H Edvard Henke

Född:1874-02-28 – Västra Alstads församling, Skåne län
Död:1946-06-07 – Oscars församling, Stockholms län

Industriidkare


Band 18 (1969-1971), sida 632.

Meriter

Henke, Hans Edvard, f 28 febr 1874 i V Alstad (Malm), d 7 juni 1946 i Sthlm (Osc). Föräldrar: snickarmästaren Anders Ohlsson o Ingrid Ohlsdtr. Mogenhetsex vid h a l i Malmö 93, e kammarskrivare vid tullkammaren i Malmö 93, handelstjänsteman vid Skånska cementab i Malmö, Hamburg o Berlin, kontorschef vid Elektriska ab AEG i Sthlm, disp o led av styr för ab Skandinaviska glödlampfabriken i Nyköping 04 —06, grundade ab Sthlms glödlampfabrik 06, verkst dir o led av styr där 06—17, led av styr i ASEA 11—21, i Sv turbinfabriksab Ljungström (STAL) 16—21, i ab Liljeholmens kabelverk 16—21, m fl bolag, grundade ab Elektraverken 17, verkst dir o led av styr där 17—30, en av stiftarna av Sveriges elektroindustrifören 18 (v ordf 20—44), led av styr för Sveriges allm exportfören 20— 44 (ordf i ekomutsk 40—44), fullm i Sveriges tekn-industriella skiljedomsinst 21— 44, en av stiftarna av Sv fören för Ijuskultur 26 (ordf 26—44), stiftare av Fören för elektricitetens rationella användn (Fera) 27 (v ordf 27—44), generalkonsul för Lettland 29—39, verkst dir o led av styr i ab Osram-Elektraverken 30—41, en av stiftarna av Tekn mus 30.

G 15 juni 01 i Malmö (S:t Petri) m Esther Forsberg, f 29 sept 75 där (ibid), d 23 dec 59 i Sthlm (Osc), dtr till telegrafassistenten Jacob F o Mathilda Dorotea Aspelin.

Biografi

Edvard H kom tidigt i kontakt med glödlampsbranschen — en ung gren av elektro-industrien med stora utvecklingsmöjligheter. H anställdes nämligen vid den stora elektriska berlinfirman AEG:s sthlmskontor, vilken firma, trots införseltullar, även uppträdde som farlig konkurrent till de få och obetydliga sv glödlampsfabrikerna. Efter några år som kontorschef hos AEG blev H disponent för Skandinaviska glödlampfabri-ken i Nyköping. Denna var den enda inhemska glödlampsfabrik, som överlevt sekelskiftets kris, och han började energiskt befästa och utveckla företaget till större lönsamhet. Han undersökte dock snart möjligheterna att starta egen rörelse, och 1906 bildades ab Sthlms glödlampfabrik med H som verkställande direktör.

Firman hade snabbt stora framgångar och så småningom tillkom dotterföretag med tillverkning bl a av ficklampsbatterier (Sv batterifabriken Electra 1914), termosflaskor (Sv isoleringsflaskfabriken Thermos 1914) och elektriska mätinstrument. När koltrådslamporna började ersättas av metalltrådslampor, uppsatte H en fabrik för tillverkning av wolframtråd (Tungsten wire works ab 1913). Under första världskriget var H:s företag av stor betydelse för den ekonomiska beredskapen. Han begagnade tidpunkten till uppförandet av ett nytt stort fabrikskomplex vid Ringvägen 98 med bl a ett glasbruk med exportkapacitet. Dit förlade han även administrationen för alla sina företag, vilka 1917 sammanfördes till ett bolag — ab Elektraverken. Kolborsttillverkningen skedde dock vid Katrineberg och instrumentfabriken fick ny industribyggnad i Västberga, där H även sörjde för arbetarnas bostäder. Bolaget övertog dessutom ASEA:s fabrikation av elektriska kok- och värmeapparater samt installationsmateriel. H tillhörde även ASEA:s och flera av dess dotterföretags styrelser. Ordförande i ab Elektraver-kens styrelse var ASEA:s direktör J Sigfrid Edström till 1939.

