Grubb, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 341.

Biografi

Grubb, norrländsk släkt, vars äldsta filiationer är kända genom Johannes Bureus genealogier (bd 6, s 686), fortsatta av hans frände krigskommissarien Nils Burman (d 1750) i handskriften Hb 7, p 4–129, KB.

Äldste kände stamfadern Anders Persson i Grubbe i Umeå landsförsamling, som var g m Johannes Bureus mormors faster, fick 1526 skatteintäkterna från Umeå lappmark i förläning. En dtr till hans dtrson ärkebiskop Andreas Laurentii (bd 4, s 661 ff) blev i äktenskap med domprosten i Linköping Nicolaus Petri – i litteraturen oriktigt kallad G – mor till lektor Nicolaus G (1590–1622) i Linköping. Denne påbörjade det Dictionarium Latino-Sveco-Germanicum som 1640 publicerades av hans hustrus senare make biskop Jonas Petri Gothus i Linköping. Det var det första lexikonet i sitt slag o användes under ett helt sekel flitigt vid universitet o läroverk. Hans 1616 daterade släktbok har bevarats hos hans ättlingar på Vängsjöbergs fideikommiss i Gottröra (Sth). Om Nicolaus G:s halvbröder Andreas o Lars Grubbe samt ättlingarna till deras halvsyster på fädernet se släktartikeln Grubbe.

Anders Perssons son borgmästaren i Gävle Per Andersson (levde ännu 1559) blev far till prosten Andreas Petri (1525–1611) i Luleå, ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis svärfar, som på sin gravsten saknar släktnamn men torde ha kallat sig G, om man får döma av initialerna i hans sigill 1590. Hans söner Petrus Andreae (d 1634), som 1599–1603 var professor i fysik i Uppsala men senare blev assessor i Svea hovrätt, o Samuel Andreae (d 1662), som var professor i fysik i Uppsala 1609–10 men senare under ett halvt sekel kh i Östervåla (Vm), namnes i källorna utan släktnamn men kallas i litteraturen G. Av den senares söner adlades en med namnet Wallenstierna o två blev präster med namnet Örn. Namnet G upptogs emellertid av två söner till Andreas Petri G:s systerson kontraktsprosten Petrus Clementis i Normlösa (Ög), vilka blev officerare o adlades Grubbenhielm resp Grubbenfelt.

Stamfadern Anders Perssons son Jacob Andersson (levde ännu 1565) i Grubbe var från 1553 fogde över Ångermanlands o Umeå lappmarker. Dennes son Anders Jacobsson (d omkr 1581) i Grubbe var en bland Västerbottens nio representanter på riksdagen i Uppsala 1567 o underlagman i Västerbotten 1568. Hans son Jacob Andersson (1557–1638) i Grubbe var riksdagsman 1594 o 1600 o från 1598 underlagman i Vb. Han arrenderade Umeå lappmark 1620–35 o fisket i Umeå, Bygdeå o Luleå sn:r från 1622 åtminstone tom 1627. Hans bror borgmästaren i Gävle Hans Andersson (levde ännu 1658) skrev sig på äldre dagar G (Biographica, RA), o släktnamnet upptogs även av Jacob Andersson d y:s söner, bl a underlagmannen i Västerbotten Jacob Jacobsson G (1605–83) i Grubbe, som en tid kallade sig Jacob Jacobsson Burseus G, borgmästaren i Gävle Per Jacobsson G (levde ännu 1667) o kh i Norrbo (Gävl) Wilhelm Jacobsson G (d 1666). Jacob Jacobsson G:s son (Bergling, s 264) häradshövding Lars G (d 1698) i Umeå var den siste av släkten som var knuten till den västerbottniska rättskipningen.

Lars G:s kusin, den på Umeå landsförsamlings kyrkobord bosatte sockenskrivaren (se bouppt 1680, SSA) Wilhelm Andersson G (d 1702 el 1703), blev far till handelsmannen i Sthlm Mikael G (d 1715). Bland dennes barn märks handelsmannen o riksdagsmannen Wilhelm G (G 2). Hans son handelsmannen Hans Wilhelm G (d 1786) ägde den tomt på Kungsholmen där Norra arbetsinrättningen, länge benämnd »Grubbens» (från 1922 S:t Eriks sjukhus), sedermera uppfördes.

