Hermelin, släkt



Band 18 (1969-1971), sida 701.

Biografi

Hermelin, släkt, härstammande från borgmästaren Nils Månsson (1606–73) i Filipstad. Hans son Olof Skragge kallade sig från 1678 H o blev professor o kansliråd (H 1) samt adlades 1702. Dennes sonson livdrabanten Carl Johan H (1731–63) rymde 1756 ur riket via Fredrikshald o Kristiania till Hamburg för att undgå följderna av att han befordrat den för delaktighet i hovpartiets revolutionsförsök anklagade livdrabanten I Silfverhielms flykt. 1760 blev han kapten i Braunschweig. Hans bror livdrabanten Nils Malkolm H (1735–74), som senare blev kapten i sv tjänst, dömdes 1756 till böter för delaktighet i Silfverhielms flykt. En tredje bror, major Johan Gustaf H (1728–97), blev 1795 sv agent i Braunschweig. Uppgiften, att även deras kusin livdrabanten Olof H (f 1721, d utomlands före 1797) skulle ha varit inblandad i hovpartiets revolutionsförsök, torde vara oriktig.

Halvbror till deras far var Carl H (1707–89), vars mor var syster till fd riksrådet Samuel Åkerhielm d y. Han avancerade vid krigsexpeditionen till eo protokollssekreterare 1747, eo krigsråd så o statssekreterare 1761. Vid mössornas övertagande av makten 1765 blev H ett av de sex nya riksråden, sedan han enträget undanbett sig rådsförslaget men av lantmarskalken o adeln trugats att kvarstå. Enligt den franske ambassadören var han den ende av de nya riksråden som hade förstånd o ambition (»esprit et application»). 1766 blev H friherre, o 1767 blev han kansler för Åbo universitet. Då hattarna 1769 återfick makten, var han ett av de tio riksråd som licentierades. Vid den nya riksrådslicentieringen 1772 erbjöds H återinträde i rådet men tillbakavisade anbudet. 1761 hade han köpt Nor i Knivsta (Sth), o 1776 fick han K M:ts medgivande att på detta säteri överföra den fideikommissnatur som Vik i Kimito (Åbo län) fått genom testamente av hans hustrus syster Brita Margareta Benzelstierna 1759. Nor kom sedan att ärvas av H:s son bergsrådet (H 2) äldste sons ättlingar ända till 1918. Det förvandlades då till ett fideikommisskapital, vars nuvarande innehavare är Samuel Gustaf H:s sonsons sonson fd rektorn för Jönköpings läns lantmannaskola i Tenhult (Jönk) Alf H (f 1893, d 1977[1]).

Samuel Gustaf H var i sitt 1:a äktenskap gift med en äldre tidigt avliden syster till sedermera fältmarskalken J A Sandels, som gifte sig med en dtr till honom i hans 2:a äktenskap. Den andra hustrun var dtr till kommerserådet Samuel af Söderling. Genom sitt testamente 1797 gjorde denne sitt säteri Gripenberg i Säby (Jönk) med underlydande till fideikommiss för den yngre dtrsonen, sedermera kammarherren August Söderling H (1794–1865). Denne blev far till landskapsmålaren Olof H (H 3), vars son var landskapsmålaren Olof Tryggve H (1856–1951).

August Söderling H:s äldste son, Samuel Axel H (1818–1915) på Gripenberg, var 1867 riksdagsman i FK o köpte 1878 Ulvåsa i Ekebyborna (Ög). I äktenskap med en dtr till Peter Fjellstedt (bd 16) blev Axel H far till godsägaren o riksdagsmannen Joseph H (H 5) på Gripenberg samt författaren o översättaren Axel Eric H (H 6). Dtr till Joseph H är fd rektorn för Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad i Julita (Söd) Honorine H Grönbech (f 1886, d 1977[2]), g 1947 m den danske religionshistorikern professor Vilhelm Peter Grönbech (1873–1948).

Axel o Olof H:s bror underlöjtnanten David H (1823–94) på Åsby vid Eskilstuna blev far till överste Sven David Alfred H (H 4) o löjtnant Carl David Richard H (1862–1946), som genom sitt äktenskap kom i besittning av godset Fröllinge i Getinge (Hall). Han var riksdagsman i FK 1913–19 o i AK 1921–24 samt ordförande i bl a Sv hemslöjdsföreningarnas riksförbund 1912–21, styrelsen för ab Hallands frökontor 1917–43, expropriationsnämnden i Hallands län 1918–35, ab Sv ull 1919–34, Hallands hushållningssällskap 1921–29 o Halländska hemslöjdsföreningen 1926–36. Sven H blev far till överste David H (1897–1971) o kommendör Sven H (f 1901, d 1984[3]), o Richard H blev far till godsägarna o ryttmästarna Carl-Magnus H (1900–71) på Stjärnarp i Eldsberga (Hall) o Gustaf H (f 1902, d 1975[4]) på Fröllinge. Brorson till Sven o Richard H var konstnären Folke Edvardsson H (1880–1955).

Axel, David o Olof H:s yngre bror löjtnant Carl Maximilian H (1828–1923) på Torsvi i Torsvi (Upps) blev far till byråchefen i domänstyrelsen Thorsten Wilhelm H (1864–1931). Brorson till Thorsten H är trädgårdsarkitekten Sven H (f 1900, d 1984[5]).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksdagskommissionens 1755 —56 prot (R 5653), f 1319v, prot:reg (R 5656), dombok (R 5659), nr 10, 23, o acter, 2 (R 5662) : brev från Johan Gustaf H till Carl Johan H 17 juni 1756, kommittéarkiv 220, vol 1, 3, RA; excerpter om revolutionsförsöket 1756 hos fil lic Ulla Johanson, Sthlm.

B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); S E Bring, Sv boklex 1700—1829. Rättegångshandl :ar (1958); S Granlund, Frih Carl David Richard H (Kamratfören »Smålandsartilleris-ter.» Årsbok 1947, s 278—82); Joseph H, Släktsägner o minnen (1927); O Jägerskiöld, Hovet o författa:frågan 1760—66 (1943); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); R Lagerborg, Ur en värmlandssläkts öden (1919); L Linnarsson, Riksrådens licen-tiering (1943); Malmström; S Olsson, Olof H (1953); N Rodén, Herrnhutiska o ny-evangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); B Sallnäs, Samuel Åker-hielm dy (1947); Samzelius; J Silfving, Gri- penbergs sätesgård (Från Sommabygd till Vätterstrand, 7, 1963); SKL; Slott o herresäten i Sverige. Uppland, 1 (1967), Halland. Bohuslän. Blekinge (1968); SMoK; B Steck-zén, Krigskollegii hist, 2—3 (1937); G Stiern-stedt, Lantjunkare (1939); F Ström, Halländska profiler (Halland 1945); T Åberg o F Jerrewing, Halländska biografier (ibid); E Äkerhielm, Gripenberg (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Småland, 1—2, 1909); dens, Sv gods o gårdar (2 uppl), 1—2 (1930).

Gjorda rättelser och tillägg

<p>1. D&ouml;ds&aring;r tillagt</p>, 2016-05-31
<p>2. D&ouml;ds&aring;r tillagt</p>, 2016-05-31
<p>3. D&ouml;ds&aring;r tillagt</p>, 2016-05-31
<p>4. D&ouml;ds&aring;r tillagt</p>, 2016-05-31
<p>5. D&ouml;ds&aring;r tillagt</p>, 2016-05-31


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hermelin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12914, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-06-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12914
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hermelin, släkt, urn:sbl:12914, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-06-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se