Meriter

4 Grip, Moritz, son till G 3, f enl obestyrkt uppg 1547 (Schlegel o Klingspor), d 7 maj 1591 (Gillingstam) på Villnäs i Villnäs kapellförs (Eg Finl). Hovjunkare 74—80, häradsh i Hammarkinds hd (Ög) åtminstone från 78 till sin död, ståthållare på Hapsal, Lode o Leal samt över Wiek (Skokl I fol vol 178) 31 mars 85—3 juli 86, hovmästare hos hertig Sigismund 26 april 87, blev riksråd mellan 9 aug 88 o 15 jan 89, krigsöverste i Finland o Livland (Skokl I fol vol 178) 28 nov 90, innehade som förläning Odensvi sn (Kalm) 5 juli 81—91, Vings gäll (Älvsb) 89—91, V Eds sn (Kalm) 26 aug (ej 9 sept) 90—91 samt Blacksta o Locknevi sn:r (Kalm) 9 dec 90—91.

G 24 juli 80 (Rydström) på Gräfsnäs i Erska (Älvsb) m Edla Stensdtr (Lewenhaupt), f 30 jan 52 på Gräfsnäs (Rålamb kv vol 91, f 145, KB), d 30 sept 86 (Rydström) på Vinäs i V Ed (Kalm), dtr till riksrådet friherre Sten Eriksson (Leijonhufvud) o Ebba Månsdtr (Lilliehöök).

Biografi

G följde i sept 1587 Sigismund på resan till Polen men uppträder i mera centrala sammanhang först på mötet i Reval 1589. Hans namn återfinnes under rådets och krigsbefälets böneskrift till Sigismund 5 sept och rådets inlaga till Johan III 15 sept, i vilka Sigismunds av Johan understödda planer på att avsäga sig den polska tronen kritiserades såsom stridande mot sv intressen. Liksom de övriga undertecknarna blev G utsatt för Johans misshag, vilket ökades när han lämnade Reval mot konungens vilja efter dennes avresa. I nov måste han och flera av hans kolleger i riksrådet underteckna en förödmjukande förklaring om sitt uppträdande på revalmötet och att de därigenom gjort intrång på konungens makt.

I motsats till andra rådsmedlemmar undgick G dock att bli avsatt, och 1590 fick han t o m överbefälet i kriget mot ryssarna. I början av 1591 gjorde han ett infall i Ryssland men måste vända om på grund av köld och snö, när han befann sig två dagsresor från Novgorod. Under återtåget omkom en stor del av hans armé. Johan insinuerade, att misslyckandet berott på förräderi orsakat av de avsatta riksråden och förebrådde G för att han ej uppskjutit krigståget till en lämpligare tidpunkt. G begärde då avsked, vilket konungen dock ej beviljade.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Brev till G i Skoklostersaml fol vol 178 o Krigshist handl 5: 2, RA. Brev från G i RA (Krigslust handl 5:2, Livonica 11:26 samt Skriv till konungen: Johan III o Sigismund), UUB o FRA.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Hogenskild Bielkes saml, vol 3, Str hist handl 12, Avskriftssaml vol 18, f 5, 8, 9, 13, 19, 19 v, RA; RKB 51: 9, f 1, 53: 1, f 24 v, 54: 1, f 18, Smålands handl 1590:1, 1591:16, Östergötlands handl 1578: 6, 1579:10, 1581:11, 1582:11, 1583:8, 1584:1, 1585:15, 1586:12, 1587:11, 1588: 10 A, 1589: 10 A, 1590: 13, 1591: 11 A, KA; Klädkammarens handl 1574, 1575, 1578, SIA. — A G Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan III:s regering, 2 (1866), s 37, 56; H Almquist, Den politiska krisen o konungavalet i Polen år 1587 (1916), s 174; J E Almquist, Lagsagor o domsagor i Sverige, 1—2 (1954— 55); A Attman, Den ryska marknaden o 1500-talets baltiska politik 1558—95 (1944), s 354, 397 f; B Broomé, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960); Calendaria Garoli IX (1903); C H:son Fleming, Memoriale Chronicum seu Index rerum memorabilium (Urk upplys Finlands öden o tillstånd..., 2:1, 1856), s 15 ff; H Gillingstam, Nils Grip (PHT 1961); M Girs, Konung Johan den III:des Chrönika (1745); R Hausen, Bidr till Finlands hist, 5 (1917); E Hildebrand, Gustav Vasas söner (Sveriges hist till våra dagar, 5, 1923), s 221, 230; Lokalf 2—4 (1919 —23); P Renvall, Klaus Fleming und der finnische Adel (1939); A Rydström, Boken om Tjust, 3 (2 uppl, 1922), s 85; W v Schulmann, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur schwedischen Zeit (1939); SRA 2 (1899); W Tawaststjerna, Pohjoismaiden viisikolmattavuotinen sota, 1—2 (1918—29); W Tham, Axel Oxenstierna (1935).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Moritz (Grip), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13211
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Moritz (Grip), urn:sbl:13211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.