Albert G Henning

Född:1881-09-04 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län
Död:1963-12-05 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län

Författare, Posttjänsteman


Band 18 (1969-1971), sida 640.

Meriter

Henning, Albert Gustaf, f 4 sept 1881 i Kristianstad, d 5 dec 1963 där. Föräldrar: handl Frans Gustaf Peterson och Ida Amalia Blomberg. Studier vid Kristianstads lärov, eo postexpeditör 24 april 03, ord i Kristianstad 28 dec 09, förste postassistent i Motala 4 nov 27, postmästare i Kumla 11 okt 35, kontrollör i Ystad 14 aug 36, postmästare i Älvsjö 25 juli 41, avsked 17 april 46. — Förf. — Ogift.

Biografi

Redan i den diktsamling med vilken Albert H debuterade — Den tysta elden (1909) — hade han färdigbildat sin stil och utformat sin andliga profil. Han visade sig vara en blid och eterisk poet av inåtvänd läggning. Hans landskapsbilder var besjälade. Det var framför allt vattendragen, svämmena och insjöarna i sin hemtrakt som han fångade och återgav i milda, lågmälda och innerliga strofer. I viss mån anknöt H i sin än beskrivande, än symboliska naturpoesi till den skånska lyriska skolan med namn som A U Bååth, Ola Hansson och Vilhelm Ekelund. I formellt avseende präglades H:s dikter av hans trohet mot traditionella mönster: han odlade gärna sonetten eller byggde eljest sina dikter med en strikt iakttagen metrisk regelbundenhet.

I huvudsak följde H i sin senare diktning de linjer som redan avtecknar sig i hans debutdikter. Speglingar (1915), Meditationer (1919), Stjärnskymning (1923), Den oroliga lågan (1929), September (1936) och Det beständiga (1953) visar honom både som finstämd landskapspoet och som visionär tankediktare. Karakteristiskt för H var att han lät observationen av närbelägna, naturvuxna ting växa ut till kosmisk betraktelse. Slutstrofen i Ett blad — i samlingen Den oroliga lågan — illustrerar detta: »Så famnas av din cirkel/all världens krets till slut,/så växer i din skepnad/ett väldigt kosmos ut,/o blad, du rymdens like,/du livets stänk, vari/mitt liv och Alltets speglas/i djupstämd harmoni.»

Inslag av såväl platonism som kristen betraktelse märker man i H:s poesi. »Det beständiga» var för spiritualisten H en själens flamma som är ett återsken av ett evigt ljus »ovan tidens skiftesrika värld». I sin genom åren bevarade stillsamt reflekterande, karaktärsfulla hållning var H en arvtagare till den sv adertonhundratalsidealismen, sådan den representeras av först och främst Tegnér och Viktor Rydberg.

I det urval av sina dikter som H 1949 utgav under titeln Helgdagar kommer såväl den melodiösa och förandligade naturpoesien som den elegiskt tillbakablickande minnesdikten och den idealistiska centrallyriken till sin rätt.

H utgav 1942 en minnesskildring med titeln När 1900-talet var nytt. Bidrag till en Kristianstadskrönika. H ger där en summarisk teckning av världsläget vid sekelskiftet och en utblick över det politiska och kulturella livet i Sverige vid den tiden, men huvudparten av utrymmet ägnar han åt »residens-, hovrätts- och garnisonsstaden» Kristianstad. Figurer ur militär- och ämbetsmannakretsar passerar revy, men inte heller skolans värld, tidningsmännens miljö eller resande teatersällskaps föreställningar försummas. Bland de personer som skymtar i galleriet märker man Fredrik Böök och Gustaf Hellström.

I viss mån överraskande tendenser visade den som poet så blide H i det politiska skriveri, varåt han ägnade sig under det andra världskrigets år. Sina ursprungligen i tidningen Dagsposten under åren 1943—49 införda artiklar sammanställde han 1949 till boken I världstragediens år. Reflexioner och randanmärkningar till tidshändelser i samband med andra världskriget. H visade sig där vara en synnerligen avancerad ideologisk kämpe för det nationalsocialistiska Tyskland.

Författare

Johannes Edfelt



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den tysta elden. Dikter. Sthlm 1909. 136 s. — Speglingar. Dikter. Sthlm 1915. 108 s. — Meditationer. Dikter. Sthlm 1919. 128 s. — Stjärnskymning. Dikter. Sthlm 1923. 119 s. — Kantat (Världs-postföreningens femtioårsjubileum . . . [verso:] Festföreställning å Kungl. teatern . . . den 16 augusti 1924, Sthlm 1924, s 6—21 [fr övers parallellt]). — Den oroliga lågan. Dikter. Sthlm 1929. 147 s. — Hyllning till människokärleken. Kantat vid Svenska Röda korsets högtidssammankomst den 2 maj 1930. Text . . . tonsatt för solo, kör och orkester av Hugo Alfvén. Sthlm 1930. Ils. — September. Dikter. Sthlm 1936. 151 s. — När 1900-talet var nytt. Bidrag till en Kristianstadskrönika. Kristanstad 1942. 116 s. [Sep:] När 1900-ta-let var nytt. Ett begynnelsekapitel ... 13 s. — En »femtekolonnare» deklarerar. Sthlm 1.943. 39 s. [Undert A. H-g.] — Tysk grymhet och engelsk humanitet. En replik till överste W. Kleen. Sthlm 1943. 40 s. [Undert A. H-g.] — Propagandasymfoniens tre satser. Sthlm 1943. 35 s. [Undert A. H-g.] — Är Englands sak vår? Otidsenliga betraktelser av en svensk. Sthlm 1944. 80 s. [Undert A. H-g.] — Helgdagar. Ett urval dikter. Kristianstad 1949. 172 s. —¦ I världstragediens år. Reflexioner och randanmärkningar till tidshändelser i samband med andra världskriget av A. H-g. Sthlm 1949. 318 s. [Sign.] — Det beständiga. Dikter. [Lund, tr] Malmö 1953. 91 s. — Dikter i OoB 1916, 1920, 1922, 1924, 1929, 1934 f. — Art i Dagsposten 1943—49, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: art till H:s 50-årsdag i SvD 3 sept 1931; F Böök, Essayer o Kritiker 1915 —16 o 1919—20 (1917 o 1921); Grape; G Lindblad, A H o hans nya dikter (idun 1920); F Vetterlund, Sv skalder i posten (Posten i forntid o nutid, (1924).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Albert G Henning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12869, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johannes Edfelt), hämtad 2020-12-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12869
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Albert G Henning, urn:sbl:12869, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johannes Edfelt), hämtad 2020-12-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se