens filosofiska avhandling fogade sig även några vetenskapliga arbeten som ett inlägg om sv språkets »rykt och uppodlande», en ordbok med historiska och moraliska anmärkningar, samt en historisk studie om de fria konsternas »upprinnelse och tillväxt i vårt K Fädernesland», allt enligt FLs egen uppgift.

Omdömena om Ff har växlat i både samtid och eftervärld. Hans främste vedersakare Gjörwell kallade honom i upprörda stunder för en »pöbelglafs» och »publikens bandhund» medan en meningsfrände prisade honom för »stort och skapande snille». Sentida forskare som t ex Sylwan talar om honom som språkkonstnär och mästare inom sin genre men även som grovkornig och helt renons på varje form av idé.

H:s temperamentsfulla, fräna stil och speciella anfallsteknik ger viss individualitet åt hans författarpersonlighet. Samtidigt kan han infogas i en direkt tradition i den sv politiska publicistikens historia, där mössornas betydande rad av särpräglade, sällsynt giftiga pamflettister kan sägas inledas av Arcken-holtz, Bonde och Serenius och avslutas med Rothman och H.

Författare

Ingemar Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv har via hans släkting E M Fant kommit till UUB: i G 102 finns brev 1730—74 (även till andra släktmedlemmar) o i X 240 fullmakter, koncept m m (även för fadern). Enstaka arkivalier i Auto-grafsaml, KB. Av Gyllenstiernska kommissionen beslagtagna handhar i dess arkiv, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Påminnelser vid skriften, kallad Vägvisare til Norje, hemma blifvande landsmän til tjenst, och en djerf penna til billig bestraffning. Framgifne af Pehr Grann-synt. Sthlm 1762. 15 s. [Pseud.] —• Lika brott emot land och folk, lika straffade i Sverige och Frankrike. Sthlm 1766. 4:o. 22 s. [Anon.] —• Auctoren til öfversättningen af en svensk mans tankar 1675. helsar utgifvaren af Ari-starchus, med en lärd kyss. Sthlm 1769. 4:o. 12 s. [Anon.] — Triumviratet på Momi parnass, tecknadt efter trenne i sit slag goda originaler, posten, hatten och landsboen. St 1*. Sthlm 1769. 4:o. 32 s. [Anon.] — Mathe-matiskt försök til försvar af den, genom någre lagtolkare, vanskapade Svea rikes regerings-forme. Sthlm 1769. 4:o. 20 s. [Anon.] — Juhl-klapp til muserna. 1769. Sthlm 1769. 4:o. (7) s. [Anon vers.] — Columna votiva liber-tati sauciae appensa et Carolo Kroger [1769] ... d. 5. m. decemb. e. a. dicata. HolmiaE 1769. Pat-fol. (1) s. [Liksom följ i stenstil.] —• Grift-stod uprest åt ett växande cadavre och tillämnad Dumheten. Här hvilar Ol. K. Slyngel . . . Sthlm 1770. Fol. (1) s. [Anon.] — Den svenske Confusius til den svenske Gali-mathias 1770. Sthlm 1770. 12 s. [Anon.] — En chinesisk philosophs egna tankar, om engelska friheten: öfversättning, med anmärkningar. Af en svensk världs-medborgare. Sthlm 1771. 4:o. 16 s. [Anon.] — En ofrälsemans reflexioner öfver hof-rätts-rådet och cammar-herren Bergenstråles memorial af den 15 augusti 1771. Sthlm 1771. 4:o. (8) s. [Anon; annan uppl Norrköping s å.] — Auctoren til ofrälse-mans reflexioner hälsar af bästa hjerta både ombudet och författaren af den svenska Thersites. Sthlm 1771. 4:o. (8) s. [Anon.] —• Auctoren til en ofrälse-mans reflexioner, helsar Pacificus den II:dra vän-kärligen. Sthlm 1771. 4:o. (8) s. [Anon.] —¦ Välment svar i bref, til auctoren af veckoskriften Åskådaren, öfver dess i 14:e stycket gjorda anmärkningar vid inscriptioner på öhl-kannor och portraitter. Sthlm 1771. 4:o. 8 s. [Anon, tillskr H av Apelblad.] —¦ En ärlig mans bref til en sin vän, om de inactive lec-torerne i Strengnäs. Sthlm 1771. 4:o. (4) s. [Undert Misoschismus; annan uppl Norrköping s å.] — En ärlig mans andra, bref til de inactive lectorerne i Strengnäs. [Rubr.] Sthlm 1772. 4:o. (8) s. [Undert Misoschismus.] — Reflexioner, hämtade utur romerska historien, öfver de stridige tänk-sätt om Caesar och Brutus, som, i anledning af biskopens herr doctor Serenii, samt lagmannen och riddaren H. Falkenbergs vota, unanimiteten i justitiae-deputation af höglofl. ridderskapet och adelen, behagat fatta emot unanimiteten af de tre ofrälse stånden. Delte i trenne afdelningar. Sthlm 1772. 4:o. (16) s. [Anon.] — Bidrag i Dagligt allehanda 1767—74, Sthlm. Ytterligare begravnings- eller gratulationsskrifter i stenstil, oftast polemiska och på latin, till Gustaf Helsingius 1740, Anders v Duben 1758 (anon), Fredrik Gyllenborg 1759 (anon), Anders Johan v Höpken 1761, Ture Gabriel Bielke 1763, Axel Gottlieb Reuterholm 1763, Albin Grundelstjerna 1763, Otto Wilhelm De Geer 1769 (anon, 2 uppl), Anders Nordencrantz 1772 (även på sv); 3 st skrifter till div tillfällen 1772—73 se E M Fant, nedan anf arb 1809, där skr till Grundelstjerna och Nordencrantz omtryckts.

