Biografi

von Hermansson (urspr Hermansson), släkt, härstammande från rådmannen Herman Persson (d 1676) i Vadstena. Hans son vax- o fackelmakaren Herman H (1622–1705) i Sthlm blev far till handlanden Erik H (1670–1719) i Riga, fänriken Petter Flitz f 1671) i Holland, flera hantverkare i Sthlm o Johan H (1679–1737), som i ungdomen kallade sig Bijbärg. Den sistnämnde blev, ehuru han ej var magister, juris adjunkt i Uppsala 1707, juris naturæ et moralium professor i Lund 1715 o professor skytteanus i Uppsala 1717. J H fick anseende som en av tidens förnämsta latinska vältalare o var mycket produktiv som författare av akademiska avhandlingar i skilda ämnen. Ang hans undervisning se under H 1 nedan.

I sitt äktenskap med en dtr till ärkebiskop Matthias Steuchius blev han far till flera barn, som 1744 adlades med namnet v H. Döttrama blev gifta med professorerna N Rosén v Rosenstein o dennes bror E Rosenblad samt biskoparna J Serenius o O Kiörning. Bland sönerna var presidenten Matthias v H (H 1) o generalmajoren Johan v H (H 2).

Den förre blev 1762 friherre o 1771 greve. Hans sonson löjtnant Carl Johan v H (1795–1871) kom i besittning av fideikommisset Farna bruk i Gunnilbo (Vm) med Bockhammars bruk i samma sn 1833 efter sin svågers död o en uppseendeväckande process samt av Frötuna bruk i Glanshammar (Ör) 1846 efter sin svärmors död. Han blev känd som en av representationsreformens ivrigaste motståndare på riksdagen 1865–66. Hans son löjtnant Carl Fredrik v H (1827–1906) köpte 1873 Virsbo bruk i Ramnäs (Vm) men gick i konkurs 1891. Med honom utdog släkten på manssidan.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: G Annerstedt, UU:s hist II:1—III:2 (1908—14); O Broman, Hälsingesläkter (1953); Carlander; S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); E Frondin, Memoria ... Johannis H:ii (1737); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, 1—2 (1956—59); A Grape, Ihreska handskr:saml, 1—2 (1949); K W Herdin, Bygge o bo, 2 (1934); Lindahl, 8 (1903); L Linnarsson, Sveriges statsskick under frihetstiden. Några teser ur professor Skyt-teanus H:s föreläsningar på 1720-talet (Festskr till ... Axel Brusewitz, 1941); [H Molin,] Wirsbo (1943), s 36; Professores Skyttiani (StvT 1922), s 302 f; H Schück, Inbjudningsskr till åhörande af de offentliga föreläsningar med hvilka ...JR Kjellén samt . . . E H C Reuterskiöld tillträda sina ämbeten (1916), s 58—66; A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 1497 f; R Strandberg, Grevlig skåning kallad dum o blev den siste av sin ätt (Arbetet 6 nov 1955); UUM 1 (1900), s 360; B Wedberg, Konungens högsta domstol 1809—44 (1940), s 312—18; M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668—1868, 2 (1868); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar (2 uppl), 1 (1930), s 248, 260; Örnberg, 10 (1894).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hermansson, von, Hermansson, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12910, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12910
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hermansson, von, Hermansson, släkt, urn:sbl:12910, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.