V Lennart Groll

Född:1845-02-22 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1896-10-25 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Häradshövding, Landshövding, Hovrättsassessor, Ståthållare, Civilminister


Band 17 (1967-1969), sida 334.

Meriter

Groll, Victor Leonard (Lennart), f 22 febr 1845 i Sthlm (Nik), d 25 okt 1896 där (Hedv El). Föräldrar: lärftskramhandl Axel Leonard G o Agnes Sofia Emilia Hiessleiter. Inskr vid UU 28 maj 63, ämbetsex till rättegångsverken 19 maj 69, auskultant i Svea hovr 24 maj 69, eo notarie 31 maj 69, v häradsh under Göta hovr 30 maj 72, eo fiskal i Svea hovr 1 okt 74, tf revisionssekr 4 febr 81, fiskal 9 juni 81, konstit revisionssekr 6 mars 83, assessor i Svea hovr 20 april 83, exp:chef i CD 5 okt 83, i justitiedep 13 juli 87, landsh i Kalmar län o ståth på Kalmar slott 2 nov 88, statsråd o chef för CD 12 okt 89—6 okt 96, led av FK 92— 96, landsh i Sthlms län 6 okt 96. — LLA 90.

G 9 dec 76 i Sthlm (Kat) m Maria Carolina Looström, f 19 april 45 där (Maria), d 29 juli 13 där (Osc), dtr till bankokommissarien o bokförläggaren Karl Robert L o Maria Zimmert.

Biografi

Lennart G var en genuin stockholmare med djupa rötter i stadens borgerskap. Under sina uppsalaår skall han ha förvärvat mycket solida kunskaper, och studiernas »effektiva allvar» lär ej ha skadats av »ett och annat muntert avbrott» (Oscar II). Han gjorde en snabb karriär som ämbetsman. Oscar II, som säger sig ha »framdragit» G, menar att denne som expeditionschef i civildepartementet innehade »måhända det mest ansträngande ämbetet i Sverige». Sedan G »överansträngd» övergått till justitiedepartementet, avsåg kungen att låta befordra honom till justitieråd, men han föredrog en administrativ befattning och blev 1888 landshövding i Kalmar, där han skall ha blivit »både bemärkt och omtyckt». Vid samma tid talade Oscar II om att G borde bli konsultativt statsråd, och 1889 fick han, närmast på förslag av statsrådet L Åkerhielm, en plats i ministären som civilminister efter E von Krusenstjerna, vilken begärt avsked. Personbytet innebar ett steg i konservativ riktning. Visserligen ansågs G ha frihandelssympatier (Sundberg), men han synes snabbt ha blivit accepterad på tullvänligt håll och blev 1891 av det protektionistiska landstinget i Kalmar läns norra del enhälligt invald i första kammaren. I unionsfrågan var G avgjort »storsvensk», ibland nästan krigisk. Han ogillade, att statsminister G Åkerhielm tvingades avgå 1891 efter sitt bekanta och omtvistade uttalande i den norska frågan (Sundberg, Hadenius).

Som chef för civildepartementet hade G ett vidsträckt verksamhetsfält. Hans propositioner och riksdagsanföranden vittnar om stora kunskaper och rediga begrepp. Hans duglighet som ämbetsman är också vitsordad av samtida iakttagare. Dock var han enligt Oscar II något långsam, obeslutsam och foglig. Kungen menar, att G till överdrift infordrade yttranden från olika remissinstanser, och uppger att han inte blev populär vare sig inom departementet eller bland landshövdingarna. I löne- och pensionsfrågor anlade G gärna humanitära och sociala synpunkter, t ex beträffande banvakter och andra låglönegrupper. Han krävde ökad statlig aktivitet i fråga om t ex ångbåtstrafik med utlandet, inlösning av enskilda järnvägar, jordbruksundervisning, fiskeriadministration, gruvlagstiftning och socialförsäkringar. Propositioner av honom låg till grund för Luleå—Gällivare-banans och västkustbanans förstatliganden 1891 resp 1895, liksom för en djupgående omorganisation av kommerskollegium 1891. Övre Norrlands utveckling låg honom varmt om hjärtat. En intensifierad exploatering av de stora, mer eller mindre outnyttjade rikedomarna i denna landsända skulle enligt hans mening gagna hela riket och bl a hämma emigrationen.