översatt: [C Ff v Lichtenstern,] En svensk mans tankar om dess fädernes-lands tilstånd, år 1675. öfvers ifrån latin, med korta anmärkningar, lämpade til närvarande tid. Sthlm 1769. 4:o. 15 s. [Anon.] 2. upl s å. [Anon.] — Bref til konungen i England, ifrån auctoren til vecko-skriften Junius. öfvers. Sthlm 1770. 4:o. 20 s. [Anon.] — En bondes märkeliga tal, hållit inför romerska senaten för femtonhundrade år tilbaka. öfvers ifrån latin. Sthlm 1771. 4:o. 16 s. [Anon, efter sammanställning ur div klassiska förf av A de Gueva-ra.] [Ny uppl] Norrköping 1771. 4:o. 16 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Gyllenstiernska kommissionens prot, handl :ar o brev, prot o handhar i Kanslikoll :s arkiv, SU :s prot, Biographica, RA.

S Boberg, Gustav III o tryckfriheten (1951); I Carlsson, Olof Dalin o den politiska propagandan inför »lilla ofreden» (1966); C Eichhorn, Nya sv studier (1881), s 1—19; E M Fant, De parodia (1776); dens, Diss de scriptoribus Svecis, sub prima li-bertatis preli periodo, 1766—1772, 1* (1809); FBH; En sthlmskrönika ur G C Gjörwells brev (1920); A Ffultin, Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litt hist (SSLF 1910); O Jägerskiöld, Den sv utrikespohs hist, 2:2 (1957); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); V Lagus, Åbo akad:s matr, 1 (1891); V Loos, En avisa genom två sekler. Norrköpings tidn:ar 1758—1958 (1958); Lundstedt; Riksdagstidn:arna 1760 —62 o 1765—66; G Svanfeldt, Posten 1768 ¦—1769 (1937); O Sylwan, Sv pressens hist (1896); UUM 1700—1750 (1919—1923).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Daniel Georgii Helsingius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12848, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Carlsson), hämtad 2019-06-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12848
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Daniel Georgii Helsingius, urn:sbl:12848, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Carlsson), hämtad 2019-06-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se