Ernst J A Herslow

Född:1838-07-21 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död:1926-02-09 – Johannes församling, Stockholms län

Jurist, Kansliråd


Band 18 (1969-1971), sida 734.

Meriter

2 Herslow, Ernst Johan Adalbert, bror till H 1, f 21 juli 1838 i Karlskrona, d 9 febr 1926 i Sthlm (Joh). Studentex vid LU 14 sept 55, kansliex 28 okt 57, ex till rättegångsverken 10 dec 59, auskultant i Skånska hovrätten 14 dec 59, v häradsh 16 jan 65, auditör i Wendes art:reg 18 okt 72—21 maj 74, fiskal i hovrätten 27 maj 74, tf rev:sekr 14 juli 74, assessor i hovrätten 16 okt 74, konstit revisekr 25 juni 75, ord rev:sekr 2 mars 77, byråchef för lagärenden i justitie-dep 26 sept 84, justitieråd 19 mars 86—aug 08, ordf i styr för Sthlms högskola 95—00. — Jur hedersdr vid LU 31 maj 00.

G 16 juni 72 i Fredrikshald i Norge m Josephine Gran, f 24 juli 46 där, d 11 mars 23 i Sthlm (Joh), dtr till kaptenen Hans Ogmann G o Annette Helene Dorothea Gloersen.

Biografi

Från nioårsåldem växte Ernst H upp i Bösarps prästgård på »Söderslätt» i Skåne. Han gick i latinskolan i Malmö och studerade i Lund. Efter tingstjänst i Luggude domsaga, domarkarriär i Skånska hovrätten (då i Kristianstad) och tio års tjänstgöring i justitierevisionen var H under halvtannat år byråchef för lagärenden i justitiedepartementet och därmed också självskriven ledamot av Nya lagberedningen. Det var han som inom departementet utarbetade förslaget till 1886 års lag om ansvarighet för skada, förorsakad av järnvägsdrift. Beredningens mångåriga sysslande med en planerad processreform hade vid denna tid, 1880-ta-lets mitt, avstannat, och det gällde nu närmast att utarbeta förslag till lagstiftning i skilda ämnen av mindre räckvidd. H:s namn är därvid främst knutet till det lagförslag, som ledde till 1887 års lag om skiljemän.

H tillhörde 1886—1908 Högsta domstolen. »Med en beläsenhet vida utöver det då för tiden hos domstolsjurister vanliga måttet», säger en minnestecknare (B Wedberg), »tillika praktiskt välförfaren, skarpsinnig och outtröttligt arbetsam vann han inom domstolen en framskjuten ställning redan innan han nådde platsen som dess äldste ledamot . . .» H utmärktes enligt samme minnestecknare också av »en stridbar energi och levande nitälskan för rätten».

H utgav en kommentar till nyssnämnda ansvarighetslag, publicerade förutom annat en principundersökning rörande arbetsgivares ansvarighet för olycksfall i arbetet och ombesörjde en edition av 1877 års utsök-ningslag med förklaringar, prejudikat mm. Hans omfattande bildning och kulturella intressen medförde hans val (av Sv akademin) till ledamot av styrelsen för Sthlms högskola, vars ordförande han också var. H:s orientering och inriktning på det religiösa och kyrkliga området kan belysas av hans ställningstagande vid det tillfälle 1893, då Högsta domstolen hade att yttra sig över ett av en kommitté utarbetat lagförslag om främmande trosbekännares upptagande i sv kyrkan. Enligt förslaget skulle upptagandet vara beroende av bl a att aspiranten förde en oförvitlig vandel. Som den ende av de i ärendet deltagande justitieråden reagerade H mot detta villkor, som han inte fann överensstämmande med kristendomens anda och väsen. »Den allmänna kristna kyrkans uppgift att vara en för alla . .. öppen nådes-, räddnings- och fostringsanstalt förbjuder ... uppställandet av något sådant villkor . ..», yttrade han. Vid sin behandling av propositionen i ämnet till 1894 års riksdag anslöt sig såväl lagutskottet som AK till H:s mening.

Författare

Einar Sprinchorn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om ansvarighet för skada i följd af jernvägs drift. Sthlm 1887. 126 s. [Utdrag härur med samma tit] Gbg 1913. 16 s. — Arbetsgifvarens ansvarighet för olycksfall i arbetet. Skadeståndspligt eller obligatorisk försäkring? (Tidsskrift for Retsvidenskab, Aarg 4, 1891, [Kristiania,] s 406-^47). — Det nya jorddelningsinstitutet, ägostyckning. [Sthlm 1896.] 6 s. [NJA, afd 2, årg 21, 1896, 6.]

Utgivit: Utsökningslagen och dithörande författningar med förklaringar, prejudikat, hänvisningar och sakregister, Sthlm 1895, 207 s, 3 tab; 2. uppl öfversedd samt utvidgad 1903, 298 s, 4 tab.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Gullberg, Justitieraatr 1902 (1902); Lunds hm, 2:3 (1951); E M Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); B Wedberg, nekr över H (SvJT 1926). — Bihang till riksdagens prot 1894 saml 1, avd 1, bd 2, prop nr 14.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst J A Herslow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12936
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst J A Herslow, urn:sbl:12936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se