Grape, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 241.

Biografi

Grape, släkt, härstammande från bryggaren Arendt G (d trol 1600) i Lübeck. Dennes son bryggaren Arendt G (f 1585, begr 1666) i Lübeck blev far till Arendt G (1612—87), som omkr 1629 flyttade till Sthlm. Där kom han i tjänst hos rådmannen Johan Peders-son, med vars hustrus syster, en borgmästardtr från Västerås, han gifte sig. Johan Pedersson var född i Skellefteå o hade en bror som var borgmästare i Torneå. Detta kan ha bidragit till att G, vilken 1639 fick burskap som köpman i Sthlm, kom att bli intresserad av Norrbotten. 1646 fick han K M:ts privilegium på ett 1642 upptäckt o sedan 1644 av borgare i Torneå utan framgång bearbetat järnmalmsstreck i Junosuando (Nb) samt inom kort även arrendet av skatteuppbörden i Övertorneå sn. G uppförde stångjärnshammare vid Kengis (nu i Pajala) men hade ej tillräckligt kapital utan måste 1653 gå i kompanjonskap med bröderna Abraham o Jakob Momma. Dessa betalade hans restantier på skattearrendet o undanträngde honom allt mer från bruksrörelsen. Från 1667 var G kronobefallningsman i Torne o Kemi lappmarker. Sedan kompanjonerna drabbats av 1670-talets ekonomiska kris, träffades 1680 inför bergskollegiet en uppgörelse, genom vilken han o hans hustru för sin livstid tillförsäkrades 45 skeppund järn årligen från Kengis bruk.

G avlöstes som kronobefallningsman 1682 av sonen Henrik G (1653—83) o efter dennes död av sonen Jakob G (1660—1720). Dennes sonsons son blev soldat med namnet Lustig o stamfar för en släktgren med detta namn.

Samtliga senare släktmedlemmar med namnet G härstammar från Henriks o Jakobs bror Salomon G (1662—1742), som övertog faderns hemman Nautabo (Nautapuodi) i Hälsingbyn (nu Kainuunkylä) i den numera finska delen av Övertorneå (Ylitornio). Där kvarlevde ättlingar till denne ännu på 1800-talet som bönder, ibland med namnet Nautapuodi efter gården. Ättlingar till Salomon G:s son Jakob G (1699—1786) i Koivukylä, Hietaniemi (Nb), har utbytt namnet G mot Sakari, Lahti, Kirkonmäki, Kumppani o Waara efter sina gårdar i trakten. Sonsons sonsons son till Jakob G är lektorn fil dr Karl Hjalmar Waara G (f 1892) i Sthlm, som författat avhandlingarna Studier i Olai Magni författarskap (1942) o Det litterära antik- o medeltidsarvet i Olaus Magnus patriotism (1949).

Salomon G var gift med en dtr till komminister Isak Clementis Gurtilius i Hietaniemi, o en av sönerna, Isak G (1692— 1732), blev kh i Överkalix (Nb). Dennes son kh Isak G (1720—83) i Övertorneå blev bekant för sin underlåtenhet att ingripa mot traktens pietistisk-extatiska väckelserörelse. Han blev far till kh Per G (1752—1810) i Jukkasjärvi (Nb), vars son prosten Isak G (1779—1855) i Piteå var riksdagsman 1823 o 1828—30 samt en av läsarväckelsens svåraste motståndare. Främst är han bekant som författare till den mot väckelsen starkt kritiska boken Upplysningar rörande det s k läsaresällskapet i någre Norr- o Westerbottens församlingar men förnämligast i Skellefteå (1821) samt till herdaminnet Minne af presterskapet i Lappmarksförsamlingarne inom Hernösands stift (1853). Hans son var kommissionslantmätaren major Johan G (1821—99), som var riksdagsman i AK 1877—79. Dennes brorson sekreteraren i Generalpoststyrelsen Ernst G (1871—1962) skrev bl a Den gamla släkten G (1947) o det personhistoriska standardverket Postkontor o postmästare (1951). En brorson till prosten Isak G var kollegan i Haparanda Zacharias G (1826—74), som var riksdagsman i AK 1867—69. Hans brorson banktjänstemannen Zacharias G (1877—1943) i Hälsingborg har publicerat handlingar o uppsatser om släkten G i tidskriften Tornedalen.

Per G:s bror kh Erik G (1755—1808) i Nederkalix (Nb) författade Utkast till beskrifning öfver Enontekis sokn i Torneå lappmark (VAH 1803—04) o utarbetade en geometrisk karta över Övertorneå, Jukkasjärvi o Enontekis. Han var även verksam som kopparstickare. Söner till honom var ryske vicekonsuln i Gävle Per Adolf G (1797 —1857) o rådmannen där Erik Daniel G (1802—78), som var riksdagsman 1844—45 o 1850—66. Den senares son l:e stadsläkaren med dr Erik Adolf G i Gävle (1844— 1900) tog initiativet till det 1888 tillkomna o efter honom uppkallade sjukhemmet Adolf G:s minne. Han blev far till överbibliotekarien Anders Wilhelm G (se nedan) o överkrigsfiskalen Arndt Edward G (1882—1961).

Brorsdotterson till Zacharias G (d 1874) var kh i Gällivare Peter Jöran Grapenson (1878—1949), riksdagsman i AK 1925—32.

Utan genealogiskt samband med ovannämnda personer var kontraktsprosten Per Olof G (1844—1901) i Nedertorneå (Nb), känd som den prästerlige ledaren för laesta-dianerna i Tornedalen; delar av hans arkiv finns i UUB.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: J A Almquists lappkatalog Kamerala tjänstemän efter 1630, KA. — G Ahlström, De mörka bergen (1966); O C Ahlström, Norrländska slägter, 2 (1892), s 129—160; J A Almquist, rec av E Grapes nedan a a (PHT 1947); C B Berggren, Han-dels-soc. i Gefle 1738—1938 (1938), s 295 f; I Beskow, Gefleriksdagsmännen i borgarståndet 1809—66 (Från Gästrikland 1932), s 42 f, 47 ff, 51—55; E Brännman, Hur världens nordligaste järnbruk kom till (Norrbotten 1940), s 55—63; G Dahlbäck, Gestalter ur Tornedalens andl hist. Isak G o Nils Viklund (Från bygd o vildmark 1939); J A Englund, Pehr Olof G (Korsblomman 1904), Erik Adolf G t (H8D 1899—1900); E Gra-pe, Den gamla släkten G (1947) o där anf källor; K-G Grape, Prosten Per Olof G o hans brevväxl med prinsessan Eugénie (Från bygd o vildmark 1951); Z Grape, uppsatser i Tornedalen 3—6, 8—10, 12 (1937—43); U H[anno], Kexin Laulu (Tornedalen, 2, 1936); dens, Zacharias G in memoriam (ibid, 12, 1943); C Hasselberg, Norrländskt fromhetslif på sjuttonhundratalet, 1 (1919); dens, Under Polstjärnan (1935); S Hedar, Enskilda arkiv... (1935); Hultmark; Härnösands hm, 1—4 (1923—26); T Nylund, Ernst G död (SvD 23 dec 1962); P Norberg, Forna tiders järnbruk i Norr- o Västerbotten (1958); A Sandewall, Separatismen i övre Norrland 1820 —55 (1952); P Sondén, Bröderna Momma-Reenstierna (HT 1911), s 152, 155, 168, 176; G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811—1961 (1963); Ur Gävle stads hist (1946).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grape, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13157, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-03-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13157
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grape, släkt, urn:sbl:13157, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-03-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se