Wilhelm G:s syster, den som författarinna av pietistiskt-mystiska sånger bekanta Gunilda G (1692–1729), var g m handelsmannen, sedermera inspektören vid järnvågen i Sthlm Nils Andersson G (1694–1749). Han var son till handelsmannen i Sthlm, sedermera kommissarien i kommerskollegium Anders G (1661–1713), som representerade Sthlm vid utskottsmötet 1710, o brorson till den förmögne sthlmske rådmannen o riksdagsmannen Mikael Nilsson G (d 1736) o till prosten Nils G (G 1). Deras farfar (Schück) Anders Nilsson G (levde ännu 1674) hade varit borgare i Umeå och har ansetts (Nordlander 1910) som brorson till den ovannämnde underlagmannen Jacob Andersson i Grubbe, ehuru genealogierna ej känner någon bror till denne med namnet Nils. I Nils Andersson G:s och Gunilda G:s äktenskap föddes bl a sonen Mikael G (1728–1808). Han upprättade det första sv handelskontoret i Kanton, var 1766–69 en av direktörerna vid Sv ostindiska kompaniet, adlades 1768 med namnet af Grubbens o fick 1770 kommerseråds titel. Han ägde en tid bruket Garphyttan med Latorps alunverk i Tysslinge (Ör) o senare säteriet Länsö i Börstil (Sth) men måste tre gånger gå i konkurs i samband med affärer med firman Anthoni Grill & Söner i Amsterdam o Johan Abraham Grill på Godegård. Han invaldes 1767 i VA bl a för en donation av paradisfåglar men var 1783 bland de onyttiga ledamöter som uteslöts (S Lindroth, VA:s hist, 1967). Hans adliga släktgren utdog på manssidan 1903. Den bekante pappersgrossisten konsul Carl Edward Grubbens (1858–1929) i Sthlm var illegitim son till en av Mikael af Grubbens sonsöner.

Wilhelm Andersson G:s bror Andreas G (d 1680) gifte sig 1669 med en brorsdtr till Olof Rudbeck o blev 1673 eo teologie professor i Uppsala. 1676 blev han professor i orientaliska språk där men gjorde inga större insatser. Hans son kh Nils G (d 1720) i Tegelsmora (Upps) blev far till rådmannen i Strängnäs Alexander G (d 1789), vars söner var handlanden Nils Wilhelm G (1746–95), riksdagsman för Strängnäs 1789, o stadskirurgen i Mariefred Lars Fredrik G (1751–1833). Den förre blev far till intendenten vid K Museum i Sthlm Per Wilhelm G (1793–1868), den senare till Edvard Israel G (1780–1853). Denne flyttade till Gotland 1808, köpte där herrgården Takstens i Lärbro, ägde kalkbruk i Fleringe o på Fårö samt blev en föregångsman som uppodlare av myrar. Hans son grosshandlaren Fredrik Wilhelm G (1815–71) i Sthlm blev far till disponenten för Norrtälje ångbryggeri Oscar Edvard G (1854–1930) o till målarinnan Emma G (1857–1951). Den förres son fältläkaren i Växjö Eric G (f 1890, d 1973[1]) var g m fängelsedirektören Rut G, f Larsson (1889–1952). Deras son är professorn i bakteriologi Rune G (f 1920, d 1998[2]) i Lund.

Från Wilhelm Andersson G:s farbror kh Wilhelm Jacobsson G härstammar en ännu fortlevande släktgren. Till denna hör gymnastikinspektören vid Sthlms folkskolor kapten Johan Gunnar G (f 1884).

