Meriter

5 af Geijerstam, Carl Fredrik Ragnar, f 13 dec 1901 på Rockhammar, Fellingsbro (Ör), d 26 nov 1946 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: brukspatronen Carl af G o Eivor Clara Marit Stanzén. Studentex i Örebro 20, civiling vid KTH 25, ing vid Östanfors sulfitfabrik (Folkärna, Kopp) 26, vid ab Klippans finpappersbruk (V Sönnarslöv, Krist) 27, disponent för Rockhammars bruks ab 28, verkst dir där 29–34, anställd vid H Gebers förlag 37–45, tidskr Husmoderns rådgivare i moraliska frågor 41–46. – Författare.

G 21 maj 26 i Lidingö m danspedagogen Brita Hedvig Elisabet Gemmel, f 20 mars 02 i V Sönnarslöv, omg 49 m G:s kusin flygdirektören Bengt Gustaf af G (d 62), dtr till ingenjören Harald Julius G o Edit Wilma Teodora Hultner.

Biografi

Ragnar af G började tidigt skriva, stimulerad av starka litterära intressen i hemmet. Fadern hade i sin boksamling äldre och yngre författare och bedrev gärna högläsning, bl a av Heine, Ibsen och Anatole France. G var medveten om sitt dubbla litterära påbrå; från farmodern, syster till skalden C D af Wirsén, och från fädernesläkten. Han kände sig som värmlänning och var från 1937 »ständig krönikör» i Geijerska släktföreningen.

G debuterade 1934 med diktsamlingen Livets väg, där kärleks- och naturupplevelser tolkades under intryck från skilda håll, bl a Karlfeldt och P Géraldy, men vände sig sedan till romanen. Som berättare anknöt G till den realism som följde på nittiotalet och är på håll besläktad med sin samtida från 1930-talet Olle Hedberg. Han tog särskilt intryck av Hjalmar Söderberg; det är ingen tillfällighet att huvudpersonen i hans första roman, En brukshistoria (1935), som ung får ha som favoritbok Hjärtats oro. Av Söderberg lärde G att se och återge människors yttre och sätt att tala; hans dialog är ledig. Han anknöt gärna till aktuella händelser, bl a Kreugerkraschen, som svårt drabbade hans släkt, och de antidemokratiska rörelserna före och under andra världskriget, och fällde in betraktelser av allmän natur i själva berättelsen. Resonören G trädde direkt fram i Utsikt från dalen (1942), där han efterlyste »en från föråldrade dogmer befriad tro». Utom av Söderberg tog G intryck av bl a Hjalmar Bergman, skildraren av den bergslagsmiljö, som han själv vuxit upp i och inspirerades av redan i sin debutroman. Av betydelse för G var också samtida författare som S Lewis och D H Lawrence. G hämtade i regel personer och motiv ur högre socialgrupper. Erotiska konflikter inom och utom äktenskapet var huvudämnet hos honom. Hans elegant skrivna, stundom lätt moraliserande romaner fick på sin tid en bred läsekrets.

Författare

Harald Elovson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Livets väg. Dikter. Sthlm 1934. 92 s. — En brukshistoria. Roman. Sthlm 1935. 312 s. 2.-3. uppl 1935, 1936. — Gyllenfalks. Roman. Sthlm 1936. 378 s. 2.-5. uppl s å, ny uppl 1941, 308 s. — Flickan hon går i dansen. Roman. Sthlm 1937. 304 s. 2.—4. uppl så. — Tre fruar. Roman. Sthlm 1940. 256 s. Nytr s å, ny uppl 1953, 222 s (De bästa böckerna, 6). — Lill. Roman. Sthlm 1941. 238 s. Nytr så. — Utsikt från dalen. Försök till en människo- och tidsanalys. Sthlm (tr Mariestad) 1942. 87 s. — Detta edert förbund. Roman. Sthlm 1943. 252 s. — Medv i: Krönika över Geijerska. släktmötet 1937, Upps 1939, o G:ska släktmötet i Sthlm 2 september 1944, Sthlm 1945.

Översatt: V Ganning, Mr. Finchley upptäcker England, Sthlm 1935, 341 s, 2.-3. uppl 1935, 1936; dens, Polykarpus, Sthlm 1936, 316 s, 2.—4. uppl s å; I Fineman, Doktor Addams, Sthlm (tr Upps) 1941, 474 s, 2. uppl s å; E Raymond, Fräls oss ifrån ondo. Roman, Sthlm 1936, 479 s, 2.-7. uppl s 8. uppl 1937; dens, Det var en gång en familj. Roman, Sthlm 1937, 432 s; dens, Staden därnere. Roman, Sthlm 1938, 420 s; F Walker, Till okänd ort. En äventyrares liv„ Sthlm 1935, 262 s, 2. uppl s å.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bruksdisponenten som blev förf (Idun 1935, nr 51, s 7 ff); L Geijer, Släkten Geijer ... (1953), s 182 f; Geijerska släktmötet på Ransäter 1–3 aug 1947 (1948), s 10; S Stolpe, R af G in memoriam (Aftonbladet 3/12 1946).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C F Ragnar Geijerstam, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12990, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Elovson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12990
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C F Ragnar Geijerstam, af, urn:sbl:12990, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Elovson), hämtad 2024-04-20.