Jacob Edvard Gille

Född:1814-08-10 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1880-11-08 – Finska församling, Stockholms län

Musiker, Tonsättare


Band 17 (1967-1969), sida 126.

Meriter

Gille, Jacob Edvard, f 10 aug 1814 i Sthlm (Ad Fredr), d 8 nov 1880 där (Finska). Föräldrar: juveleraren Jacob G o Sophia Ulrica Arrhenius. Notarie vid Sthlms stads bokauktionskammare 50—76, organist vid Katolska kyrkan i Sthlm, dirigent vid Humlegårdsteatern 52 o vid Mindre teatern i Sthlm. — LMA 65.

G 38 m Maria Sophia Dalin, f 10 mars 13 i Danviks-Sicklaö förs (Sth), d 22 aug 05 i Sthlm (Finska), dtr till inspektören Nils D o Anna Nyberg.

Biografi

Som många andra musiker under 1800-talet bedrev G i stor utsträckning sin musikaliska verksamhet vid sidan av ett borgerligt yrke. Hans produktion är dock för samtida förhållanden anmärkningsvärt omfattande och mångsidig; ett stort antal verktyper finns företrädda. Som musiker synes han i huvudsak ha varit autodidakt. En uppgift som har anförts i flera olika sammanhang, att han 1831 inskrevs vid Musik-konservatoriet, har inte kunnat bekräftas, men han förvärvade ändå en grundlig teknisk skolning. Enligt ett samtida uttalande behärskade han »flera instrumenter», ett omdöme som stöds av att han publicerade två läroböcker, Liten violinskola (i två uppl) och Liten violoncellskola. Om hans pedagogiska verksamhet vittnar också ett kontrakt (A 18: 35, MAB) rörande undervisning i pianospelning (1842—44), slutet med den av J P Cronhamn grundade Sångföreningen. I sammanhanget kan även nämnas en handskriven kompositionslära (MAB), »enkelt och lättfattligt utarbetad efter Albrechtsberger, Fux, Koch, Beethoven, Schilling m fl», vars titel dessutom ger antydningar om G:s stilistiska inriktning.

Allmänt kan om G:s musik sägas, att hans kompositioner uppvisar en för samtida sv tonsättare inte ovanlig skiktning av olika stilar. Främst genom sina nio mässor (uppförda i katolska församlingen under hans tid som organist och körledare där) framstår han som en, låt vara moderat, sv representant för den s k cecilianismen — en riktning inom 1800-talets kyrkomusik som hämtade sin inspiration i palestrinatidens vokalpolyfoni. Det rör sig i G:s fall emellertid mer om en idémässig påverkan än om ett odlande av cecilianismens stränga a cappella-ideal. Hos G övergår tvärtom gärna den kontrapunktiska fakturen i skenpolyfoni eller rent homofon sats. I vissa partier gör sig också inflytanden från tonsättare som Spohr och Mendelssohn tydligt märkbara (jfr Moberg).

Påfallande i G:s produktion är instrumentalmusikens kvantitativa dominans; inte minst kammarmusiken är rikt företrädd. Här liksom i kyrkomusiken är det de kompositionstekniska aspekterna som träder i förgrunden. De med didaktisk omsorg genomförda fugorna i tre orgelsonater (av vilka en, tillägnad Gustaf Mankell, består av »en fuga och två dubbelfugor å 3 soggetti») kan närmast betraktas som kontrapunktiska stilövningar. Överhuvud präglas G:s orkester- och kammarmusikverk av hans beroende av wienklassiska förebilder. Såväl den formella uppbyggnaden som stilistiska enskildheter för tankarna till Haydn, Mozart och Beethoven. G ansluter sig här till en utbredd sv sekundärtradition.

