Anders W Grape

Född:1880-03-07 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1959-04-29 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Lingvist, Universitetsbibliotekarie


Band 17 (1967-1969), sida 242.

Meriter

Grape, Anders Wilhelm, f 7 mars 1880 i Gävle, d 29 april 1959 i Uppsala. Föräldrar: 1:e stadsläkaren Erik Adolf G o Anna Lovisa Célanire Rydwall. Mogenhetsex vid Gävle h a l 31 maj 98, inskr vid UU 12 sept 98, FK 16 sept 01, eo amanuens vid UUB 8 sept 05, FL 15 dec 09, disp pro gradu 29 maj 11, FD 31 maj s å, amanuens vid UUB 1 jan 10, 2:e bibi 17 okt s å, l:e bibi 15 dec 11, överbibl o chef 18 juli 28—31 mars 46. Ordf i Sveriges allm biblioteksfören 19—33, i KB:s o univ: bibliotekens tjänstemannafören 20—28, i Sv bibliotekariesamf 41—46. — LSkS 20, LHVS 30, LVS 39, LVHAA 42.

G 27 febr 27 i Sthlm (Joh) m Gerda Elisabeth Tholander, f 26 sept 85 i Husby (Kopp), dtr till bruksförv bergsing Carl Fredrik T o Katarina Josephine Möller.

Biografi

Efter brett upplagda språkliga förstudier, omfattande bl a klassiska och romanska språk, kom Anders G att som lärjunge till O v Friesen och särskilt A Noreen ägna sina forskningar åt de nordiska språken och speciellt det fornsv personnamnskicket. Hans doktorsavhandling, Studier över de i fornsvenskan inlånade personnamnen (företrädesvis intill 1350), ventilerades 1911. Intresset för namnforskningen förblev levande. Tillsammans med O Lundberg och J Sahlgren grundade G 1913 tidskriften Namn och bygd. Hans fortsatta produktion omfattade viktiga bidrag till nordisk språkforskning men orienterade sig allt mer mot stora biblioteks- och lärdomshistoriska uppgifter.

1905 vann G anställning vid Uppsala universitetsbibliotek, och denna institution blev han trogen livet ut. Endast 31 år gammal blev han förste bibliotekarie efter en enastående snabb karriär, delvis betingad av bibliotekens ändrade personalorganisation. Som chef från 1915 för UUB:s handskriftsavdelning nedlade han ett synnerligen betydelsefullt arbete både i fråga om nyförvärv och katalogbehandling.

G:s eminenta insikter inom handskriftskunskapens skilda områden gjorde honom självskriven som medarbetare i det stora utgivningsföretag varmed Uppsala universitet beslutat fira sitt 450-årsjubileum 1927. Tidigare planer på facsimilering av Codex argenteus, universitetets förnämsta handskriftsklenod, hade alla strandat. Nu genomfördes enligt av professor The Svedberg utformade principer ett högklassigt återgivande av denna den germanska världens märkligaste handskrift. O v Friesen författade den paleografiska, G den handskriftshistoriska inledningen, båda av grundläggande betydelse. De publicerades ursprungligen på latin; sv upplaga utkom 1928.

Då överbibliotekarie M Hulth avled i mars 1928, var G närmast självskriven att överta ledningen av vårt lands största och främsta vetenskapliga allmänbibliotek. Han ägde ypperliga förutsättningar i fråga om lärdom, bibliotekariskt kunnande och ledaregenskaper. Med målmedveten kraft, taktisk skicklighet och lysande framställningskonst förde G sin institutions talan. Inflytelserika riksdagsmotionärer lämnade sin hjälp. Så lyckades det G att utverka inte obetydliga höjningar av anslagen för bokinköp och personal. En stor framgång nådde han genom att genomdriva en i tre etapper uppdelad om- och tillbyggnad av Carolinabyggnaden; 1934—45 tillkom väsentligt ökade läsesals-, magasins- och personalutrymmen. Sitt chefskap utövade G med klokhet och lugn auktoritet. Han älskade att göra mycket — helst det mesta — själv men satsade också förbehållslöst tid och krafter till institutionens fromma. Han var inte svag för nymodigheter men ingen grinig motståndare mot väl motiverade reformförslag. Han visste att klokt överbrygga ofrånkomliga motsättningar. Den svårmätbara men för arbetstrivsel och prestationsförmåga lika viktiga faktor som kallas »andan» inom en institution vårdade han och värnade som en dyrbar tillgång.