I anslutning till de socialpolitiska reformkrav, som framlagts av 1884 och 1891 års s k arbetarförsäkringskommittéer, pläderade G energiskt för att statsmakterna, medan tid ännu var, skulle ta sig an de obemedlade folkgruppernas sak och därigenom vinna arbetarna för en mera gynnsam inställning till den bestående samhällsordningen. Han åberopade i detta sammanhang utländska, särskilt tyska, förebilder men underströk tillika, att Sverige borde lära av de många misstag, som hade begåtts i andra länders sociallagstiftning. Positiva resultat av G:s framsynta men ofta parlamentariskt inopportuna förslag blev 1891 års sjukkasselag och besluten 1895—96 om avsättandet av ganska betydande belopp till den s k arbetarförsäkringsfonden. Propositioner om obligatorisk olycksfallsförsäkring för industriarbetarna m fl föll däremot 1890 och 1891, och ett stort upplagt förslag 1895 om en kombinerad invaliditets- och ålderdomsförsäkring ledde endast till en riksdagsskrivelse, att regeringen borde ta frågan under förnyad prövning.

E G Boströms övertagande av statsministerposten 1891 torde i någon mån ha försvagat G:s ställning inom regeringen, och trots sin duglighet tycks han aldrig ha vunnit samma anseende som sin företrädare v Krusenstjerna. Denne avböjde i dec 1892 ett anbud från Oscar II om att återinträda som departementschef. Tanken, som säges ha blivit gillad av G själv, vilken »kände sig trött», var då att G skulle bli konsult. Senare uttryckte han önskemål om entledigande av hälsoskäl. En i sig själv rätt obetydlig fråga blev den direkta orsaken till hans avgång. Under förberedelserna för 1897 års Sthlmsutställning beslöt regeringen i juli 1896 på G:s förslag att låta anordna ett lotteri, vars vinst skulle komma utställningen till godo. Det visade sig emellertid, att den affärsman, åt vilken G efter bemyndigande i konseljen gav koncessionen att arrangera detta lotteri, inte besatt den erforderliga soliditeten. G blev då skarpt kritiserad, bl a i pressen, för att han inte på förhand gjort sig underrättad härom. Sedan han måst avbryta en vistelse i Vichy, dit han rest av hälsoskäl, blev koncessionen i sept s å upphävd, och i stället inträdde ett penningstarkt konsortium på för kronan sämre villkor. G sägs nu ha blivit alltmer angelägen om att komma bort från regeringen (Boström till L Douglas 30 sept 1896) och blev också entledigad. Han efterträddes av v Krusenstjerna. Personskiftet beklagades av utrikesminister L Douglas och andra starkt konservativa bedömare men gillades i mera vänsterorienterade kretsar.

I stället för att återvända till Kalmar placerades G nu som landshövding i Sthlms län. Hans krafter var emellertid brutna och efter knappt tre veckor avled han.

G beskrives av en samtida som »en välmående herre med ett vinnande och gemytligt utseende» och med stort intresse för sällskapsliv (Brag). På sina håll förebråddes han, »månne utan all grund», för »svaghet för hög diet» (Oscar II).

Författare

Sten Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från G i RA o UUB (bl a till L Annerstedt o P A Bergström). Handhar rör G:s handläggn av ovannämnda lotterifråga bland L Annerstedts papper i F 862, UUB.

Tryckta arbeten

Källor o litt: L Douglas' papper, Stjärnorp (avskr hos rektor A Wåhlstrand, Gbg). — Anjou; [J Brag,] En visit hos senatorerna under 1893 års lagtima riksmöte, af Fabius Commentator (1893); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); O Gass-lander, Bank o industriellt genombrott, 1 (1956); S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik (1964); dens o T Nevéus, Majestät i närbild (1960); E Hastad, G (SMoK); EvKru-senstjerna, Minnesant:ar (HH 38:2, 1967); Oscar II, Mina memoarer, utg av N F Holm, 1 (1960); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); Valstatistik, 10 (Bidr till Sveriges officiella statistik, ser R, 1894). — Art:ar i DN o S-T rör 1896 års lotterifråga.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
V Lennart Groll, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13228
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
V Lennart Groll, urn:sbl:13228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se