Meriter

Grünberg-Sjöstedt, Rosa, f 4 jan 1878 i Sthlm (Mosaiska), d 11 april 1960 där (Joh). Föräldrar: köpmannen David Löb G o Dorotea Samuelson. Sångerska, sångpedagog.

G 16 jan 18 i Sthlm (Joh) m prof Bror Yngve Sjöstedt, f 3 aug 66 i Hjo, d 28 jan 48 i Sthlm (Joh), son till grosshandl Anders Gustaf S o Emma Gustava Forssell.

Biografi

G studerade sång för Zulamith Wellander-Svaneskog, Jeanette Jacobsson och Gillis Bratt och scenisk framställningskonst för Signe Hebbe. Hon debuterade den 6 sept 1898 på Sv teatern i Sthlm som Inga i Bröllopet på Ulfåsa. Uppmärksammad för sin vackra röst flyttade hon redan samma höst till en annan av Albert Ranfts scener, Vasateatern, och fick där sin egentliga debut och sitt genombrott som O Mimosa San i Geishan, som blev en av hennes mest uppskattade roller. På Vasateatem stannade hon till 1902 och övergick därefter till Ranfts resande operettsällskap och sjöng där under två år ett flertal roller såsom Lille Hertigen, Sköna Helena, Lyckoflickan, Serpolette i Cornevilles klockor, Sylvia i Söndagsbarnet, Sora i Gasparone, Gabrielle i Wienerblod, Bertha i Vagabonderna och till och med en operaroll, Rosina i Barberaren i Sevilla.

Hösten 1904 återvände G till Sthlm till Östermalmsteatern, som övertagits av Ranft, och 1906 även till den nyöppnade Oscarsteatern. Under ett decennium blev hon nu en firad operettprimadonna och utökade sin repertoar med ett antal roller, som ställde stora krav på spel och röst, vilka krav hon till fullo infriade. Till hennes populäraste roller hörde Fiammetta i Boccaccio, Fiorella i Frihetsbröderna, Dollarprinsessan, Angèle i Greven av Luxemburg, Eva i Eva och Zorika i Zigenarkärlek, Rosalinda i Läderlappen samt Bronislawa och sedermera även Laura i Tiggarstudenten. Hennes förnämliga sångkonst och vackra apparition förde henne 1914 till K Teatern där hon framgångsrikt debuterade som Tosca och under spelåret som gäst sjöng Leonora i Trubaduren, Nemea i Konung för en dag och Santuzza i På Sicilien.

Efter en turné i landsorten med Tosca 1916, där hon som motspelare i Scarpias roll hade skådespelaren Ernst Eklund, lämnade hon scenen och ägnade sig därefter åt sångpedagogisk verksamhet. Hon konserterade även i Sthlm och i landsorten och företog 1907 tillsammans med operettsångerskan Emma Meissner en konsertturné i USA. — G ägde en mycket välutbildad och expansiv sopranstämma och förenade med sin sångkonst även en betydande dramatisk talang och en personlig charm, som gjorde henne till publikens förklarade gunstling.

Författare

Bertil Hagman

Källor och litteratur

Källor o litt: A Selling, Teaterfolk (1912); Sohlman; Sv konstnärer (1943). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rosa Grünberg-Sjöstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13257, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13257
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rosa Grünberg-Sjöstedt, urn:sbl:13257, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2024-04-19.