T Frithiof Grafström

Född:1827-04-06 – Solna församling, Stockholms län (på Karlsbergs Slott)
Död:1883-08-13 – Klara församling, Stockholms län

Präst, Skald


Band 17 (1967-1969), sida 206.

Meriter

2 Grafström, Thor(e) Frithiof, son till G 1 i hans 1:a g, f 6 april 1827 på Karlbergs slott (Solna), d 13 aug 1883 i Sthlm (Klara). Inskr vid UU ht 45, fil kand 13 juni 50, disp pro gradu 29 april 51, mag 16 juni 51, prästv 7 okt 57, pastorsadj vid Nicolai förs i Sthlm 57, eo hovpredikant 17 jan 59, legationspred i Paris 10 juni 59, i London 18 april 63, kh i Klara förs i Sthlm 16 nov 66, teol dr i Lund 28 maj 68, överhovpred 30 april 72, led av FK 75—83, ordensbiskop 22 nov 80. SA:s lilla pris 48 o 52, stora priset 61.

G 18 juli 61 i Sthlm (Klara) m Heloise Desdemona Hazelius, f 29 juni 36 där (ibid), d 14 febr 16 i Danderyd (Sth), dtr till generalmajoren Johan August H o Eva Louise Svanberg.

Biografi

Frithiof G, som tidigt beundrade faderns och morfaderns diktning, tävlade redan som 19-åring i Sv akademin med en samling elegier, Andaktens stunder, som tillerkändes hedersomnämnande. 1848 erhöll han akademins andra pris för sina minneselegier över Franzén utmynnande i orden: »Var ej hans liv beständigt en gudstjänst? /Den som har levat som han, lever evärdligt hos Gud», och 1852 fick han samma pris för dikten Sångens framtid, ett idealistiskt och religiöst inlägg i debatten »Är vår tid poetisk?», väckt av B E Malmström, som f ö uppläste G:s dikt på akademins högtidsdag. Sin största poetiska framgång fick han med den heroiska och naturromantiska Fjellappen, som belönades med det stora priset 1861. När Wirsén första gången läste denna dikt — säger han i den levnadsteckning som inleder G:s Dikter (1884) — »eldades han av fosterländsk stolthet och trodde sångens gyllene tid vara återkommen». G kom emellertid att senare huvudsakligen skriva tillfällighetsdikter av ganska enkelt slag, och någon skald ovanför epigonklassen blev han aldrig.

Hans vetenskapliga studier resulterade i två smärre akademiska avhandlingar, Om krigsföretagen inom Sverige straxt efter Carl XII:s död (1851) och hans lektorsspecimen Om undervisning i modersmålet (1853). I den senare ansluter han sig nära till de pedagogiska grundsatser som redan Quintilianus uppställt och understryker vikten av att väl känna till »det yppersta af fäderneslandets litteratur», att bortkasta »allt långods» och »att med kraft och ledighet ordna och behärska språkets alla tillgångar». Sina stilideal sökte han också tillämpa i sina predikningar, och bl a därigenom kom han att bli en av de huvudstadspräster, som samlade de största åhörarskarorna. Åtskilliga av hans predikningar och tal trycktes; en god föreställning om deras stil ger hans Minnen från Klara kyrka (1878—79).