Utan påvisbart samband med den norrländska släkten G var Margareta Simonsdtr G (levde 1656), som blev mor till kh i Jäder (Söd) Petrus Petri G (d 1686), känd för sin relation om riksdagen i Gbg 1659–60 (tr HSH 28 efter orig i Sandbergska saml RR 584–587, KA). Dennes son lektor Nicolaus Petri G (d 1690) i Strängnäs har gjort värdefulla nu i LSB befintliga avskrifter ur det oxenstiernska arkivet på Fiholm i Jäder (senare från Tidö till RA) o även skrivit antikvitetsrannsakningen 1686 för Jäder (utg i Sörmländska handl, 5, 1938). — Utan samband med andra släkter G var troligen även bergsfogden över Lekebergs o Karlskoga bergslager Jöns Eriksson G (1609–90), som grundade Svarta bruk i Kvistbro (Ör). Av dennes söner var Johan G (d 1710) sekreterare i krigskollegium o Mathias G (d 1715) blev häradshövding i Blekinge. Johan G adlades 1693 med namnet Grubbensköld. — En annan släkt G härstammade från guldsmeden Johan G (1695–1756) i Hudiksvall, som enligt dödboken var son till en masmästare vid Ströms bruk i Harmånger (Gävl) Håkan G. Johan G blev far till guldsmederna Nils G (1728–85) o Olof G (1745–1817) i Hudiksvall. Den senares son var guldsmeden Lars G (levde ännu 1847) i Sundsvall.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica: Grubb o af Grubbens, Genealogica 53, f 27 v—34, koncept 1958: I, nr 18, RA; Västerbottens handl 1590: 2: tiondelängd, f 25 v, J A Almquists lappkatalog över kamerala tjänstemän efter 1630, KA; handelskoll :s prot 6 mars 1694, 4 april 1695 o 12 jan 1720, SSA; X 36, f 137 v—141, X 37, f 26 v—33, UUB. — Allhems sportlex, 2 (1949); G Annerstedt, UU:s hist, 1—2:2 (1877—1909); AOSB, 1:1 (1888), s XI; R Bergling, Kyrkstaden i övre Norrland (1964); S Bergh, Drag ur Kungsholmens hist (SSEÅ 1909), s 38; Bergskoll; B Boéthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); BorgRP före frihetstiden (1933); O Broman, Hälsingesläkter (1953); M Collmar, Jäders sockenkrönika (1951), s 10, 158; K Dovring, Striden kring Sions sånger (1951), s 185 f; N Edling, »Risteliska slägtens ursprung o ättelängd». — »Grabbars o Risteliers slägtebok». Två handskr granskade (HVUÅ 1959); dens, Domprosten Nicolaus Petri G:s härstamn (HVUA 1960—62); I Fellman, Handhar o uppsatser ang finska lappmarken o lapparne, 3 (1912); Gävle stads tankebok (Från Gästrikland 1955); Härnösands hm, 2—4 (1923 —26); A Kinberg, Gotländska slägter (1889); B Lagercrantz, I ostindiska kompaniets tjänst (Fataburen 1956); Lags o doms; G Lindeberg, Sv ekon politik under den görtzka perioden (1941), s 257, 297; Linköpings hm, 1 (1919), s 176 f, 273 f, 2 (1919), s 386 f, 4 (1933), s 400 f; Lokalf, 2 (1919—22), 4 (1922—23); Millqvist; E Modin o E N Söderberg, Matr öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595—1889 (1890); H Munthe, Ur den gotländska kalkindustriens hist (MHoF 13, 1943—44); P Möller, En intressant dödboksnotis (SoH 1952); A Nachmanson o D Hannerberg, Garphyttan (1945); NF:s sportlex, 3 (1940); J Nordlander, 1543 Jordha-Boocken wthaaf Westhrabotnen (Norrländska samhr, 1: 1—6, 1892—1905), s 297; dens, Till Västerbottens äldre kulturhist (ibid), s 306, 318, 338 f; dens, Om prosten Nils G:s härstamning (KÅ 1910); A G Olofsson, Gotlands läns hushålln:sällsk 1791—1941 (1945), s 273, 276; 5 I Olofsson, övre Norrlands medeltid (Övre Norrlands hist, 1, 1962); dens, Övre Norrlands hist under Carl IX o Gustaf II Adolf (ibid, 2, 1965); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); M Roth, Svarta bruk i Närike (Förr o nu, 7, 1876); H Schück, Äldre sv biografier, 6 (1917), s 185, 188, 195; J Selggren, Borgmästare i Gefle (Meddel af Gestriklands fornminnesfören 1902), s 2, 7, 16; SKL; SLH 1:3 (1824), 1:4 (1835), 4:2 (1932); StRR; Strängnäs hm, 2—3 (1898—99); Sv silversmide 1520— 1850 (1963); P A Säve, Gotländska minnen (1859), s 36 f; S Tjerneld, Sthlmsliv, 1 (1950), s 576, 579; Uppsala hm, 1—3 (1842 —45).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt, 2017-01-05
2. Dödsår tillagt, 2017-01-05


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grubb, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13237, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13237
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grubb, släkt, urn:sbl:13237, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se