Meriter

2 Gravallius, Carolina Wilhelmina, svägerska till G 1, f 7 sept 1807 i Mogata (Ög), d 22 nov 1884 i Tumba, Botkyrka (Sth). Föräldrar: kh Carl Peter Isaksson o Anna Hallberg. Guvernant först hos familjen Falkenberg på Husby (Svärta, Söd), sedan hos assessor Grevesmühl i Sthlm o på Herrestad (Toresund, Söd). Förf.

G 7 juli 46 i Toresund (Söd) m kh Lars Kristian G, bror till G 1, f 9 jan 89 i Sthlm (Jak), d 20 febr 61 i Toresund, tidigare g m Eva Ulrika Benedicta Silfversparre (d 45).

Biografi

Wilhelmina G tillhörde den stora grupp andrarangsförfattare, som i Fredrika Bremers och Sophie v Knorrings efterföljd framträdde under den borgerliga familjeromanens blomstringstid på 1840-talet. Hennes första produktiva tid inföll under hennes år som guvernant. Hon debuterade 1844 med romanen Högadahls prostgård i Thomsons Kabinetts-Bibliotek. Det är en något utdragen familje- och kärlekshistoria med inslag av brott och intriger, som lyckligen upplöses, innan de älskande paren når äktenskapets hamn. Sin styrka har romanen i den initierade skildringen av huvudsakligen den högre medelklassens liv i 1830-talets Sverige. Som miljö- och tidsbild har boken ett visst värde. Den vann stor popularitet och utgavs ännu på 1900-talet i nya upplagor. Högadahls prostgård »tillhör sv litteraturens av den stora allmänheten mest omtyckta och lästa alster», heter det 1890 (Schöldström). Romanen följdes ett par år senare av en ny, Anna, romantiserad berättelse ur det verkliga livet — redan dess undertitel är typisk för den dragning mot realism som var på modet.

Sedan G 1846 blivit prästfru på landet följde ett långt uppehåll i hennes författeri. Som änka flyttade hon 1862 till Sthlm, och under de följande åren ägnade hon sig flitigt åt roman- och novellskrivande. Somliga av hennes alster utgavs i bokform, andra publicerades vanligen i Norrköpings Tidningar, som följetonger, vilka i flera fall efter författarinnans död omtryckts som böcker. Bland romanerna kan nämnas Albumet, vars handling är förlagd till Sthlm, Upptäckten och Hårflätan. Från stad och bygd och Från Östergötlands bygder innehåller noveller och skisser samt några kulturhistoriskt intressanta reseskildringar. Följetongen Rachel (Norrk Tidn 1880) utgavs så sent som 1923 i bokform under titeln Judinnan.

G:s författarskap kan närmast sägas höra till den seriösa underhållningsgenren. Sitt stoff hämtade G med förkärlek från familjelivet på den mellansvenska landsbygdens prästgårdar och herrgårdar. Ibland kan hon förflytta handlingen till en stads borgerliga kretsar eller till en enkel folklig miljö; »fattigdomens hydda» blir en effektfull kontrast till de bildade och relativt burgna hem, där hennes fantasi helst rör sig. I några berättelser är handlingen förlagd till 1700-talet men i de flesta till hennes egen tid, förra hälften av 1800-talet. I den måttfullt realistiska vardagsskildringen blandar hon in romantiska och romaneska inslag utan att alltför mycket hemfalla åt sentimentalitet.

Den livssyn G:s romaner och noveller speglar är idealistisk och optimistisk på religiös grund. I allmänhet utmärkes hennes berättelser av en flödande ingivelse och ett lättflytande ehuru något överlastat språk med rik dialog. Trots G:s tydliga människointresse saknar man djup och originalitet i den psykologiska karaktäristiken. De unga hjältinnorna är under av skönhet, renhet och godhet, de intrigerande skurkarna skildras gärna helt i svart. Men man fängslas inte sällan av berättarglädjen och det brokiga händelseförloppet i skildringarna. G:s huvudsyfte är att roa och hålla läsaren i spänning, trots dennes visshet att kärleken, det goda och det rätta till sist skall vinna sitt pris. Några ledande idéer är svåra att spåra, frånsett ett visst moraliserande i kristen anda och möjligen en demokratisk tendens i den medkännande och idealiserande synen på enkla och fattiga människor. Som prosaförfattare är G tidstypisk och gör ett sympatiskt intryck i sitt välvilliga styrande av sina romanfigurers öden. Men hennes verk saknar alla exklusivare litterära egenskaper.

G framträdde i början anonymt (under pseudonymerna A N, W-a G-s, Förf till Högadahls prostgård, Waldemar); först i Från stad och bygd 1877 utsatte hon sitt borgerliga namn.

Författare

Gösta Lundström

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se S Leijonhufvud & S Brithelli, Kvinnan inom svenska litteraturen, Sthlm 1893, s 82. Följetonger i bl a Norrköpings tidningar, tidn Karlshamn, Östgöta-correspondenten, Hallands tidning o Umebladet. Senare tr arb, utgörande huvudsakligen nya uppl: Tvänne systrar, Östersund 1893[—94], 240 s; Allt för skenet, Sthlm 1895, 184 s, 1919, 172 s; Hämnden, Örebro 1897, 396 s (anon), Finspong (tr Norrk) 1905, 334 s (anon), Vol 1—2, Sthlm & Gbg (tr Sthlm) 1914, 318 s; Högadals prostgård, d 1—3, Gbg 1912, 159, 157, 159 s; Spanjorskan, Gbg 1912, 149 s; Kärleksoffret, vol 1—2, Gbg (tr Sthlm) 1913, 159, 160 s; Fosterdottern, vol 1—2, Sthlm & Gbg (tr Sthlm) 1914, 318 s; Trollet för guldet, vol 1—2, Sthlm 1915, 154 s; Äntligen frikänd, vol 1—2, Sthlm 1916, 192 s; Kapten på Björkforsa, Sthlm 1919, 160 s; Judinnan, Sthlm 1923, 224 s; Upptäckten, Sthlm 1924, 224 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Schöldström, C W G (Idun 1890); dens, Mörkt o ljust (1893); Strängnäs hm, 1 (1897).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Wilhelmina Gravallius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13165
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Wilhelmina Gravallius, urn:sbl:13165, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-25.