Giers, släkter



Band 17 (1967-1969), sida 117.

Biografi

Giers (Gjers), släkter.

1 Handlanden i Borås Hans Nilsson Gärs (levde ännu 1700) var född i Gässlösa strax utanför staden (enl dpb-notis om hans dtr 1694). Han blev far till kyrkoherden Andreas (ej Andreas Johannes) G (1696–1756) i Bredared (Älvsb), som var riksdagsman 1742–43. Från honom härstammade en västgötsk prästsläkt, som utdog i Sverige i mitten av 1800-talet.

2 Skräddaren Peter G (1673–1732) i Hudiksvall blev far till Eric Petter G (1701–80). För sitt deltagande aug 1723 i den pietistiska sammankomsten i Sickla, sydost om Sthlm, anklagades han inför en särskild kommission 1723–25 men benådades. G var då hjälppräst hos en komminister i Sthlms Storkyrkoförsamling, som nu av konsistoriet förbjöds att ha honom i sin tjänst. Han blev emellertid 1726 komminister i Skeppsholms-församlingen under den bekante Eric Tolstadius, vilken han efterträdde som kyrkoherde 1747. Genom konrektorn vid stadens trivialskola Thore Odhelius vanns G senare för herrnhutismen, till vars ivrigaste förkämpar han kom att höra. Hans aftonsångspredikningar fyllde Skeppsholmskyrkan med många av de allvarliga fromma ur olika läger, o hans predikningar o uppbyggelsetraktater kom att bli flitigt lästa även under 1800-talets väckelser. Särskilt må nämnas G:s på en gång undervisande o uppbyggliga skrift Kärnan af Doct. Luthers lära (1748), varav nya upplagor utkom 1799, 1827, 1852, 1859 o 1863 samt en finsk översättning 1861. Som kyrkoherde visade han sig även vara en praktiskt skicklig organisatör o ekonom.

G:s dotter Margareta Christina G (1731–96), g m professor Olof Murén, var verksam som målarinna, o sonen Eric G (1729–91) var grosshandlare i Sthlm till 1777, då han uppsade sitt burskap o flyttade till Sätra i Ed (Sth), därefter till Hakunge i Össeby-Garn (Sth)[1].

3 Överstelöjtnant Ambjörn G (d 1745) i Gbg var efter Tönningens kapitulation dansk fånge 1713–16 o deltog därefter i Karl XII:s norska fälttåg. Han blev farfar till kommendanten i Gbg överste Gustav Gjers (1748–—1825). Söner till denne var bl a postdirektörerna Anders Gjers (1789— 1865) o Gustav Adolf Gjers (1797–1876) i Gbg, av vilka den förre blev far till magistratssekreteraren där Gustav Edvard Gjers (1815–81). En annan son till överste Gustav Gjers blev farfar till metallurgen o chefsingenjören Carl Johan (John) Gjers (1830–98), som från 1851 var verksam i England o blev internationellt känd som uppfinnare av nya metoder vid järnframställning. Hans bror Samuel Gjers (1840–1900) var expert på ståltillverkning o modern bruksdrift o grundade jämte en svåger en ingenjörsfirma i Arboga 1876.

Ambjörn G sålde 1721 ett hus i Gbg tillsammans med varvskommissarien o överkamreraren i Karlskrona Lorentz G (d 1733), som alltså troligen var hans bror. Denne blev far till köpmannen Lorentz G (1718–63) i S:t Petersburg. Flera av dennes ättlingar nådde höga poster i rysk tjänst, framför allt hans sonsons son, utrikesministern Nikolaj G (1820–95), som var rysk envoyé i Sthlm 1872–75.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs stads arkiv A II a: 1, GLA. — G Asplund, Släkten G (Gjers) från Gbg jämte en del andra G:släkter (1943); G Brandt, Några blad ur Skeppsholms förs:s hist (1942), s 73 f; P E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); C C[allmer], rec av The Education of a Russian Statesman, The Memoirs of Nicho-las Karlovich G (HT 1964, s 503 f); M Fahl, Matrikel (The Royal Bachelor's Club, 1947); C C Gjörwell, Anteckn:r om sig sjelf, samtida personer o händelser 1731—57 (Saml:r utg för De skånska landskapens hist o arkeol fören, 3, 1875), s 66; C Heijl, Familjen Heijls härstamning (1952), s 14, 24 f; J Holmgren, Norrlandsläseriet (1948); C Klingberg, Göta Par Bricoles första hundrade år 1801—1901 (1901); N Odenvik, Eric Tolstadius (1942); dens, Sven Roséns dag- bok 1730—31 (1948); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680— 1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); N Rodén, Herrnhutiska o nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); H Schiick, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 24 f; Sv Släktkal 1943.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare uppgift om bostadsort efter Stockholm, 2018-11-22


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Giers, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13059, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-11-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13059
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Giers, släkter, urn:sbl:13059, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-11-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se