Som riksdagsman hade G inte samma förmåga att övertyga och vinna sympati. Både som motionär och debattör intresserade han sig framför allt för förhållandet mellan stat och kyrka, men på grund av oklarheter i sina resonemang rönte han motstånd av både religionsfrihetens och statskyrkans anhängare. Mest uppmärksammad blev hans motion 1878—79 att den icke döpte och icke konfirmerade skulle ställas under 1873 års dissenterlag och därmed bl a få rätt till borgerlig vigsel. Större framgång hade han beträffande lagarna om prästbefordran, vid vilkas behandling han ivrade för att församlingarna skulle få vidgad rätt att kalla den präst de önskade.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från G i KB, RA, KrA, UUB o i SA:s arkiv. Hans stora brevväxl med fadern hos sekr Bo G, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Marklin, 2: 1, s 47, 104, 122. — Till herr J. C. Kempe och Charlotte Franzén . . . Umeå 1849. (4) s. [Sign.] — Helsning till Norge i juni 1852. Ups [1852]. (4) s. [Anon.] — Sångens framtid. Skaldestycke. Ups 1853. 16 s. — Vid akademie docenten mag. Theodor Linders graf . . . Ups 1854. 4:o. 4 s. [Anon.] — Vid minnes-festen öfver P. D. A. Atterbom den 9 maj 1856 firad af Upsala universitets student-corps. Ups 1856. 4:o. (8) s. [Anon.] — Till bröderna från Köpenhamn . . . Ups 1856. (4) s. [Undert] — Till de danska bröderna . . . Sthlm 1858. 4:o. (4) s. [Anon.] — Till h. k. h. kronprinsen vid ankomsten till Umeå 1858. Sthlm 1858. 4:o. (7) s. [Anon.] — Vid pro-fessoren och riddaren Johan Bredmans graf . . . af Norrlands nation. Ups 1859. (4) s. — För minnet af 1809 års riksdag och dess män [dikt] (Grundlagsfesten den 6 juni 1859, Sthlm 1859, s [5]f). — Predikan på klago-dagen . . . Umeå 1859. 17 s. — Fjell-lappen. Skaldestycke (SAH 33, Sthlm 1861, s 119— 133; även sep, 15 s). — Om den offentliga gudstjensten i den kristna kyrkan i äldre och nyare tider med afseende å svenska förhållanden. Liturgiska studier. Sthlm 1865. 64 s. — Predikan, hållen i svenska kyrkan i London . . . Sthlm 1864. 16 s. — På femtionde årsdagen af Sveriges och Norges förening. Predikan, hållen i svensk-norska kyrkan . . . Sthlm 1864. 15 s. ¦— Predikan vid filosofie doktors promotionen i Upsala . . . Sthlm 1866. 21 s. — Afskedspredikan hållen i svensknorska kyrkan . . . Sthlm 1867. 15 s. — Predikan vid riksdagens öppnande 1868. Sthlm 1868. 14 s. — Tal . . . den 24 mars 1869. Sthlm 1869. 19 s. [Ingår i Svenska bibelsällskapets femtiondefjerde årsberättelse jem- te tal ... (omsl).] — Kantat vid sorge- och minnesfesten efter . . . Carl XV. Sthlm 1873. 4:o. (6) s. — Tal då kyrkoherden dr J. H. Björnström insattes i sitt embete i S' Catharina kyrka . . . Sthlm 1875. 13 s. — Tacksägelse . . . hållen i kongl, slottskapellet den 8 juni 1876 (Tacksägelse i anledning af hennes maj :t . . . Josephina Maximiliana Euge-nias frånfälle samt tal . . ., Sthlm 1876, 4:o, s 3—10). — Välsignelse eller förbannelse. Predikan . . . Sthlm 1877. 16 s. — Tal hållet vid termins-afslutning i Klara församlings folkskola . . . Sthlm 1877. 13 s. — Tal hållet i Stockholms storkyrka vid allmänna nykterhetsmötet . . . Upsala 1877. 15 s. — Minnen från Klara kyrka. Högmesso-predikningar . . . D 1—2. Sthlm 18[78—]79. (18), 576, 555 s. [Även titelvarianter o tit Predikningar.] — Vid afslutningen med S' Klara folkskolor . .. Sthlm 1879. 8 s. — Tal från predikstolen (Vid Stockholms presterskaps minnesfest öfver J O Wallin .. ., Sthlm 1879, s 3—25). — [Dikter] (Literärt album, 3. årg . . . red af G Meyer, Sthlm (tr Lund) 1880, s 3—22). — Dikter. Sthlm 1884. XL, 300 s. — Många begravningstal och -verser från senare år. Medv i bl a Läsning för folket och Svensk kyrkotidning.

Utgivit: Andeliga ströskrifter, 1—5 [rubr]. Ume 1866. 8, 24, 15, 11, 11 s. [Sign.] — Veronica. Kristlig kalender. [1870], 1872. Sthlm 1869, 1871. 158, 164 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 16 nov 1866, RA. — A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811—1900 (1900); Sthlms hm (1951); B Sundkler, Sv missionssällskapet 1835—1876 (1937); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); K Tarschys, »Sv språket o litt» (1955); H Wieselgren, nekr i Svea, 40 (1884); dens, I gamla dagar o i våra (1900); C D af Wirsén, biogr över G (i G:s Dikter, 1884).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
T Frithiof Grafström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13130, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2020-04-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13130
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
T Frithiof Grafström, urn:sbl:13130, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2020-04-05.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se