Biografi

Govenius (Gowenius; den finländska grenen vanligen Govinius eller Guvenius), släkt, härstammande från skattebonden Arvid (levde ännu 1653) i Godas, Eskilsäter (Värml), vars son var kh Brynolphus Govinius (d 1693) i Järvisaari i Ingermanland. Dennes son stadsäldsten i Villmanstrand Magnus Govinius (d 1730) blev far till borgmästaren i Helsingfors Zacharias Govinius (1710–88), vars son var kommerserådet Henric Jacob Govinius (1753–1825) i Helsingfors. Zacharias Govinius brorson justitierådmannen i Fredrikshamn Jobst Govinius (1735–74) blev farfar till generallöjtnant Karl Guvenius (f 1803, ej 1804; d 1879), som 1875 blev finländsk adelsman med namnet von Guvenius. Denna adliga släktgren utdog på manssidan med hans son generalmajor Alexander Reinhold von Guvenius (1848–1914).

Magnus Govinius bror Arvid Govinius (d 1716) fick 1691 burskap som köpman i Nyen men måste fly därifrån undan ryssarna o dog i Sundsvall. Hans son rådmannen i Luleå Claes G (1692–1739) blev far till handelsmannen i Luleå Claes G (1727–86), som var riksdagsman 1771–72. Dennes sonson Paul G (1823–86) var tysk vicekonsul i Luleå 1871–86 o var morbror till Paul Peter Waldenström samt far till Gustaf Paul G (1856–1922), som var tysk vicekonsul i Luleå 1888–96.

Claes G d y:s brorson Johan G (1756–1813) blev handelsman i Tomeå o far till den tjärexporterande köpmannen o skeppsredaren Paul Gowenius (1797–1874), som var sv-norsk vicekonsul i Tomeå 1861–74. Dennes son Karl Adolf G (1831–94) var sv-norsk vicekonsul i Torneå 1875–94 o blev far till Charles Bernhard G (1879–1955), som var norsk vicekonsul i Torneå 1917–54.

Johan G:s brorsons son Claes Arvid G (1825–94) blev handlande i Piteå o farfar till den mångsidige målaren, tecknaren o etsaren Rudolf Gowenius (1896–1960), verksam utomlands 1921–39, huvudsakligen i Paris. Han är särskilt känd för sina dekorativa väggmålningar o är representerad med sådana i ett stort antal kyrkor i Frankrike o Sverige. Hans bror godsägare Kurt August Gowenius (f 1900) på Gårdsby (Kron) är g m författarinnan Eva Marianne Gowenius, f Klinckwort (f 1904).

Ovisst är det eventuella sambandet mellan ovannämnda personer o fiskaren i Norrtälje Olof Ersson Ångermans (d 1743) o hans hustru Magdalena Larsdtrs (d 1744) son »navigationsstyrmannen» Lars G (1703–44), vilken enligt Norrtälje db dog »vid fisklägret i Norrland» o begrovs på Arnäs (Vnl) kyrkogård. Dennes son, rådmannen i Norrtälje Lars G (1742—1811), blev far till jägmästaren Lars Gustaf G (1786– 1829) i Sala. Den senares son Henrik Wilhelm Kristian G (1825–1903) skapade en förmögenhet som lanthandlare i Hammarby o Norrsund i Väddö (Sth), ägde 1869–98 Ortala bruk i samma sn o var från 1891 en av delägarna i pantbanken ab Sthlms privat-assistans. Han grundade genom sitt testamente den av Sthlms stad förvaltade stiftelsen »Wilhelm Govenii minne» för uppförande av byggnader till arbetarbostäder. Bror till honom var v komminister Johan Oskar Laurentius G (1828–99), som författade noveller o romaner under pseudonymen »Lars Johan».

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Näs dombok 25–27 sept 1688, GLA; O Kugelbergs slägtant:r, 3: 2, KB; anteckningsbok från 1700-talet om släkterna G o Orre, H Lagergren, Släkten G i Luleå, Norrbottens mus, Luleå; kh K Airas' släkttavla 1917 över Johan G:s ättlingar, Torneå kyrkoarkiv; P-H Klinckwort, Krönika av ätten Gowenius 1953, ex hos godsägare Kurt Gowenius, Gårdsby säteri, Växjö, o hos di-ploming K-J Govenius, Lahtis, Finland; saml:ar om släkten G hos assessor H Walli, Hfors. – M Akiander, Bidr t kännedom om evangelisk-lutherska församl:arne i Ingermanlands stift (1865); C v Bonsdorff, Nyen o Nyenskans (1891), s 139; W Bredberg, P P Waldenströms verksamhet till 1878 (1948); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet (1953); Carpelan (1942); Genealogia Sursilliana (1960); E Gustavsson, Väddö sn, 1 (2:a uppl 1958), s 110 f, 172 f, 2:2 (1960), s 190 f; A Hammaren, Präster o birkarlar (Norrbotten 1966); E A Jansson, Ortala bruk (MHoF 16, 1947), s 113; A Jörgensen, Nyländska avd:s matr 1640—1868 (1911); Karlstads hm, 3 (1848); [P M Lijsing,] Norrtälje lärov:s matr HT 1847–VT 1947 (1947); Lindahl, 9 (1904); Linnström; K K Meinander, Porträtt i Finland före 1800-talet (1931); Millqvist; S Nordenstreng, Fredrikshamns stads hist, 1 (1908), bil, s 20, 2 (1909), bil, s 51; H Samzelius, Studier o ant:r 1–2 (PHT 1901), 5 (PHT 1902), 6 (PHT 1904); dens, Jägeristaten (1915); SPG 19 (1903); B Steckzén o H Wennerström, Luleå stads hist 1621–1921 (1921), 1, s 100, 232, o 2, s 19, 99; Tornio 1621 12/5 1921 (1921); J Vallinkoski, Henkilöhakemisto Historiallisen Arkiston osiin 1–50 (HArk 51:1, 1945); Åhlén 1900–40 (1942), 1941–50 (1953); B Åkerman, Bouppt:r i Helsingfors stad 1679–1808 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Govenius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13111, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13111
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Govenius, släkt, urn:sbl:13111, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.