G kunde i hög grad konsten att vinna vänner, också åt sin institution. Då njuggt utmätta statliga anslagsmedel ofta inte räckte till ens för den allra nödvändigaste nya litteraturen, kunde han förmå enskilda att träda till. Bland de stora gåvorna under G:s chefstid märks främst fil dr E Kempes biblioteksfond; denna har möjliggjort bl a förvärv av det stora Löwenhielm-Lagerbielke-Rosensvärdska släktarkivet på Long och ett flertal inkunabler. Även för de magnifika donationer som senare gjordes av med och fil dr E Waller och med dr G Brun var hans inflytande av stor betydelse.

Redan 1921 tog G initiativet till skriftserien Acta Bibliothecae Reg Universitatis Upsaliensis. Under hans chefstid utkom 5 volymer; den sista av dem var den festskrift, Donum Grapeanum, som celebrerade hans 65-årsdag 1945.

G kom tidigt att inta en central och tidvis ledande ställning i sv bibliotekssammanslutningar. Tack vare sin pondus och sin förhandlingsskicklighet kunde han föra deras talan inför offentligheten. Fastän knuten till ett rent forskningsbibliotek och vetenskapsman till utbildning och läggning visade han utpräglad förmåga att skapa samförstånd och intressegemenskap mellan olika bibliotekstyper. Vid de nordiska biblioteksmötenas utformning spelade han en viktig roll. Också i internationella sammanhang var han verksam, fastän med mindre brinnande intresse; han deltog i världskongressen för biblioteksväsen och bibliografi i Rom och Venedig 1929 och med stor bravur i den internationella biblioteksfederationens möte i Sthlm och Uppsala 1930.

Även under sina arbetsfyllda chefsår förmådde G hålla ständig aktiv kontakt med forskningen; talrika bidrag i vetenskapliga tidskrifter vittnar därom. Som emeritus hade han krafter att slutföra bl a två betydande verk. Det första var den monumentala katalogen över den Ihreska handskriftssamlingen i UUB, väl det förnämsta arbete som ägnats någon enskild handskriftssamling. Påbörjat 1909 blev detta verk färdigt 40 år senare. Med sin djuplodande historiska inledning och sin ingående innehållsanalys bildar det en rik källa för det sv 1700-talets person- och lärdomshistoria. Det andra var arbetet om den s k Uppsala-Eddan, en isländsk 1300-talshandskrift av Snorres Edda (DG 11). Ett facsimil på pergament hade kunnat överlämnas vid isländska alltingets 1000-årsjubileum 1930 som gåva från Sveriges riksdag. Den brett upplagda handskrifts-historiska inledningen blev G:s sista verk. På det arbetade han ännu några timmar före sin bortgång. Något kompletterat av annan forskare (O Thorell) har det kunnat utgivas postumt.

G:s sätt var en smula gammaldags siratligt, på en gång förbindligt och värdigt. Generositet och spontan vänlighet präglade hans väsen. Vänskapen var för honom en av livets stora kraftkällor. De ljusblå ögonen hade en öppen och ljus blick och en spelande humoristisk glimt med ett glittrande stänk av självironi. På hjärtats värme kunde man inte missta sig.

Författare

Tönnes Kleberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

G:s efterlämnade papper i UUB. Brev från G bl a i UUB, LUB, GUB, KB, VA, RA o Nord mus:s arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1937—50, Upps 1953, s 184 f, samt 1951—60 (under arb 1967).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 juli 1928, nr 2, RA. — E Grape, Den gamla släkten G (1947); UUM 1937—50 (1953). — Nekr:er av E Gren i Bibhbladet 1959, N v Hofsten i SLSA 1959, B Karlgren i VHAAÅ 1960 o T Kleberg i NTBB 1960 o VSÅ 1960.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders W Grape, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13158, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tönnes Kleberg), hämtad 2019-08-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13158
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders W Grape, urn:sbl:13158, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tönnes Kleberg), hämtad 2019-08-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se