Den av H lancerade Kungslampan blev en stor framgång, och glödlampsfabriken ansågs snart vara Skandinaviens största med export till ett flertal europeiska länder. För att hindra patentstrider och framför allt hämma en ruinerande priskonkurrens bildades tidigt en internationell glödlampskon-vention (Internationale Glühlampen Preis-verein = IGP). Därigenom kunde tekniska framsteg utbytas, viss standardisering göras och en rättvis kvotering av marknaden företagas. De sv fabrikanterna ansåg sig ej böra stå utanför denna, varför en sv avdelning bildades med H som ordförande. H företog omfattande resor till USA och flertalet länder i Europa 1924, då slutligen IGP ombildades till världskartellen Phoebus i Geneve. H blev mycket uppskattad både i det internationella samarbetet och inom landet genom sin taktiska smidighet och framsynthet.

I Tyskland slog firmorna AEG och Siemens ihop sina glödlampstillverkningar i ett företag — OSRAM. För att trygga ab Elektraverkens ekonomiska ställning anslöts detta bolag 1930 till Osramkoncernen under namnet ab Osram-Elektraverken. Skandinaviska glödlampfabriken anslöt sig av samma skäl till holländska Philipskoncernen. Dessa båda storföretag behärskade sedan den sv marknaden. Men de var båda bundna av det internationella kartellavtalets prisklausuler. Situationen blev därför mycket svårbemästrad, då Kooperativa förbundet 1930 började egen, oberoende glödlampsfabrikation under ledning av Elektraverkens förutvarande fabrikschef H Schlott och till lägre konsumentpriser. H:s diplomatiska skicklighet sattes på hårda prov, innan ett temporärt kompromissavtal kom till stånd mellan Phoebus och KF.

H intresserade sig också starkt för belysningsstandardens höjande. Han var bl a initiativtagare till och ordförande i 18 år för Sv föreningen för ljuskultur, som arbetade för riktigare belysning i hemmen och på arbetsplatserna. När sv forngravar 1929 upptäcktes i Lettland var H bland initiativtagarna till de sv utgrävningarna. Han blev samma år lettisk generalkonsul, stödde med stort nit förbindelserna med Balticum och visade hjälpsamhet mot lettiska studerande. Även lovande unga konstnärer stödde han och var bland de första, som »upptäckte» Carl Milles.

Trots alla engagemang verkade H aldrig jäktad. Han hade en godmodig pondus, förenad med viss stränghet och saklighet. I nära 40 år höll han sin ledande position genom alla kriser och bolagsförändringar. Vid avgången från ab Osram-Elektraverken 1941 lät bolaget prägla en medalj över honom. Sina sista uppdrag nedlade han först i 70-årsåldern. Det av honom grundade storföretaget kom under andra världskrigets slutskede under flyktkapitalbyråns förvaltning. Det såldes 1947 under uppseendeväckande former till KF för nedläggelse men övertogs följande år av ett privat konsortium och gick en ny framtid till mötes.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s efterlämnade handhar hos sonen, v konsul Jerker H, Sthlm.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsaml i Tekniska mus:s arkiv.

Ab Elektraverken (Sthlms näringsliv, 2, 1924); Ab Osram-Electraverken (Stor-Stock-holm, ed W Swahn, 1950); ASEA:s hist 1883—1948, bd 1 (1955); L Blume, H E H (Dödsrunor utg av S:te Örjens Gille, bd 3, saml 17, 1947); Elektroteknisk industri (Sveriges industri 1936); L Eronn, Luma o kartellen (KF:s kongresstryck 1948); A Hedberg, Världsmonopolet i glödlampor (1931); W Sjölin, Med förenade krafter (1949); Sv-TeknF; 1874 års män (1927); nekr i SvD 8 juni 1946, i Tidskr för Ljuskultur 1946, nr 2. o i tidskr ERA 1946, nr 6.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Edvard Henke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12862
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Edvard Henke, urn:sbl:12862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se