Hernlund, släkt



Band 18 (1969-1971), sida 722.

Biografi

Hernlund, släkt från N Härene (Skar), härstammande från bröderna stadsbetjänten Jonas H (d 1782, 44 år gammal) i Gbg o bryggaren Erik H (1753—1802) i Marstrand.

Den förre blev far till postmästaren Carl Magnus H (1778—1819) i Eksjö. Dennes son rådmannen Johan Anton H (1807—75) i Eksjö blev far till landskapsmålaren o tecknaren Carl Ferdinand H (1837—1902). 1862 tjänstgjorde Ferdinand Ff som teckningslärare i hemstaden Eksjö. Han blev 1863 elev till P D Holm i Sthlm o påverkades av dennes idylliska landskapsmåleri. H valde gärna enkla, odramatiska motiv från det östgötska landskapet. Målningarna är harmoniska, fyllda av sommarljus o grönska. 1883 vistades H i Frankrike o kom där i kontakt med Fontainebleau- o Barbizonskolorna. H eftersträvade enkelhet o renhet i konturen o lyckades bäst i de små formaten. Han blev 1887 LFrKA.

Erik H blev far till faktorn vid Lilla Edet Carl Magnus H (1784—1822). Dennes son handlanden fohan Erik H (1812—49) i Gbg blev far till Carl Hugo H (1848—1914). Hugo H blev 1875 fil kand o tjänstgjorde därefter vid RA o olika läroverk. 1880 publicerade han tillsammans med fil dr K A Melin Sv läsebok för allmänna läroverkens mellanklasser, som spriddes i flera upplagor. 1882 blev H fil dr på avhandlingen Bidrag till den sv skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet 1718—1809, 1: 1718—1760, som han 1892 kompletterade med en aktbilaga jämte orienterande sammanställningar. Från 1884 till sin död var H rektor för Nya elementarskolan i Sthlm. Under hans rekto-rat ersattes den fria flyttningen med klassläsning, varjämte sådana reformer prövades som inrättande av en praktisk avslutningsklass o en nyspråklig gymnasielinje. H publicerade även Ferieläsning i sv litteratur, 1—2 (1894), tillsammans med R Steffen, o flera smärre undervisningshistoriska arbeten. Han hade också talrika offentliga förtroendeuppdrag. Från 1889 var H sålunda ledamot av Sthlms stadsfullmäktige. Efter att ha gjort sig impopulär på vänsterhåll genom ett av högkyrklig intolerans präglat angrepp på Sthlms arbetarinstitut under stadsfullmäktiges statdebatt i dec 1902, blev han trots stöd från de moderata o Sthlms Dagblad utslagen ur stadsfullmäktige 1903. 1904 deltog H i bildandet av Allmänna valmansförbundet, o 1905 kom han åter in i stadsfullmäktige. 1909 kandiderade han förgäves vid valet till FK men nådde så högt röstetal, att han 1910 vid en uppkommen vakans blev riksdagsman. Då H ej blev omvald 1911, avsade han sig ledamotskapet i stadsfullmäktige. Ehuru skicklig o arbetsam kom han på grund av långt driven fasthet som strängt konservativ försvarare av den bestående samhällsordningen ej att spela någon mera framträdande roll inom politiken, där han i debatterna emellanåt använde samma barska ton som mot sina elever.

Hans son Carl August Vilhelm H (1888— 1966) blev fil lic 1912 o var efter tjänstgöring i Rikets allmänna kartverk byrådirektör i lantmäteristyrelsen 1920—31 (extra 1917) o arbetschef för Rikets allmänna kartverks avdelning för ekonomiska arbeten o stom-kartearbeten från 1931 (tf 1930). 1937—54 var Vilhelm H överdirektör för kartverket. 1922—42 var han ledamot av Sthlms stadsfullmäktige, där han var l:e vice ordförande 1938—42 o ordförande i dess högergrupp 1929—30 o 1934—36.

En annan son till Hugo H är fd häradshövding Ebbe H (f 1891), Umeå. Son till denne är l:e ombudsmannen i Sv journalistförbundet Carl Hugo H (f 1922), Sthlm.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs bouppt 1774: 981 (ang Jonas H:s härstamn från N Härene, Skar), GLA; V Ljungfors saml, LUB.

[J Asproth,] Sthlms stadsfullm 1913—38 (1938); B Cnattingius, Carl Ferdinand H (Medd från Östergödands o Linköpings stads mus 1948—50) o där anf litt; Grape; Hugo H (H8D 13, 1911—12); K Kilbom, Cirkeln slutes (1955); E Kölgren, Läroverksmatr 1908 •—09 (1909); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); C G Laurin, Minnen 1888 —98 (1930); P E L[indströ]m, Karl (Carl) Hugo H (NF:s 2 uppl, 11, 1909); V Mill-qvist, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm :s femtioårsjubileum, 1913); SKL o där anf litt; SMoK; Sv släktkal 1938, 1963; K Tarschys, »Sv språket o litteraturen» (1955); H Wijkmark, Från Nya elementarskolans ungdomstid (1928); Vilhelm H 70 år (SvD 9 febr 1958); Vilhelm H. Stadsfullm :s nye förste vice ordf (AVF för Sthlm, medlemsblad 1938, nr 9); A Wåhl-strand, Allm valmansförb :s tillkomst (1946); Örnberg, 2 (1886; tr 1885). — E Hilde-brand, Sthlms stadsfullm 1911—20 (1952); A Nauckhoff, Ferdinand H (Idun 1902); R Tomson, Etik o politik, 1—3 (1962—64).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hernlund, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12924, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12924
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hernlund, släkt, urn:sbl:12924, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se