Av G:s verk har endast ett fåtal kompositioner utkommit i tryck — med undantag för de av Musikaliska konstföreningen utgivna Mässa nr 7 och Pianotrio fiss-moll främst smärre sånger och pianostycken. I hans skapande märks en tydlig inriktning på de större formerna. Även om hans produktion inte i högre grad utmärks av idérikedom eller fantasifullhet och behåller en »akademisk» prägel — av Adolf Lindgren karakteriserad som »ämbetsmannens torrhet» — höjer han sig ändå genom sitt tekniska kunnande över det amatörmässiga genomsnittet bland tidens sv tonsättare.

Författare

Anders Lönn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av G:s produktion i MAB. Brev där o i KB (10 st till L O Josephson).

Tryckta arbeten

Kompositioner i handskrift: Operor: Masken (1845); Abraham (1854); Lamech med svärdet (1855; ofullb); Allt för kungen (1872). —Skådespelsmusik: Douglas (1856); Axel och Walborg (s å); A. F. (1859); Bra-ge i Valhall (1862); Också många vänner, litet vänskap (s å). — Operett: Qvinnolist eller den lurade Cadin (1875). — Orkester: Midsommar Festen Symphonie [F] op. 29 [uppf 1850]; Symphonie (2 in D) [uppf 1855]; Symphonie [Ess] 1844; Populär Symphonie [G]; Symphonie [c] op. 50; Concert-Ouver-ture [e]; Ouverture [D] op. 60; Svenska Polskor Harmoniserade och arrangerade för Orchester (1859) [i Musikhist museet, Sthlm]. — Orgel (eller piano): Sonate . . . Innehållande Introduction [c], Fuga [c], Andantino [F] och Dubbelfuga [G]; Sonate [c], . . . innehållande Introduction, Fuga och Fuga å 3 Soggetti; Sonate . . . Innehållande En Fuga [B] och två Dubbel Fugor [c, G] å 3 Soggetti. — Piano: Sonate [A]; Sonate [fiss] op. 25; Sonate [Dess]. — Piano 4 händer: Suite [C]. —¦ Piano o violin: Sonate [a; även vcl]; Sonate [a; även vcl] op. 21; Sonate [c] op. 22; Grand Duo Concertant [e] op. 18 sur... motifs de 1'opera »Le Masque»; Populär Symphoni [G] arrangerad i Duett. — Piano, violin o violoncell: Trio [f]; Trio [A; även flöjt o vcl]; Trio [F; även flöjt o vcl]; Sång-Scen in D (No 1); Stor Sonate [f] op. 60 [även i version för pianokvintett]. — Violin, viola o violoncell: Trio [C]. — Tre flöjter: Trio [F; end vla-stämma, i st f flauto 3], — Stråkkvartett: Quartette [A]; Violin-Quar-tette [G] op. 24; Violin quartette [Ess]; Vio-linquartett [C]. — Pianokvartett: Stor Quartette [g] (1869); [med blåsinstr:] Qvartette [Ess; för piano, vi, clar eller via, vcl eller fag] op. 23; Quartette [Ess; för piano, kornett, tenorhorn o fagott] (1851). — Sextett: Grande Sonate Concertante [E; för piano, violin, klarinett, violoncell, horn o kontra-bas] op. 12 (1840). — Mässor för bl kör o orgel: Missa No 1 in B op. 75 [uppf 1852]; Missa No 2 in..C .[uppf 1853]; Missa No 3 in E [även orkesterstämmor]; Missa No 4 in C; Missa No 5 in D; Missa No 6 in C; Missa No 7 [A; även orkesterstämmor]; Missa No 8 in D; Messa Nr 9 in E. Requiem [c] för 3-st Chör och orchester (1851). — Kantater o andra körverk: Davids 51 Psalm [för soli, bl kör o orkester]; Te Deum [D; för bl kör o orgel]; Davids 90 Psalm; Stabat Mäter (1844); Jagten [även: Höst-Jagten] Cantat för mansröster [med orkester]; Gustaf Adolphs död, Tonmålning för Orgel, orchester och Chör (1846); Den svenske krigaren, cantat [för solo, kör o orkester; uppf 6.10 1850; manuskript ej återfunnet]. — Sång o piano: Sju Enkla Melodiska Sånger, häfte 1—2; Fyra Andeliga Sånger cp. 51; Kyrko-Aria »Sänd mig din ande» [med piano eller orgel]; »Excelsior» (1869). — Sång o orkester: Davids 90de Psalm; Sopran-Aria »Oänd-lige, allsmägtige» ur Oratorium »Guds lof». — Dessutom harmonisering av Samuel Co-lumbus' »Odac sueticae» [manuskript ej återfunnet].

