Gisle

Död:före 1170

Biskop


Band 17 (1967-1969), sida 133.

Meriter

Biografi

Gisle (Gislo), biskop i Linköping vid 1100-talets mitt.

G är portalgestalten till den medeltida Linköpingskyrkan och överhuvud den förste sv kyrkoman som framstår såsom individ. Ett biskopssäte Linköping hade sannolikt funnits sedan 1000-talets slut, men helt ovisst är om hans företrädare, såsom den på 1200-talet upplagda biskopslängden uppger, hetat Herbert och Rikard. G:s namn visar, att han till skillnad från missionstidens biskopar var av inhemsk härstamning; kanske hörde han hemma i trakten av sin stiftelse Nydala.

Vid den synod för den nordiska kyrkoprovinsen som den nyblivne ärkebiskopen Eskil 1139 samlade i Lund var jämte danska och norska biskopar »Gyslo Lyngacopensis episcopus» närvarande. Den höga placering han i ett därvid uppsatt privilegiebrev erhåller visar, att han innehaft sin värdighet minst fem år. Sex år senare, 1 sept 1145, assisterade han Eskil vid invigningen av Lundakatedralen och hedrades därvid, tydligen såsom äldste närvarande suffragan, med uppdraget att få inviga sidoaltaret till höger; han kallas därvid även »östgocie episcopus».

Om andlig frändskap med Eskil vittnar introducerandet av cisterciensorden i stiftet. Två dotterstiftelser till Clairvaux inrättades 1143: Alvastra av kung Sverker och hans drottning Ulfhild, Nydala av G. Till Nydala överlämnade G enligt en stadfästelse från 1200-talets början utom platsen för klostret i Vrigstad sn (Västra hd) ett komplex av gårdar i trakten. Enligt lincopensisk tradition emanerade dessa gods ur biskopsbordet; åtminstone delvis kan de dock ha varit G:s privata egendom. Den tionde i Njudung och Finnveden han enligt stadfästelsen skall ha överlåtit kan blott fattas såsom anspråk på del i tionden som den gregorianskt inställde G hävdade. Så länge Nydala bestod hyllades där Linköpingsbiskopen såsom »fundator et defensor».

Flera omständigheter belyser indirekt G:s genomgripande episkopala verksamhet. Det av kardinalen Nicolaus Breakspear samlade sv kyrkomötet ägde rum i Linköping 1153; troligen stod då den äldsta romanska katedralen färdig. I det arkiv som vid 1300-ta-lets slut fanns i domkyrkan var de äldsta handlingarna påvebullor från G:s tid, av Innocentius II (1133—36) och Anastasius (1154). Det äldsta uppgivna vigningsåret för gotländska kyrkor (Åkerbäck, Ala), 1149, faller inom G:s tid. Säkerligen hade då den i Gutasagan återgivna uppgörelsen mellan Linköpingsbiskopen och gutarna ägt rum, enligt vilken biskopen skulle besöka Gotland vart tredje år för att bl a utföra vigningar. 1164 inrättades på ön en dotterstiftelse till Nydala, Roma kloster.

G synes ha varit i livet åtminstone omkr 1160, att döma av att ett av honom till Nydala skänkt gods var tillbytt från kung Karl (Sverkersson). Han var avliden 1170, då biskop Stenar i Linköping deltog i kyrkomötet i Ringsted.

Författare

Herman Schück



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: B Cnattingius, Linköpings domkyrka. Några byggn:hist notiser från 1959—1961 års restaureringsarbeten (Meddel från Östergöths o Linköpings stads mus 1962—1963); Diplomatarium Danicum, Puekke 1:2 (1963); H Schiick, Ecclesia lin-copensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden o Gustav Vasa (1959), o där anf litt av bl a L Weibull o K B Westman; dens, Gotland o biskoparna i Linköping (Gotländskt arkiv, 33, 1961).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gisle, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13078, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2019-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13078
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gisle, urn:sbl:13078, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2019-04-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se