Mathilda E E Grabow

Född:1852-05-23 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1940-05-29 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Operasångare, Konsertsångare


Band 17 (1967-1969), sida 196.

Meriter

2 Grabow, Mathilda Elisabeth Emma, syster till G 1, f 23 maj 1852 i Sthlm (Ty), d 29 maj 1940 där (Kungsh). Elev vid K teatern 65—71, i Paris 72—76, hovsångerska 86. — Litt et art med briljanter 95, LMA 95.

G i Sthlm (Ty) 14 dec 86 m översten greve Carl Evert Taube, f 30 april 54 i Uppsala, d 21 april 34 i Sthlm (Kungsh), son till lantmätaren greve Henning Adolf T o Gertrud Helena Sofia Adelsköld.

Biografi

Vid K teatern var Mathilda G elev av bl a Fredrika Stenhammar. Hon debuterade 11 maj 1870 som Bertha i »Nürnberger-dockan». Följande år uppträdde hon även som Pamina i »Trollflöjten» och Ännchen i »Friskytten» och utförde därpå även Fiamma i »Hin ondes lärospån» och Barbarina i »Figaros bröllop». Hon vistades sedan några år i Paris där hon tillägnade sig en enastående sångteknik för bl a Pauline Viardot-Garcia vid Pariskonservatoriet. Hon erhöll 1876 ett treårskontrakt med Parisoperan och debuterade där som Drottningen i »Hugenotterna». Redan s å löstes hon från sitt kontrakt för ett engagemang vid Italienska operan i S: t Petersburg men kunde på grund av sjukdom inte tillträda detta.

Den 12 dec 1876 stod G ånyo på scenen i Sthlm vid en konsert och engagerades därefter för ett gästspel på tre månader våren 1877. Hon framträdde nu som Julia i »Romeo och Julia», en roll som skulle bli hennes främsta och i vilken hon hälsades som en sångerska av samma format som Jenny Lind och Kristina Nilsson. Vid K teatern stannade G sedan som gäst eller fast anställd till 1886 men var i början tidvis borta på grund av sjukdom och utlandsresa. Under dessa år utförde hon en rad roller av skiftande karaktär, alltifrån Cherubin i »Figaros bröllop» och Mignon till Valentine i »Hugenotterna», Elsa i »Lohengrin» och Aida, vilket visar hennes stämmas och hennes konstnärspersonlighets rika spännvidd. Utom nämnda roller sjöng hon med största framgång Ingeborg i Ivar Hallströms »Den bergtagna», Margareta i »Faust», Adalgisa i »Norma», Isabella i »Robert av Normandie», Rachel i »Judinnan», Neméa i »Konung för en dag», vilken roll hon f ö utförde vid operans sv premiär, Leonora i »Trubaduren», Gilda i »Rigoletto» och Violetta i »La Traviata». Vid det gustavianska operahusets hundraårsjubileum 30 sept 1882 utförde hon Coras roll i »Cora och Alonzo».

G hade vid flera tillfällen för avsikt att lämna operascenen. Hon vacklade mellan fast engagemang och längre gästspel och tog t o m en gång offentlig avsked med en recettföreställning (4 juni 1879 som Julia). Hösten 1886 avslutade hon med ett kort gästspel sin sceniska karriär och lämnade scenen 9 dec, då hon framträdde en sista gång i sin glansroll som Julia. Till detta beslut bidrog utan tvivel hennes då förestående äktenskap.

Ännu en gång skulle G emellertid uppträda på scenen, nämligen 30 nov 1891, vid den sista föreställningen i det gustavianska operahuset, då hon utförde Ingeborgs roll i »Den bergtagna». 14 maj 1895 firade hon sitt tjugofemårsjubileum som sångerska med en konsert i Musikaliska akademin och blev då föremål för storartade hyllningar. Den lagerkrans i silver hon vid detta tillfälle fick smyckar nu hennes porträttbyst, som är uppställd i operans trapphall vid ingången till Stora foyern. En oljemålning av G hänger i parkettens promenoir.

G ägde en välutbildad sopranstämma av påfallande skönhet och glans, i synnerhet i höjden. Redan genom röstens omfång kunde hon med stor lätthet utföra såväl koloratur- som lyrisk-dramatiska uppgifter. Någon påfallande dramatisk talang ägde hon inte men ersatte detta med stämmans glödande intensitet och ett rikt känslouttryck.

Författare

Bertil Hagman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från G i KB.

Källor och litteratur

Källor o litt: K teatrarnas affischer o programblad, KB. — F v Dardel, Dagboksan-teckn:ar 1881—1885 (1920); F Hedberg, Sv operasångare (1885); Ny ill tidn 1879, s 73; SMoK; Sohlman; J Svanberg, K teatrarne ... 1860—90, 2 (1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathilda E E Grabow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13121, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13121
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathilda E E Grabow, urn:sbl:13121, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se