Kompositioner i tryck: Piano: Lätta och Walda Winter Soirée Dansar, Sthlm; Laura, brillant Nyårs-Wals för 1843, Sthlm; Sv Na-tional-Sångarnes Album. Favorit-Qvartetter arrangerade för Piano, 1—2, Sthlm [1862/ 63?]; Sånger utförda vid de Concerter Upsala student-corps allmänna sångförening gif-vit i Stockholm 1859 arrangerade för piano, Sthlm [1859], — Piano, violin o violoncell: Trio [fiss], Sthlm (Musikaliska konstföreningen 1863). — Sång o piano: »Vi täcke dig Gud», Sthlm 1833; »Hvar är min älskling», Sthim 1852; »När som svanens sång» i Konung Oscars dräpa, Sthlm 1859; Nio af de mest omtyckta sånger utförda af Upsala Student-Corps ... 1859 och 1864 för Alt eller lägre Sopran-röst med . . . Pianoaccompag-nement, Sthlm; Landtmannens sommarsång »Men bön och sång» samt Serenad »Mando-linens strängar ljuda» i Cronhamns Sjung! 2, Sthlm 1866; Den hvita sjörosen »I lummig häck» i Förgät mig ej, årg 1, häfte 1; Aria ur operan Lamech, Sthlm 1855; Ur Messa i E-dur. . . uppförd 1881, 1—3, Sthlm; Gloria ur Messa No 8, Lpz; Gredo ur Messa No 8, Lpz. — Kör o orkester: Missa nr 7 [A], Sthlm (Musikaliska konstföreningen 1863). — Kör a cappella: Tvänne folksånger för mansröster, Sthlm; Gantat »När Nordens ovän hotar», övertryck (1850); I det Fria. Svenska folkmelodier fyrstämmigt satta för mansröster, Sthlm [1863]. —¦ Kör med orgel eller piano: Lofsång »Sjung min själ» i Musica sacra. Sånger för kyrkan och skolan . . . utg. av J. P. Grönhamn, del 2, Sthlm 1867.

Teoretiska arbeten: Hs: Compositions-Lära Enkelt och lättfattligt utarbetad efter Al-brechtsberger, Fux, Koch, Beethoven, Schil-ling m. fl. — Tryck: Liten violin skola hvari de första grunderna för detta instrument klart och fattligt blifva framställda (efter Kreut-zer, Rode, Baillot, Wranizky m fl), Sthlm [1849], ny uppl [1858]; Liten violoncellskola, hvari de första grunderna. . . utarbetad efter Dotzauer, Merk, Kummer, Stiastny m fl, Sthlm [1859].

Källor och litteratur

Källor o litt: Konsertstatistik, Musikhist mus. — FA Dahlgren, Anteckn:r om Sthlms theatrar (1866); Å Lellky, Musikaliska konstfören 1859—1959 (1959); G-A Moberg, Kyrkomusikens hist (1932); O Mo-rales o T Norlind, MA 1771—1921 (1921); Norlind; Ny tidn för musik 1855, s 51—54; Sv musiktidn 1881, s 170, o 1888, s 49—50. ¦— Rec i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Edvard Gille, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13070, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lönn), hämtad 2019-12-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13070
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Edvard Gille, urn:sbl:13070, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lönn), hämtad 2019-12-07.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se